Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

What is discussed here are the events taking place in Sweden in 1885, a turbulent year in Swedish art history. It is shown how the conception of Swedish art, in creating a Swedish identity in art, was expanded.  Two exhibitions were analyzed, Akademiens för de fria konsterna Jubileumsutställning and Opponenternas utställning. While the artists exhibiting at the Academy were using traditional strategies and thechniques, several artists at Opponenterna, were using modern techniques they had learned outside the Academy, mostly in France. These techniques were: experimenting with perspective and the use of empty spaces in mediating ambiance. The third strategy was that of individualization by moving closer to the motif.

Vi har under tio veckor producerat en del av Peter Martinssons film Eve. Vi har stått bakom en stor del av den tekniska biten. Vi har inte deltagit något i idéarbetet och idén bakom filmen, däremot har vi påverkat det visuella resultatet genom att göra stora delar av bakgrundsmaterialet. På så sätt har våra idéer och vår konst fått en stor del i filmen. Genom detta arbete har vi velat utveckla våra kunskaper främst i programmet AliasWavefront Maya, men även rent estetiskt. Målet med arbetet var inte att bli klara med filmen, utan att lära oss av produktionsprocessen. Vi har varit tvungna att anpassa oss i vårt arbete till det speciella utseendet som filmen har.

KOGNITIV PSYKOLOGI DEFINIERAS som människans förmåga att samla in och bearbeta information. Allt vi ser i vardagen bearbetas av hjärnans kognitiva processer där hjärnan sorterar och försöker kategorisera information för att göra det lättare för oss människor att orientera oss i vår miljö. Genom denna process kopplar hjärnan ihop det vi ser med det vi vet och skapar på detta sätt ett verktyg som hjälper oss att se, höra, minnas och tänka. DETTA VAR VAD Henrik Roos och Sebastian Jääskeläinen ville utforska närmare. En djupdykning ner i människans intellekt gick av stapeln för att se hur vi påverkas av det vi ser och på vilket sett vi relaterar detta till vårt eget förflutna.

Glimtar- En konsthall i UppsalaEn konsthall vid Uppsala stationsområde. Bredvid Katalinhuset, det gamla stationsmagasinet som idag huserar ett café, en bar med musikscen, och några mindre butiker.Konsthallen ska visa och förvara den samling som för närvarande finns i Uppsala konstmuseum i Uppsala slott, samt nya verk. En blandning av äldre och modern konst, måleri, skulptur, videoverk m.m.Byggnaden tornar upp och över Katalinhuset, hänger strax över dess taknock och öppnar upp med en 100 meter lång glasfasad mot stationsområdet. Den motsatta sidan mot Storgatan är sluten. Betongfasaden öppnar upp endast med ett fönster bakom det träd som redan innan fanns på platsen samt en glipa högst upp vid fasadens slut.En pelarsal under konsthallen med en lång trappa som leder besökaren upp i byggnaden genom ett inglasat entrérum.

När museipersonalen talar om de funktioner som ska finnas i den nya tillbyggnaden ser de dessa som centrala för Nationalmuseum. För att låta byggnaden stå i fokus istället för att kvävas i skuggan av det monumentala muséet har jag därför valt att i mitt kandidatprojekt röra mig utanför muséeparken och istället placera tillbyggnaden på vattnet mot Skeppsholmen. Grundtanken i projektet är att den flexibilitet som efterfrågas i programbeskrivningen även ska speglas på byggnadens utsida. Byggnaden ska när den nyttjas kunna transformeras från en väldigt sluten och enkel form till en mer komplicerad och öppen. Kommunikationen med Nationalmuseum sker av säkerhetsskäl endast under vissa tidpunkter under dygnet.

This is a qualitative study about Art transformation and commodification in the digital age. The study applies a rhetoric analysis with the aim to understand how art sellers, gallery owners and entrepreneurs take part in this transformation process through their websites? presentation texts ?about us?. The analysis is related to communication theories but it is also inspired by other theories such as Gramsci?s hegemony theory and Bourdieu?s cultural critical theory.

Människans nära relation till träd genom historien har medfört att träd kan ha stor symbolisk betydelse och ofta tillskrivas emotionella värden. Enstaka träd kan framkalla en känsla av tillhörighet och identitet. Denna sociala aspekt på träd är i ljuset av tätare städer och ökande exploatering värd att ta till vara på och utveckla. Ett sätt att göra det på är att använda sig av ett konstnärligt angreppssätt i arbetet med träd och konstformen trädskulptering är ett sådant. Den utövas genom att stammar och grenar formas på träd för estetiska eller praktiska syften och förenar ekologi och konst på ett unikt sätt. Skräddarsydda träd kan tillföra offentliga miljöer estetiska och sociala kvalitéer som inte går att uppnå på annat sätt.

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

Bakgrund: Eftersom att operakonsten är präglad av en viss grupp människor kommer denna uppsats att grunda sig på analys kring hur Sveriges operahus marknadsförs samt vilka kundgrupper de lyckas nå ut till.            Syfte: Syftet med studien är att analysera och kartlägga operakonst. Genom Pierre Bourdieus centrala teorier om de olika kapitalen ska vi förklara varför konsumentföreteelser är kopplade till vissa etablerade grupper.Metod: Studien innefattar både kvalitativ och kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av sju intervjuer och den kvantitativa undersökningen består av en enkätundersökning som består av 100 respondenter. För att kunna besvara syftet och våra frågeställningar kommer befintliga teorier att användas.Teorier: Pierre Bourdieus centrala begrepp, GAP-modellen och POP- & POD.Slutsats: Operahusen når inte ut till ett bredare markndassegment då vanföreställningar existerar om att operakonsten är urgammal samt för främmande.

This thesis explores how public art is received by the general public in Borås, Sweden. As a point of departure it was assumed that a study of the local papers would offer an accurate insight in to the debate of public art. Hence, press clippings were chosen as primary source material together with the works of art. The questions addressed in the study are: what is written in the local daily press about public art? Who writes in or makes statements to the local dailies about public art? Textual analysis is the predominant method employed while hermeneutics is the underlying theory.

Examensarbetet har bestått i att utforma en informativ konstrunda. Konstrundan innehåller information om de offentliga konstverk som finns i Eskilstunas centrum. Syftet är således att informera allmänheten om konsten de möter i sin vardag och att skapa ett intresse och förståelse för den offentliga konsten. Uppdragsgivare är Eskilstuna Turistbyrå.Jag har genom litteraturstudier, brevkontakt med kommunen, samtal med konstnärer och undersökningar på Internet sökt information om verken och konstnärerna och sedan författat informativa texter om 17 skulpturer i centrala Eskilstuna. Dessa texter bildar tillsammans med en karta en konstrunda.Konstrundan är inte helt färdig att användas av allmänheten.

Min analys av verket Listening har fått mig uppmärksam på det jag kallar "vita fältet" i Peter Fries konstverksamhet. Detta är för mig ett abstrakt fält som förekommer allt mer uteslutande i alla Fries verk från 1990-talet fram till idag. Betydelsen av det "vita fältets" allt mer dominerande plats i verket har i min mening förändrat betydelsen av Fries verk som en helhet, dock på olika sätt för olika betraktare under de olika tider de har förekommit. Fries verk har ofta analyserats genom referenser till landskapsmåleri från olika tidsepoker under konsthistorien.Jag vill med min undersökning av detta abstrakta fält visa hur det har tagits upp av konstkritiker och skribenter, men även förmedla en syn på Fries konst vilken inte har landskapsmåleriet som utgångspunkt..

I den här uppsatsen i ämnet bildpedagogik förenas konst, natur och frågan om hållbar utveckling. Uppsatsens utgångspunkt är att miljöfrågor är aktuella i vår tid. Barn som växer upp idag lever främst i urbana miljöer med liten naturkontakt. I uppsatsen beskrivs att naturkontakten tycks kunna ha betydelse för miljöengagemang. Genom intervjuer med forskare, konstnärer och lärare undersöks frågan om konstbaserat lärande tillsammans med fördjupad naturkontakt kan lyfta miljöfrågor.

Idén till denna studie kom till mig för ett antal år sedan då jag fick se ett digital skapat verk och därmed bestämde jag mig för att digitalt bildskapande skulle bli ämnet för mitt examensarbete i min utbildning på lärarutbildningen. Därmed valde jag att göra en undersökning om digitalt bildskapande och hur detta skulle kunna användas som undervisningsverktyg i skolans bildämne.Mina tankegångar inför detta arbete var om digitalt bildskapande är möjligt att använda i bildundervisning och ifall detta kan utveckla bildämnets undervisning. Men även undersöka om digital bildskapande är av vikt att lära eleverna och om det kan ses som en tillgång för eleverna och lärarna.I min undersökning använde jag litteratur för att försöka förklara och skapa en bild av ämnet digital bildbehandling. Jag gjorde även en undersökning till mitt arbete med ett digitalt bildbehandlingsprogram för att visa hur digitala metoder och tekniker skulle kunna användas i undervisningen i bildämnet.Resultatet av mina undersökningar med bildbehandlingsprogrammet visade på att digitalt bildskapande är möjligt att använda som undervisningsverktyg och kan även medföra fördelar för bildämnets verksamhet. .