I den här uppsatsen undersöks konstens roll i bildämnet. Litteraturgenomgången tar bland annat upp hur kursplanen kan tolkas angående konstens roll i bildämnet. I en överblick över hur konsten kan delas in problematiseras begreppen samtidskonst och konstnärliga artefakter. Studien som genomförts har bestått av sex kvalitativa intervjuer med sex olika bildlärare verksamma i grundskolan i årskurs sju till nio. Resultatet berörde hur den traditionella konsten och modernismen finns med i bildämnet på olika sätt medan samtidskonsten fick förhållandevis litet utrymme i bildundervisningen.

En återkommande debatt i pressen är huruvida gatukonst/spontankonst, såsom graffiti, är en konstform som bidrar till stadsrummet eller är klotter och ska behandlas som ett olaga tillbud på stadsrummet. Debatten behandlar ofta graffiti och sträcker sig alltifrån tillåtande av lagliga väggar för graffitikonstnärer till en uppfattning att graffitiutövare är grovt kriminella och att en nolltolerans ska hållas gentemot graffiti. De olika partipolitiska organisationerna förhåller sig olika till frågan, och det gör också debattörerna på våra stora svenska dagstidningar; åsikterna går isär. Jag finner denna schism intressant och vill i detta arbete djupare undersöka de olika åsikterna och bakgrunden till dessa. Genom att titta på olika infallsvinklar från olika ämnesområden såsom arkitektur, sociologi, kulturgeografi, dagspress med flera vill jag få fram en mer sammansatt bild än den som ibland upplevs i mediedebatten.

Jag har i min undersökning uppmärksammat den dolda konsten som alltid finns tillgänglig i vårt allmänna stadsrum. Utifrån tre platsbestämda offentliga konstverk behandlar denna uppsats frågeställningen, Hur används stadens offentliga konst av barn och unga i tre bostadsområden? Syftet med uppsatsen är att genom fältstudier undersöka hur konstverk i bostadsområden används av de barn och unga som bor där. De konstverk uppsatsen ställer i centrum har skilda egenskaper, tillkomst syften och estetiska utseenden. De är alla belägna i Stockholms ytterområden.

Efter att jag besökt museum med barnverksamheter blev jag intresserad av att ha konstsamtal med barn. Men när jag provat detta under praktiken i G5 kände jag att jag ville fördjupa mig ännu mer i konstarbete med barn. Syftet med den här studien var att ta reda på hur jag som lärare kan utveckla barns kreativitet och bildspråkliga medvetenhet. Men eftersom jag inte mött någon litteratur som beskriver konstarbete utifrån barns perspektiv ville jag även undersöka hur barnen upplevde att arbeta utifrån en konstnär. Jag valde att ha Miró som utgångspunkt då jag tror att hans abstrakta konst tilltalar barn eftersom den är full av fantasi och kreativitet.

Uppsatsen undersöker fyra artiklar ur den konservativa kulturtidsskriften Axess magasin, vilka orsakade två infekterade kulturdebatter åren 2008 och 2009 i Sverige. Dessa artiklar menade att skönheten gått förlorad i samtidskonsten och riktade sin kritik mot det rådande kulturetablissemanget. Axess menade att det modernistiska normbrytande idealet allt för länge varit ett kriterium för god konst och de förespråkade därför ett alternativ till denna norm. Detta alternativ blev sedan hårt kritiserat av kultursidorna i dagspressen och av kulturtidsskrifter generellt.Men vad var det som var så provokativt med Axess alternativa konstideal? För att få en förståelse för detta, krävs en ingående analys av dessa artiklar, vilket är vad denna uppsats gör.

En semiotisk bildanalys av fem bilder från Sally Manns fotografibok Immediate Family.

Straffskalan för klotter skärps hela tiden. Ändå är det många som håller på. Det måste vara något annat än spänningen och viljan att synas som driver klottrarna.Den här artikelserien fokuserar kring problematiken och de rättsliga, konstnärliga och personliga aspekterna av klotter, samt personerna bakom ? både polis ochklottrare..

This essay is about how the aesir are used as an ideal image of the original Nordic aspects and as a symbol of heroism and pure strength. The main subject of this essay is to look at how this ideal of masculinity is represented in the art produced during the era of romantic nationalism. The choice of focusing on this era in particular is made due to the fact that it was during this time that the modern images of the aesir and the Vikings were made. The purpose of this study is to examine how the ideal of masculinity reflects upon the artistic interpretations of the Norse mythology in a selected group of art work produced during the 1800?s.

This thesis is a cultural theoretical case study of the art project (O)önskad samhällsförbättring.Via an analysis of the project, that is based on theories of power, resistance and contemporaryurban development, it examines the construction of urban space, its impact on public art including the ability of art to initiate evolvement of the urban public space.The last decades art has plaid an important role in what is called the creative city; to become attractive nodal points of the global economy, larger cities increasingly invest in art,culture and creative industry. Simultaneously the urban public space is limited to activitiesand expressions of art that are presumed to create economic growth. This introduces animpression of what is allowed and what is not allowed, possible and not possible, wished andnot wished which, as a consequence, evolves the public space. The events during the artproject and the reactions that followed enlightened these limitations. This tells a story, not only about the structuring process of the local urban space, but also important changes that are created as a simultaneous effect at different levels in society, as well locally as globally.

I uppsatsen behandlas begreppet konstnär i glesbygd där författaren har använt sig av enintervjuguide och en biografisk metod.Uppsatsens syfte är att presentera ett urval av konstnärer som en specialstudie.Här hävdas betydelsen som kulturspridare i en landsbygd, vilket konstnärer och amatörerbesitter..

Samhället och dess maktstruktur utgör navet i den ?sociala kropp? vars normaliseringsprocesser med lagar, kontroll och överförmyndande ? pulserar likt näring för överlevnad genom befolkningen. Ett gigantiskt, finslipat maskineri som producerar ?fogliga kroppar? vars levnadsvillkor här sätts och påverkar det kroppsliga livsbetingelserna som fysisk- och mental hälsa..

Det finns stora skillnader mellan min utbildnings två inriktningar konst och matematik, men då min intention från början varit att undervisa bild och matematik integrerat har jag under utbildningen strävat efter att hitta likheter. Med socialkonstruktionistisk och multimodal teori som grund har jag därför genomfört en studie utifrån frågeställningen, Vilka möjligheter och fördelar finns med ämnesintegrering i bild och matematik?Då jag hittat begränsat med tidigare forskning inom mitt undersökningsområde genomförde jag en aktionsforskning i form av en lektion där bild och matematik integreras. Jag har även analyserat kursplanerna i ämnena för att hitta likheter och genomfört en intervju med elever där vi diskuterade de föreställningar som finns om bild och matematik och jämförde ämnena. Aktionsforskningen visade på möjligheter och fördelar med ämnesintegrering, som exempelvis att bryta skolans träningslogik och att bredda uttrycks- och kommunikationsmöjligheterna i matematik.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fem lärare i svenska och engelska verksamma i gymnasieskolan uttrycker sig om bedömning av estetiska lärprocesser. Metoden tar sin utgångspunkt inom ramen för diskursanalys. Materialet består av fem halvstrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt. Resultatet visar på att det finns en skiljelinje mellan de lärare som bedömer den estetiska dimensionen och de som inte gör det..

uppsatsen beskriver den kreativa processen att skriva ett teatermanus inom det konst pedagogiska perspektivet inom dramapedagogiken. Bilaga ett teatermanus "Livet är en fest!".