Målet för det här kandidatexamensarbetet har varit att ringa in begreppet stig genom att undersöka och koppla samman några aspekter i syfte att öka förståelsen av stigen vid planering, utformning och förflyttning i landskapet. Inledningsvis ställs stigen i relation till rörelse och rytm. Den spontana stigen, vilken i arbetet kallas den informella stigen, föds i och med att någon börjar gå och att andra väljer att följa efter i samma spår. Stigen förbundet med rörelse och rörelsen anses kunna skapa känsla för rum. När vandraren lär känna rummet genom rörelsen, synen och känslan kan rummet bli till en plats.

I det här arbetet har skapandeprocesserna inom konstformerna bild och musik jämförts med varandra i syfte att skapa kunskap om deras likheter och skillnader. Arbetet tar upp hur vi reagerar på musik och bild, vilka känslor som kan uppstå och hur dessa känslor kan översättas i kreativitet. En intervju med en kompositör genomfördes och litteratur inom musik, konst, bildperception och färgpsykologi studerades. Ett omfattade kreativt arbete gjordes där ett musikstycke tolkades och gjordes till en serie illustrationer och en illustration tolkades och gjordes till ett musikstycke. Slutprodukten redovisades i en kombinerad vernissage och konsert där bilderna visades samtidigt som musiken spelades upp.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur streetstyle-bilder förhåller sig till sin visuella kultur i det nya bloggmediet genom att besvara följande frågor: ?Hur möter betraktaren dessa bilder??, ?Vilka omständigheter finns kring fotografens bildskapande??, ?Hur förhåller sig bilderna till sin visuella kontext? samt ?Hur påverkas genren streetstyle-bilder till den nya bloggkontexten??. Uppsatsen har en performativ utgångspunkt och hör hemma på området visuella kulturstudier. Den använda metoden undersöker seende- och produktionskontext samt bildkonventioner för streetstyle-bilder i två utvalda bloggar: The Sartorialist samt JAK&JIL. Resultatet av studien är att identifikation är central för betraktandet av dessa bilder.

I detta arbete presenterar jag vad jag kommit fram till i min studie om grundernainom mönsterframställning. Jag har studerat hur mönsterbranschen ser ut inomavgränsade områden och presenterar formgivaren och mönsterdesignern LottaKühlhorns arbetssätt och tips till mönsterskapare. Jag kommer även att redovisadet visuella resultat som jag framställt och arbetat fram parallellt med minstudie..

Mitt examensarbete har gått ut på att skapa en textil utsmyckning i siden, uppbyggd av många små delar. Tygerna är färgade för hand i gryta med hjälp av syrafärger och delarna är sydda eller klippta i tre olika bestämda former. Jag har efterliknat en spets med hjälp av en ausbrennervara som fungerar som bakgrundstyg. Utsmyckningen, som är tänkt för offentliga miljöer, är 3x3 meter och hänger från taket. Inspirationen har jag hämtat från underkläder, gamar och ett kvartsitbrott..

Hur kommer det sig att en etablerad konstnär, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igång en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer än ett liknande arbetssätt inom ett annat arbetsområde? Jag syftar på konst kontra journalistik. Jag syftar på att det är acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men när en konstnär gör det, då blir det rubriker.Konstnären Anna Odell satte 2009 igång en diskussion som främst kom att handla om vad man får, och vad man inte får göra i egenskap av konstnär, alltså den konstnärliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en självupplevd psykos på Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmärksamma psykiatrins arbetsmetoder och bädda för en diskussion om hur psykiatrins tvångsomhändertaganden ser ut.Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats är att undersöka dem.

Bilder finns överallt i vår vardag. Barnen upplever mycket av sin omvärld just genom bilder. Därför är det viktigt att barnen får ett eget bildspråk att möta massmediebilden med. Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa våra kunskaper inom området barn och konstverk. Vi fick en positiv erfarenhet av detta under vår utbildning och vi ville ta reda på hur andra pedagoger arbetar med konstverk.

Denna uppsats behandlar den nutida konstens potential som undervisningsmaterial. Både för ämnesöverskridande arbete i skolan och för utbildningssatsningar som avser att öka mångfalden inom de kulturella institutionerna. Den nutida konsten som ämnesmaterial är förvånansvärt frånvarande i skolan, och som denna uppsats visar, även på ett Bild- och formestetiskt gymnasieprogram. Jag har arbetat med 80 elever i fyra gymnasieklasser under 15 veckor för att pröva en nutida konstpedagogisk klassrumsmetod samt utreda vilka attityder och fördomar som finns kring samtidskonsten. Uppsatsen visar att dagens mångfacetterade, gränsöverskridande och ibland svårfångade konstverksamhet kan göras både lättillgänglig och intressant för elever som innan tyckte att samtidskonst var knepigt och trist.

I detta examensarbete undersöks om man med relativt otraditionella metoder kan skapa språkutvecklande lärandesituationer. Vi hade en idé om att använda bilden och musiken i svenskundervisningen och med utgångspunkt i dessa uttrycksmedel försöka skapa språkutvecklande lärandesituationer. Vi lät eleverna skriva till bild och musik och därefter analysera sin egen text. Vi undersökte sedan om eleverna ansåg att de hade hjälp av övningarna för sin språkutveckling..

Syftet med denna uppsats är att ifrågasätta den rådande västerländska historieskrivningen. Genom att undersöka Mimara-museets konstsamling i Zagreb och samlaren Ante Topic Mimara (1898-1987) vill jag problematisera förhållandet mellan västerländsk historieskrivning och Östeuropa. Utifrån museikatalogen (1989) och artiklar av Thomas Hoving och Konstantin Akinsha har jag undersökt vem denne kroatiske samlare var och hur han samlade. Två olika sidor beskrivs. En tydlig nationalistisk syn på samlingen, samlaren och museet ges av katalogen medan artiklarna beskriver en systematisk konsttjuv och förfalskare med kontakter hos flera högt uppsatta europeiska politiker och ledare.

Syftet med det här arbetet är att försöka synliggöra hur installationen Tilting Planet översatts i utställningskatalogen med samma titel. Jag är också intresserad av om det är möjligt att återge en installation genom fotografiska dokumentationer. I förlängningen undrar jag hur man i bildämnet kan närma sig dokumentationer av installationer. Min frågeställning är alltså följande: Hur representerar och översätter utställningskatalogen Tilting Planet installationen Tilting Planet?.

Ett examensarbete i Arkitektur om två experimentella villor, konst, design, modernism och framtidstro. Allt samlat i en tidning. (svenska / engelska)Villorna är belägna på en skogstomt i Horndal, i södra Dalarna samt på en havstomt utanför Trelleborg vid Gislövs Läge..

The Iranian artist Shirin Neshat has been living in self-imposed exile since the late 1970s, as she chose not to return to her home country following the ?79 Islamic Revolution. Through her works Neshat examines Iran before and after the revolution and follows political and civil transformations through strong photographs of women in her country of birth.  My own use of the term exile deals with the analysis of the state of exile in relation to artistic work as a globalized and underlying motivation for art and artists. The new definition of exile is analyzed in relation with the artist?s photographs and the verbal and visual statements.

Detta arbete handlar om hur samtidskonsten uppmärksammas i skolan. Hur går det till, hur introduceras konstverk och konstnär, vilka frågeställningar arbetar man med? Vad betraktas som samtidskonst? Vad kan samtidskonsten tillföra? Hur fungerar samarbetet med konsthallar och museer?Jag har också velat undersöka hur man förhåller sig till frågorna om kreativitet och reproducerande. Blir arbetet mest reproducerande eller lyckas man hitta utgångspunkter så att arbetet verkligen blir en undersökande process? Detta har fått bli följdfråga.

Hur kommer det sig att en etablerad konstnär, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igång en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer än ett liknande arbetssätt inom ett annat arbetsområde? Jag syftar på konst kontra journalistik. Jag syftar på att det är acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men när en konstnär gör det, då blir det rubriker.Konstnären Anna Odell satte 2009 igång en diskussion som främst kom att handla om vad man får, och vad man inte får göra i egenskap av konstnär, alltså den konstnärliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en självupplevd psykos på Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmärksamma psykiatrins arbetsmetoder och bädda för en diskussion om hur psykiatrins tvångsomhändertaganden ser ut.Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats är att undersöka dem.