Reformen av det svenska Pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat Pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar för ett Pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i det svenska Pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet är främst baserat på studier av litteratur och statistik samt intervjuer.Slutsatserna visar att demografiska förändringar som resulterar i en åldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan på det svenska Pensionssystemet, det vill säga att pensionerna påverkas negativt. Höga antaganden på de tre demografiska förändringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed inte var för sig motverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle däremot ge en större positiv effekt på försörjningsbördan.

Under det gångna århundradet ökade den förväntade livslängden avsevärt såväl i Sverige som i övriga världen. 1900-talets förbättrade livslängd drevs inledningsvis av en minskad barnadödlighet medan de senare årtiondena kännetecknades av minskad dödlighet i höga åldrar.En åldrande befolkning innebär ökade krav på sjukvård, äldreomsorg och inte minst Pensionssystem. Pålitliga prognoser för vår framtida livslängd behövs för att beräkna de resurser som nämnda verksamheter kommer att ta i anspråk och utgör förutsättningen för en rättvis prissättning av försäkringsprodukter med levnadsrisk.Lee-Carter-modellen är en av vår tids tongivande modeller för mortalitetsprognostisering. Modellen används här för att göra livslängdsprognoser utifrån svenska mortalitetsdata; prognoserna jämförs sedan med observerade utfall.Mot bakgrund av resultatet diskuteras levnadsrisk med fokus på pensioner.Inte oväntat presterar prognoserna ingen felfri bild av verkligheten och prognosfelet varierar i storlek mellan skattningarna; att använda dem som underlag för pensionsberäkningar hade i förlängningen varit ohållbart. Exemplet illustrerar på samma gång vår osäkerhet inför framtidens livslängdsutveckling och svårigheten i att prognostisera den..

Uppsatsen syftar till att belysa det allmänna Pensionssystemets ekonomiska incitament till förlängt arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida Pensionssystemet är försäkringsmässigt. För att synliggöra de ekonomiska incitamenten görs en jämförelse med det gamla Pensionssystemet. Det allmänna Pensionssystemets ekonomiska incitament belyses med följande ekonomiska mått: pensionsförmögenhet, förmånsvärde, toppvärde och ersättningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme åskådliggörs i en nyttofunktionsmodell.

I uppsatsen undersöks hur det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år kan tänkas påverka incitament att arbeta. Denna del av jobbskatteavdraget infördes i syfte av att få fler äldre personer att förlänga sitt arbetsliv för att stärka finansieringen av välfärden, få fler som försörjer färre. För att mäta incitamenten att arbeta beräknas alternativvärdet för en fiktiv typfallsindivid. Resultatet visar på att det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år påverkar incitamenten att arbeta i en positiv bemärkelse. Dessutom under vissa förutsättningar antyder resultatet att det blir optimalt att arbeta fler år och därmed förskjuta pensioneringsbeslutet framåt i tiden..

I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av låg-, medel- och höginkomsttagare som kan tänkas gynnas mest av det nya Pensionssystemet. Vi har gjort beräkningar för att få fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tänkas få i pension i förhållande till sin slutlön beroende på hur man placerar sin premie- och tjänstepension. Utifrån dessa resultat har vi även undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin premie- och tjänstepension i låg- och högriskfonder. Undersökningen pekade på att ju lägre inkomst man har desto högre kompensationsgrad får man vid placering i högriskfonder. Däremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder.

The purpose of this essay was to compare the Swedish and the Japanese pension system and see if there were any big differences or similarities. I was looking for answers to such questions as if the systems were modelled with the problematic demographic situation in mind and also how these two countries had tried to manage the problems. Path dependency was also a central conception when I studied the reforms of the two pension systems. I mainly used literature and Internet sources in my study. There were many books on the Swedish pension system and the debates that had been going on since the 80's.

The purpose of this study was to try to understand the Swedish population regarding the perceptions of the Swedish welfare system, based on the reactions that occurred after Sweden's Prime Minister Fredrik Reinfeldt's statement about raising the retirement age. Our results demonstrate that the reactions on changes in the pension system in fact rooted in a safety factor and not the change in the pension system itself, through which the Swedish welfare system acts as a safety net for the population. Further the results shows that these safety factors create a form of egoism. With an interaction between empiricism and theory, where the starting point of the material was of an inductive approach, the material abstracted into different levels from which the result emerged. The focus of this study lies in the understanding of how human beings act according to one's need for security in major changes, which may be of importance to a comprehensive understanding of changes in social structures..

Syftet med den här studien är att genom intervjuer ta del av hur individer i åldrarna 20-29, 30-39,40-49 och 50-59 år resonerar om pensionsåldern och Pensionssystemet som infördes 1/1-1999. Hos mina informanter är missnöjet stort mot Pensionssystemet som de menar inte är rättvist. De menar också att pensionsåldern borde vara mer flexibel utifrån vad för slags arbete individen har haft, men att 65 år är ett bra riktmärke för pensionering. Vidare menar mina informanter att den form av deltidpension som fanns på 1980-talet borde införas igen, då det skulle gynna dem som snart skall gå i pension och de som är arbetslösa. Men det skall inte vara tvång att ta deltidspension utan helt frivilligt och det skall ske i samförstånd med arbetsgivaren.

Sverige har ett för världen unikt Pensionssystem i det att systemet tar hänsyn till den ekonomiska och demografiska utvecklingen samt att det i systemets konstruktion finns ett pensionsreservsystem med fyra separata fonder, AP-fonder. Dessa fyra fonder som även går under benämningen buffertfonder har en viktig funktion att fylla när det gäller den långsiktiga finansieringen och i sin roll att fungera som buffert i tider av stora påfrestningar för Pensionssystemet. Denna studie undersöker och analyserar 1-4 AP-fondernas uttalade strategi om att diversifiera sina totalportföljer i syfte att få en mer robust portfölj som bättre kan tåla finansiella påfrestningar. En del i AP-fondernas strategi för att uppnå diversifieringsfördelar är att låta sina fastighetsportföljer växa och ta en större andel av totalportföljen. Studien undersöker vilka konsekvenserna har blivit för fastighetsportföljernas andel av totalportföljen till följd av den uttalade diversifieringsstrategin samt hur utfallet har varit för dessa fastighetsportföljer under 2003-2012.

I denna uppsats undersöks om det förekommer fiskal illusion i det svenska Pensionssystemet. Fiskal illusion innebär att en felaktig bild av sambandet mellan kostnader och förmåner i det offentliga systemet uppstått hos medborgarna. Vi utreder vad en sådan illusion kan bero på, vilken betydelser den har och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska den. Det framkommer att fiskal illusion existerar och att den till stor del beror på utformningen av pensionsavgifterna. Framförallt är det uppdelningen i en arbetsgivaravgift och en egenavgift, samt att båda betalas in av arbetsgivaren som leder till oklarheter.

Syftet med den här undersökningen var att få en inblick i hur fyra personer som är födda på 1950-talet funderar över framtiden som pensionär. Min rubrik ?Vem tar hand om 50-talisten?? är en fundering över hur det kan komma att bli för 50-talisten som pensionär. Det är ett nytt Pensionssystem som har trätt i kraft och de flesta som är födda på 1950-talet kommer att få sin pension utifrån det. Samhällsutvecklingen förändras och inom socialförsäkringssystemet görs stora ekonomiska omfördelningar och besparingar.

Sverige är ett land som tidigt startade ett offentligt Pensionssystem med målet att alla skulle ha en inkomst och inte bara bidrag vid pensionering. I omgångar har staten reformerat det svenska Pensionssystemet, då de ekonomiska och demografiska förutsättningarna förändrats, för att det ska vara hållbart i längden. På senare år har även pensionsåldern blivit en viktig fråga då vi sett en ökande medellivslängd och lägre barnafödande. I den här uppsatsen vill vi se vilka ekonomiska effekter individen får när pensionsåldern förskjuts från 65 år till 70 år. För att jämföra skillnaden mellan olika individer har vi valt att studera en låginkomsttagare och en höginkomsttagare.

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Håller Sveriges statsfinanser över tiden? Annika Lignell och Oskar BuhreInledning: Om några år har vi anledning att misstänka att den svenska välfärden kommer att försämras om inget görs den närmast tiden. När 1940- talets baby-boom går i pension kommer troligtvis underskottet i Sveriges statsfinanser att vara högt och framtidens arbetskraft, alltså vi, får betala för 50 procent fler pensionärer än idag. Med fler sjukskrivningar, ett nytt Pensionssystem och fler förtidspensionärer är det intressant att följa utvecklingen eftersom finansieringen av välfärdssystemet baseras på skatteintäkter. Syfte: Vi avser att analysera om Sveriges statsfinanser är hållbara i framtiden genom att beräkna kostnaderna för de åtaganden som kan bli följden med dagens politik och beräkna en eventuell obalans i statsbudgeten.

Förbudet mot åldersdiskriminering inom arbetslivet instiftades i Sverige 2009 som en följd av EU-lagstiftning inom samma område. Diskrimineringsgrunden ålder uppvisar, som uppsatsen illustrerar, flera särdrag i jämförelse med andra diskrimineringsgrunder. Omfattande undantag från åldersdiskrimineringsförbudet har ansetts motiverade till följd av åldersdiskrimineringsförbudets benägenhet att komma i konflikt med etablerade samhällsstrukturer och EU-domstolen har härvid medgivit medlemsstaterna ett stort skönsmässigt utrymme i fråga om berättigade syften för att tillämpa undantagen. Detta har sannolikt sin grund i att flera frågor berör det socialpolitiska området där EU och medlemsstaterna har delad kompetens. Särskilt tillåtande till förmån för medlemsstaterna har EU-domstolen varit i rättsfall där kopplingar finns till nationella Pensionssystem.