Titel: Visuell butikskommunikation - en studie om Lindex arbetsprocess: från huvudkontor genom butik till kund Utgivningsår: 2013 Författare: Hannah Franzén, Lisa Gustavsson Handledare: Susanne Edström Examinator: Martin Behre Företagen på dagens globala marknad måste hela tiden utveckla nya metoder för att kunna konkurrera i kampen om kunderna. Att arbeta med den visuella butikskommunikationen kan vara ett sätt att vinna fördelar på i dagens handel. Då kunderna har så många försäljningskanaler att välja bland för att få sina behov och önskemål tillfredsställda, måste en butik stå ut ur mängden samt vara tydlig i sin kommunikation. Författarna till den här uppsatsen ser en utveckling av denna typ av kommunikation som kommer vara ännu viktigare i framtiden och har därför valt att behandla på detta område. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur vårt fallföretag Lindex arbetar med sin visuella butikskommunikation, från huvudkontor genom butik till kund.

AbstraktJag har gjort en textanalys av fem böcker skrivna av författare och forskare där det gemensamma ämnet för litteraturen är Guds existens. Böckerna är Richard Dawkins Livet flod, Richard Dawkins Illusionen om Gud, John Lennox Guds dödgrävare, Christer Sturmark Tro och vetande 2.0 och Stefan Gustavsson Kristen på goda grunder. De frågor jag ställer mig är om diskussionen mellan den religiösa sidan och den vetenskapliga sidan diskuterar Guds existens på samma plan eller om dessa två sidor diskuterar bevisen på olika nivåer.  Analysen görs med genom en komparativ studie där frågan om arguments hållbarhet och relevans diskuteras. Frågeställningarna i mitt arbete är att visa på vilka argument som används när vetenskap och religion diskuteras samt om det finns några argument som väger tyngre än andra?     De diskussioner som jag lyft ur litteraturen handlar om tro och vetande, och om dessa står på helt olika sidor av varandra eller inte.

Rapporten behandlar ämnet att göra det enklare att öppna plastpåsar och görs på uppdrag av Leif Gustavsson vid Binar Elektronik AB i Trollhättan. Arbetetet utförs i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, MSGC12 vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstad universitet under våren 2013.Idag sker öppnandet av påsar ofta genom att ett tumme-pekfingergrepp skjuvar isär påsens väggar. Informationssökningen visar att behovet av en lösning som gör det enklare att öppna olika typer av plastpåsar i butik och inom hushåll är mycket stort för människor både med och utan funktionsnedsättning. Dels ur ett användningsperspektiv, då operationen kräver en hög motorisk förmåga men även ur ett smittspridningsperspektiv, då fingrarna ofta måste blötas med saliv för att åstadkomma tillräckligt hög friktion mot påsen för att skjuva upp den. Eftersom individen då får i sig de bakterier hon har på handen och för sina munhålebakterier vidare när hon tar i ett annat föremål.

Författare: Robin Brändén och André NobaekHandledare: Åsa GustavssonExaminator: Helena ForslundTitel: Kostnadseffektivisering av truckanvändning: En fallstudie på Kalmar ABBakgrund/Problemdiskussion: Kalmar AB är beläget i Lidhult och är världens största anläggning som tillverkar gaffeltruckar. Utöver detta tillverkas även truckar som hanteringslösningar av containrar i hamnar och terminaler, där de idag är marknadsledande. Förtaget har idag 87 interntruckar, varav 52 egenägda och 35 leasade, som används inom produktionen vid förflyttning av material. Då de här truckarna har skiljande användning är Kalmar AB i behov av att undersöka truckarnas kostnader, baserat på deras nyttjande, för att på så vis bli mer kostnadseffektiva inom detta avseende. Vid eventuell service och reparation av truckarna används idag koncernens serviceavdelning, men leder till höga kostnader som företaget menar på kan reduceras ifall detta sköts internt.

Sammanfattning: Vid min granskning av mottagandet av de sex böcker jag har behandlat i denna uppsats kan man se vissa likheter och skillnader hos recensenter och bloggare. Att gestalta könsöverskridande hos flickor verkar överlag vara lättare än när det gäller pojkar och inte alls lika uppmärksammande.  Också könsneutralitet verkar kunna passera som något positivt inom vissa gränser Men det är tydligt att flickpojkarna får mest plats i recensionerna och bloggarna eftersom detta alltid är något som nämns.  Detta gäller dock inte Kivi och monsterhund, som ju introducerade ett nytt begrepp inom barnlitteraturen, hen. Kanske är det så att flickpojken och böcker som använder ordet hen ännu är ett så ovanlig perspektiv att man reagerar mest på det?Stina Nylén som skrev en recension om Kivi och monsterhund i Göteborgs-Posten slår nog huvudet på spiken när hon skriver att författarna aldrig kan göra rätt när de skapar könsöverskridande barnbokskaraktärer. Böckerna fick nämligen kritik från alla håll som jag har visat här ovanför, även om de också hyllades i många fall.

Sammanfattning/abstract Linda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehållsanalys med hermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Bakgrund Det saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utsträckning utredningen kan vara ett användbart redskap för pedagoger.