Pensioneringen är för individen förknippad med olika förändringar som till exempel inträdet till ett nytt livsstadium, nya sociala roller, ändrad ekonomi och ändrad livsstil. Pensioneringen har tidigare betraktats ur ett eländesperspektiv och fokus har legat på att Pensioneringen inneburit ?chock? och ?trauma? för individens livskvalitet och välbefinnande men de empiriska resultat som har framkommit har inte visat detsamma. Några enkla samband mellan arbete och Pensionering har ej hittats utan Pensioneringen bör snarare ses som en process. Detta examensarbete syftar till att undersöka vad Pensioneringen innebär för individens livskvalitet och välbefinnande i termer av roll- och aktivitetsförändring och till att identifiera faktorer som bidrar till god anpassning till livet efter arbetslivet.

Syftet med studien var att undersöka äldres tankar kring förluster och upplevelser av Pensionering och åldrande. Metoden är kvalitativ. Intervjuerna har gjorts med sex kvinnor som har gått i psykodynamisk psykoterapi mellan ett och tre år i samband med sin Pensionering. Kvinnorna var mellan 66 och 77 år gamla när intervjuerna genomfördes. Resultatet visar att det viktigaste inför framtiden är en god hälsa och en trygg ålderdom.

Syftet med studien var att beskriva äldre personers erfarenheter av aktiviteter efter Pensionering. Då författarna ville lyfta fram erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Åtta intervjuer utfördes med pensionärer boende i en kommun i södra Sverige. Intervjumaterialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Förändringar av aktivitetsmönster i samband med Pensionering, Pensionärers utförande av dagliga aktiviteter samt Betydelsen av att vara aktiv. Resultatet från de tre kategorierna visade hur aktivitetsmönstret förändrades efter pension och deltagarna beskrev att det var viktigt att ha aktiviteter att sysselsätta sig med på dagarna.

Sammanfattning: Vi står inför en tid med stora pensionsavgångar, endast under 2011 kommer 124 000 svenskar att fylla 65 år. Då äldre anställda ofta innehar mycket kunskap efter lång erfarenhet inom en organisation finns en risk att kunskapen följer med dem när de slutar till följd av en Pensionering. Med denna studie önskar vi kunna bidra med en större förståelse för betydelsen av en tydligt utarbetad Pensionerings- och kunskapsledningsstrategi för en organisation då dessa stora pensionsavgångar väntar. Vi önskar även bidra med en ökad medvetenhet om kunskapsledningens relevans i organisationer, och att denna medvetenhet bör finnas hos alla anställda och inte endast vara individspecifik.Syftet med denna studie var att kartlägga och analysera det personliga nätverket runt en nyckelperson i en organisation för att kunna utvärdera nätverkets roll i bevarandet av kunskap vid nyckelpersonens Pensionering samt identifiera kunskapsbevarande faktorer. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie där både intervjuer och dagböcker användes för att samla in det empiriska materialet.

Syftet med studien var att beskriva hur pensionärer upplever sina dagliga liv. Metoden var kvalitativ. Deltagarna valdes utifrån snöbollurval. Målgruppen i denna studie var pensionärer. I urvalet eftersträvades en variation av deltagarnas ålder, hur lång tid de har varit pensionärer, kön och yrkesstatus.

Följande uppsats handlar om 40-talister som har börjat gå i pension och deras tankar och känslor inför att gå från yrkesroll till pensionärsroll. Uppsatsen syftar till att undersöka hur 40-talisters syn på sin egen Pensionering ser ut idag. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka om och i så fall hur deras syn skiljer sig åt jämfört mot tidigare generationers upplevelser av detta. Vår frågeställning lyder: Hur upplever åtta 40-talister sin roll och identitet som blivande pensionärer? Anser de att denna skiljer sig mot föregående generation? Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade djupintervjuer genomförts.

Denna uppsats handlar om hur anpassningen till pensionärslivet sett ut. Det undersöks även om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och män. Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade intervjuer genomförts. Urvalet bestod av sex ålderspensionärer. Tre kvinnor och tre män.

Uppsatsen behandlar relationen mellan åldersfördelning och tillväxt. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det har funnits ett samband mellan dessa historiskt sett. Tillväxten påverkas av makroekonomiska variabler som sparande och investeringar. I uppsatsen undersöks även hur dessa variabler påverkas av ändringar i åldersfördelningen. Med detta som utgångspunkt undersöks vidare vad effekten blir på tillväxten i Sverige när 40-talister pensionerar sig.

Syftet med den här studien är att undersöka hur äldre människor hanterar övergången från arbetsliv till att bli pensionär. Undersökningen avser att besvara ett antal frågeställningar. Den första är att besvara hur individen hanterar pensionsövergången. Den andra frågeställningen är att besvara om det finns en relation mellan hur individen hanterar pensionsövergången och ett salutogent perspektiv utifrån Antonovskys teori, KASAM. Den tredje frågan som undersökningen ämnar besvara är hur individen upplever rollskiftet som uppstår när hon går i pension, då främst utifrån begreppen rollförväntningar, rollförlust samt rollkonflikt.

Uppsatsen syftar till att belysa det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament till förlängt arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida pensionssystemet är försäkringsmässigt. För att synliggöra de ekonomiska incitamenten görs en jämförelse med det gamla pensionssystemet. Det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament belyses med följande ekonomiska mått: pensionsförmögenhet, förmånsvärde, toppvärde och ersättningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme åskådliggörs i en nyttofunktionsmodell.

This is a qualitative study aiming to examine peoples? experiences when retiring. In that purpose a criteria based sample has been used, participants have been asked in that they fulfilled the criteria?s to be a retiree within the age of 65 to 71 years of age. The reason of the age criteria was that the experiences should not be so far away in time.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera de diskurser som media skapar kring fyrtiotalisterna och hur de anses kommer att förändra och påverka samhället efter sin Pensionering. Uppsatsen ämnar även svara på följande frågeställningar:Vilka värdeord kopplas till fyrtiotalisterna för att framställa dem som en mäktig samhällsgrupp i media?Vilka samhällsområden anser media kommer att påverkas av att fyrtiotalisterna går i pension?Vilka retoriska tillvägagångssätt använder media sig av för att framställa fyrtiotalisterna som en mäktig samhällsgrupp?.

På frågan om vad verksamhetscheferna har för åsikt om hur de skulle kunna förhindra långtidssjukskrivningar, förtidspension eller sjukpension på sin avdelning så tar många i likhet med ambulanscheferna upp fysisk träning och ergonomi som områden där de lägger stor vikt. Ingen nämner handledning eller stödjande samtal som metoder man arbetar med.Ser man till resultatet på vad den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningarna är, nämligen muskel ? skelettskador, så kan fysisk träning och ergonomi vara riktiga metoder. Stämmer dessutom arbetsgivarnas bedömning att skadorna uppkommit till stor del på fritiden så är arbetsplatsen och dess belastning inte skyldiga till långtidssjukskrivningarna. Men det finns skäl att tro att denna bild inte riktigt är sann..

Att gå i pension kan innebära en stor förändring i livet för en människa.Vissa upplever Pensioneringen som något negativt medan andra ser det som enchans att få tid för sig själv och sin omgivning. Att lämna arbetslivet kanmedföra att vi äntligen får tid att sysselsätta oss med det vi alltid drömtom, men inte haft tid för. För att en människa ska behålla sin hälsa ochsitt sociala välbefinnande är det viktigt att hon fortsätter vara socialtaktiv. Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på hur pensionärer upplevt Pensioneringen samt vilken inverkan Pensioneringen haft på deras sociala liv. Åtta intervjuer har genomförts med nyblivna pensionärer där intervjupersonerna fick berätta fritt om sina erfarenheter av att bli äldre.

Trenden i samhället idag är att det tillbringas kortare tid i arbetslivet samtidigt som det finns ett hot om en framtida arbetskraftsbrist. Syftet med studien var att undersöka faktorer som är av betydelse för äldre medarbetares beslut om tidpunkt för Pensionering. Variablerna krav, kontroll, stöd, ekonomisk situation, hälsa och attityd till pension undersöktes genom ett frågeformulär. 117 assistenter i Örebro kommun deltog i undersökningen. Resultatet visade att attityd till pension hade ett negativt samband med hälsa, civilstånd samt ålder.