Sök:

Sökresultat:

61 Uppsatser om Pensionsćtagande - Sida 4 av 5

Elever och lÀrares syn pÄ lÀxor : Den som inte ger lÀxor tas pÄ mindre allvar Àn den som gör det

Examensarbetet handlar om den initiala kontakten med vÄrdnadshavare och syftet Àr att undersöka hur lÀrare pÄ olika sÀtt kan möta vÄrdnadshavare som Àr nya för lÀraren och verksamheten. Arbetet jÀmför ocksÄ lÀrares arbetssÀtt inom samma stadium och mellan stadier. Den tidigare forskningen sÀger inte mycket om just den första kontakten vilket stÀrks av Seitsinger, Felner, Brand och Burns (2007) forskning. Det enda som behandlas ytligt Àr inskolningen i förskolan. Fokus har lagts pÄ kommunikation och samarbete dÄ dessa kan ses som tvÄ grundstenar i en tillfredsstÀllande relation mellan lÀrare och vÄrdnadshavare.

RöstvÀrdesdifferenser - en diskussion i ljuset av debatten rörande aktier med olika röstrÀtt

FramstÀllningen syftar till att utreda, beskriva samt utvÀrdera den argumentation som idag förs rörande röstvÀrdesdifferenser i Sverige. FramstÀllningen Àr till största delen av deskriptiv art och Àr nÀstan uteslutande genomförd med en kvalitativ metod. De deskriptiva momenten varvas fortgÄende med klassificerande samt komparativa moment. Detta sker genom att den deskriptiva bilden sÄ lÄngt möjligt appliceras pÄ verkliga och ofta aktuella fall. Avsikten med detta Àr dels att förmedla en ökad förstÄelse för det som beskrivs och dels att skildra fenomenet röstvÀrdes-differenser i ljuset av dagens debatt.

Akademisk skrivkompetens i utveckling : En studie av organisation och stÀllningstagande i gymnasie­elevers utredande texter 

Synen pÄ vad som utgör akademisk skrivkompetens varierar över tid och i olika kulturer. FörmÄgan att strukturera texter pÄ ett logiskt och begripligt sÀtt kan dock ses som en universell vetenskaplig kompetens oavsett skrivmiljö, liksom förmÄgan att vÀrdera kunskap och ta stÀllning i relation till olika kÀllor. Denna studies syfte Àr att undersöka och kategorisera förekomsten av markörer för textuell organisation och stÀllnings­tagande i en grupp gymnasieelevers utredande texter samt att undersöka sambandet mellan bruket av dessa markörer och texternas betyg. Studiens korpus bestÄr av 18 utredande elevtexter, jÀmnt fördelade mellan betygen A, C och E. Texterna har analyserats genom kvalitativ nÀrlÀsning med en analysmodell avsedd att fÄnga uttryck för textuell organisation och stÀllningstagande.

Sambandet mellan Theory of Mind, sprÄkliga förmÄgor och exekutiva funktioner hos barn i treÄrsÄldern

Barns fem första levnadsĂ„r prĂ€glas av en omfattande utveckling av sprĂ„kliga förmĂ„gor och exekutiva funktioner, vilka Ă€r fĂ€rdigheter som visat sig ha en stor pĂ„verkan pĂ„ hur barn utvecklar förstĂ„else för sina egna och andras tankar, det vill sĂ€ga deras Theory of Mind. En central aspekt inom forskning har varit att undersöka hur förmĂ„gorna samvarierar vid olika Ă„ldrar.Syftet i föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Theory of Mind, sprĂ„kliga förmĂ„gor och exekutiva funktioner hos barn i tre Ă„rs Ă„lder med typisk utveckling. Av intresse var Ă€ven att undersöka om det förelĂ„g skillnader i resultat mellan pojkar och flickor samt om de del-tagande barnens demografiska förhĂ„llanden vad gĂ€ller antal Ă€ldre och/eller yngre syskon, socio-ekonomisk status och vuxenkontakt pĂ„verkade de deltagande barnens Theory of Mind.Totalt medverkade 30 barn med typisk utveckling, varav 16 var flickor och 14 var pojkar. Åldersanpassade testmaterial anvĂ€ndes för att undersöka Theory of Mind, grammatisk förmĂ„ga, semantisk förmĂ„ga, kognitiv flexibilitet, arbetsminne och fonemdiskrimination. Den demografiska informationen inhĂ€mtades i form av en enkĂ€t som förĂ€ldrarna fick fylla i.Resultatet indikerar att treĂ„riga barns förmĂ„ga att hantera och förstĂ„ Theory of Mind-uppgifter samvarierar med bĂ„de grammatisk förmĂ„ga och kognitiv flexibilitet.

"Hon vill ju bara fÄ oss att tÀnka, liksom" : Om skrivutveckling och respons i grundskolans senare Är

I dagens skolforskning talas om skrivprocess och om att vara medveten om hela skrivandets förlopp, frÄn första utkastet till den fÀrdiga produkten. I kursplanen för svenska stÄr att ett av de viktigaste uppdragen Àr att skapa möjligheter för eleverna att utveckla sin förmÄga kring skrivande, bÄde genom att lÀra sig bearbeta sina texter men ocksÄ genom att ta del av vad andra har att sÀga om texten. Det vill sÀga, bÄde utvecklas i sin skrivprocess och sitt responsgivande och - tagande.Den hÀr uppsatsens syfte var att studera en del av interaktionen mellan lÀrare och elev, nÀrmare bestÀmt den respons som lÀrare ger elever pÄ deras skrivna texter i Àmnet svenska samt hur eleverna uppfattar denna respons. Eftersom responsen Àr en del av arbetet med elevers skrivutveckling har vi Àven valt att studera hur lÀrare tÀnker kring och arbetar med detta. Som metod har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer.

Nya IAS 19 : Inför borttagandet av korridormetoden 2013

Bakgrund och problem: IAS 19 genomgÄr en ny förÀndring dÄ en av redovisningsmetoderna för aktuariella vinster och förluster avskaffas. Korridormetoden, som fungerar som en utjÀmningsmekanism Àr den mest frekvent tillÀmpade metoden av stora börsnoterade bolag i Sverige. Avskaffningen av metoden vÀntas fÄ effekter pÄ dessa företags finansiella stÀllning dÄ företag 2013 kommer tvingas ta fram sina oredovisade aktuariella förluster och redovisa dessa i sin helhet.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera berörda aktörers uppfattning om nya IAS 19 som trÀder i kraft 2013 samt vilken pÄverkan den förvÀntas ha pÄ börsnoterade företag som idag tillÀmpar korridormetoden.Metod: Genom intervjuer inhÀmtade vi material av kvalitativ natur. Data av denna karaktÀr Àr bÀst lÀmpad för vÄr studie dÄ vi vill undersöka instÀllningar till en förÀndring som Ànnu inte har trÀtt i kraft och som kommer beröra företags finansiella rapportering.Resultat och slutsats: Kritiken frÄn tvÄ av de tillfrÄgade gÀllande korridormetoden rör inte den utjÀmningsmekanism som finns, utan snarare att metoden inte har genomfört sitt syfte som man upptÀckt pÄ senare Är.  Detta har i sin tur lett till att företag samlat pÄ sig stora aktuariella förluster i samband med sina pensionsÄtaganden.DÄ IAS 19 har krÀvt flera omarbetningar och den senaste modifieringen av standarden kan ses som en tillfÀllig lösning tills att man kommer fram till en metod som speglar skulden pÄ ett mer korrekt sÀtt. Borttagandet av korridormetoden har enligt respondenterna fler fördelar Àn nackdelar vilket för pensionsredovisningen vidare i utvecklingen.

Sponsring : En kvalitativ studie om hur elitidrottsföreningar i UmeÄ arbetar med sponsring

Denna uppsats kommer att behandla Àmnet sponsring, sett ur ett föreningsperspektiv. Sponsring Àr idag ett viktigt ekonomiskt stöd i idrottsverksamheten och för dess utveckling. NÀr vi som författare tÀnker sponsring tÀnker vi pÄ affÀrer, avtal, marknadsföring, hjÀrta, samarbete och stöd. VÄrt intresse inom sport samt marknadsföring har lett oss till vÄrt Àmnesval. Av egna erfarenheter vet vi hur svÄrt det Àr att fÄ ekonomiskt stöd frÄn företag utan att ha en vÀl förberedd strategi. Sponsringen har utvecklats de senaste 20 Ären frÄn en vÀlgörenhet till ett givande och tagande mellan idrottsföreningar och företag.

Att vÀlja gymnasieskola : Vilka faktorer och informationskanaler Àr det som pÄverkar?

Denna uppsats kommer att behandla Àmnet sponsring, sett ur ett föreningsperspektiv. Sponsring Àr idag ett viktigt ekonomiskt stöd i idrottsverksamheten och för dess utveckling. NÀr vi som författare tÀnker sponsring tÀnker vi pÄ affÀrer, avtal, marknadsföring, hjÀrta, samarbete och stöd. VÄrt intresse inom sport samt marknadsföring har lett oss till vÄrt Àmnesval. Av egna erfarenheter vet vi hur svÄrt det Àr att fÄ ekonomiskt stöd frÄn företag utan att ha en vÀl förberedd strategi. Sponsringen har utvecklats de senaste 20 Ären frÄn en vÀlgörenhet till ett givande och tagande mellan idrottsföreningar och företag.

Samverkan i ett lokalt perspektiv : En studie om kommunalpolitikers upplevelser och uppfattningar kring samverkan i relation till folkhÀlsoarbete

I framtiden stÄr vi inför stora utmaningar i frÄga om hÄllbar utveckling, fortsatt vÀlfÀrd och god folkhÀlsa. FolkhÀlsan pÄverkas sÀrskilt av samhÀllsförÀndringar och politiska beslut, i synnerhet av beslut tagna pÄ regional och kommunal nivÄ, eftersom de faststÀllda besluten berör mÀnniskors dagliga förutsÀttningar. Framtidens organisering av vÀlfÀrden kan samtidigt inte enbart lösas genom enskilda organisationsförÀndringar utan det behövs ett lÄngsiktigt arbete med attitydförÀndringar och metoder som stödjer samverkan och nya förhÄllningssÀtt. Politikers intresse och kunskaper Àr dÀrför betydelsefulla för att folkhÀlsofrÄgor ska prioriteras, vilket vanligtvis sker genom samverkan. Syftet med studien Àr följaktligen att skildra samverkan i relation till det lokala folkhÀlsoarbetet hos ledande kommunalpolitiker och om deras upplevda erfarenheter och uppfattningar av denna samverkan.

Kontinuitetshantering i finanssektorn : Svenska finansiella företags hantering av operativa risker

I takt med förÀndringar sÄsom ökad globalisering och teknologisk utveckling har begrepp som riskhantering vuxit fram som en vital del av företags lÄngsiktiga strategi. En del av ett företags riskhantering bör innehÄlla en plan som anger hur den operativa verksamheten kan fortgÄ nÀr en kris intrÀffar. Detta kallas för kontinuitetshantering, vilket Àr desamma som hantering av operativa risker. I en rapport frÄn 2005 fastslog Finansinspektionen att det fanns generella brister i kontinuitetshanteringen inom den svenska finanssektorn dÄ kvalitén och omfattningen pÄ företags kontinuitetsplaner varierade kraftigt.Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att analysera hur svenska finansiella företag hanterar de risker som uppkommer i den dagliga verksamheten och om detta görs pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt, givet Finansinspektionens rekommendationer och brittisk standard för kontinuitetshantering. Studien Àmnade ocksÄ undersöka vilka faktorer som driver företagens kontinuitetshanteringsarbete och identifiera förbÀttringsmöjligheter.Det teoretiska ramverket utgjordes av Finansinspektionens vÀgledande dokument för kontinuitetshantering samt den brittiska standarden BS25999.Vi valde att undersöka hur vÀl finansiella företag hanterar operativa risker samt om de följer de riktlinjer som finns, genom en sÄ kallad mognadsmodell.

FrÄn extern information till intern kunskap : CRM ur ett medarbetarperspektiv

CRM Àr ett verktyg för att hjÀlpa företag med deras lÄngsiktiga kundrelationer. Trots de stora möjligheter som finns med detta hjÀlpmedel har företag i mÄnga fall problem med att generera bra resultat frÄn CRM-arbetet.  Forskningen  hÀnvisar till den mÀnskliga faktorn och mÀnniskans involvering i CRM-arbetet  som orsaken till detta. Syftet med denna studie Àr dÀrför att studera medarbetares förutsÀttningar i CRM-arbetet.    Studien Àr  av kvalitativ karaktÀr och syftar till att fÄ en bÀttre förstÄelse för medarbetares subjektiva uppfattning av sitt CRM-arbete. Vi har genomfört nio kvalitativa intervjuer pÄ en stor konferens-, restaurang och evenemangsanlÀggning i VÀsterbotten. Den data vi har samlat in har vi sedan analyserat med hjÀlp av teorier inom organisatoriskt lÀrande.

Termofil efterrötning av avloppsslam : En pilotstudie

Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.

En ledarskapsstudie utifrÄn etiska och moraliska aspekter

SAMMANFATTNING Titel: ?En ledarskapsstudie utifrĂ„n etiska och moraliska aspekter? Författare: Karolina Lells Karin Ånell Problem: Det finns en ökad etikmedvetenhet i nĂ€ringslivet idag som intresserar oss mycket. Vi valde dĂ€rför att studera de moraliska och etiska aspekterna av ledarskapet och tyckte det skulle vara intressant att göra det pĂ„ ett företag som har etik inbyggt i sin produkt. Vi valde pensions- och försĂ€kringsbolaget KPA som fallföretag, som har profilerat sig sjĂ€lv som ett etiskt företag. Det visade sig att ledarskapet pĂ„ KPA inte verkade skilja sig etiskt och vĂ€rdemĂ€ssigt frĂ„n andra företag, vilket vi hade förvĂ€ntat oss.

Strategier och budskap i CSR-kommunikation : En studie av tva? konsumentfo?retags tillva?gaga?ngssa?tt och anseende

Att ta ett större ansvar inom miljömÀssiga, ekonomiska och sociala frÄgor blir en allt viktigare punkt pÄ mÄnga företags agendor, och en allt betydelsefullare aspekt för konsumenter att ta hÀnsyn till nÀr de övervÀger köp av produkter eller tjÀnster. Företagsansvar, internationellt benÀmnt som corporate social responsibility eller CSR, har ocksÄ fÄtt ett genombrott bland myndigheter och andra officiella organ sÄsom FN och EU, som jobbar för att underlÀtta för företag genom olika riktlinjer och redovisnings­standarder för CSR. FristÄende intresseorganisationer har ocksÄ en viktig del i CSR-frÄgan, bÄde som samarbetspartner och som granskare. MÄnga av företagens intressenter Àr intresserade just av statistik och resultat, men hur kommunicerar ett konsumentföretag till sina kunder att de satsar pÄ CSR-frÄgor? Hur kan företag anvÀnda av olika typer av strategier, kanaler och budskap för att stÀrka sitt varumÀrke och nÄ ut med sitt ansvarstagande? Trots att arbetet med CSR ofta föregÄs av noggranna strategiska övervÀganden och diskussioner om hur CSR pÄverkar varumÀrket, Àr det inte alla företag som har en tydlig plan för hur de ska kommunicera CSR mot konsumenter.Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommunikationen kring företags CSR-arbete sker, ser ut och uppfattas hos den intressentgrupp som företagets produkter eller tjÀnster riktar sig mot ­? konsu­menterna.

Den enskildes samtycke till kroppsbesiktning

I denna uppsats behandlar jag den rĂ€ttsliga regleringen som omgĂ€rdar kroppsbesiktning och de rĂ€ttsliga förutsĂ€ttningarna för att genomföra denna Ă„tgĂ€rd med tvĂ„ng. Vidare behandlas frĂ„gan huruvida kroppsbesiktning fĂ„r genomföras med stöd av ett samtycke frĂ„n den enskilde. Det föreligger ett oklart rĂ€ttslĂ€ge i denna frĂ„ga och syftet med denna uppsats Ă€r att utreda betydelsen av ett samtycke frĂ„n den enskilde till kroppsbesiktning. Vilka rĂ€ttsliga konsekvenser fĂ„r det att den enskilde lĂ€mnar sitt samtycke till kroppsbesiktning? Är frĂ„gan om samtycke relevant? I denna del redogörs för de Ă„sikter som framförts i frĂ„gan samt mina egna uppfattningar.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->