Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande.Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros.Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades.

Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande.Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros.Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades.

Syftet med denna studie är att undersöka hur inomhusmiljön på Reggio Emilia inspirerade förskolor skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Detta görs utifrån två frågeställningar som dels ska svara på hur inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor är utformade samt på vilket sätt inomhusmiljön skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Denna studie är kvalitativt och vi har arbetat deduktivt. Datainsamlingsmetoden som har använts är observationer av den ostrukturerade formen, med hjälp av papper och Penna samt kamera. Resultatet visade att miljöerna hade möbler som var anpassade efter barnens storlek samt material som var lättåtkomliga för barnen.

Forskning visar att högläsning är viktig för barns språkutveckling, att barn genom högläsning får tillgång till fler ord, samt att högläsning kan bidra till att skapa ett intresse för det skrivna språket hos barn. Undersökningens syfte ärr att ta reda på hur ett antal förskollärare ser på betydelsen av högläsning för barn i förskolan, hur högläsningen ser ut i verksamheten, och hur högläsning påverkar barnens utveckling av språket.I intervjuerna användes den ostrukturerade intervjumetoden, där följdfrågor kan ställas till de intervjuade. Jag har valt att träffa förskollärarna och intervjua dem, och göra ljudinspelningar samt anteckningar med Penna och block under intervjuerna. Fem förskollärare intervjuades på fyra olika förskolor. Informanterna är mellan 24 och 50 år och har arbetat olika länge inom förskolans verksamhet.Resultatet visade att förskollärarna ansåg att högläsning i den pedagogiska verksamheten kan användas som ett redskap för att främja barns språkutveckling, och alla de intervjuade förskollärarna visade tydligt att de ansåg det vara viktigt med högläsning för barn och deras språkutveckling.

Miniräknaren har under de senaste årtiondena kommit att användas som ett beräkningshjälpmedel inom allt fler områden ute i samhället och i hemmen. Det finns tydliga riktlinjer i skolans styrdokument för att miniräknaren ska användas i matematikundervisningen i skolan. Jag har funderat på om detta på något sätt påverkat matematikundervisningen i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att få en bild av hur lärare somundervisar i matematik ser på användningen av miniräknare i matematikundervisningen.I litteraturstudien har jag genom att studera läroplanens mål och styrning, belyst några av de faktorer som styr matematikundervisningen och dess innehåll. Genom att studera den forskning som finns gjord över miniräknaranvändning i matematikundervisning har jag fått en bild av de forskningsresultat som framkommit.

SammanfattningSyfte och frågeställningarIntresset ligger i att se skillnader ur ett lärarperspektiv, om undervisningen i momentet dans i ämnet idrott och hälsa har förändrats i och med den nya läroplanen.Upplever lärarna någon skillnad i sin undervisning i momentet dans, i och med den nya läroplanen?  FrågeställningarHar dansundervisningen förändrats över tid i och med den nya läroplanen i ämnet idrott och hälsa?Hur ser idrottslärarna på momentet dans och vad har de för inställning?  MetodUndersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det är fyra intervjuer som har genomförts, med idrottslärare i olika åldrar och av olika kön. Det material som användes under intervjuerna var Penna och papper. Under intervjuerna fördes löpande anteckningar.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen och effekten av det omorganiserade modersmålsstödet efter 1 juli 2014 på Malmös förskolor ur ett förskollärar-, föräldrar- och språkutvecklarperspektiv. För att besvara syftets frågeställningar valde vi att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer, där åtta intervjuer utfördes. Studiens resultat visade att majoriteten av deltagarna upplevde omorganisationen som befogad, men att det fanns ett visst missnöje med det också. Att modersmålslärarens hjälp inte längre fanns tillhanda upplevdes av vissa som en förlust. Samtliga förskollärare som deltog uttryckte att de inte kommer kunna ge stöd i samma utsträckning som modersmålsläraren tidigare gjort.

Syfte: Hur uppfattar elever att lärare använder datorn i undervisningen?Teori: Med en-till-en, den personliga datorn utmanas det traditionella lärandet. Ett digitaliserat lärande innebär att lärarna ska planera för lärande och inte för undervisning (Kroksmark, 2012).Metod: En kvalitativ intervjumetod, ostrukturerad intervju, användes för att samla in resultatet, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom: datorn i undervisningssammanhanget, instruktioner från lärare, elevernas interaktion med en-till-en och slutligen lärares bedömning av elevarbeten. Resultat: Studien visar att eleverna uppfattar att lärarna använder datorn till att visa film, visa Key-Notespresentationer vid genomgångar.

Sammanfattning Vårt syfte med denna studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar lärarna ansåg att det fanns med metoden att skriva sig till läsning (ASL) med datorn som skrivverktyg. Vi ville också studera vilka elever som gynnas/missgynnas av metoden samt om lärarna kunde se några skillnader på elevernas texter vad gäller innehåll och kvalitet. Våra frågeställningar var: 1. Ser lärarna några skillnader i texternas innehåll och kvalitet när eleverna skriver på datorn istället för på traditionellt sätt med papper och Penna och på vilket sätt? 2.

Något händer när ny teknik gör intåg i klassrummet där undervisning, studier och lärande i olika ämnen står på schemat. I nästan varje elevs ficka finns idag en populär artefakt, mobiltelefonen. Att telefonen påverkar skolkulturen är förståeligt. Men hur anser lärarna att elevernas användning, kommunikationsrutiner och strategier för studier och lärande påverkar undervisningen och attityderna till skolarbetet? I skolan har man traditionellt alltid använt artefakter som myndigheterna har tillhandahållit, exempelvis böcker, Penna och papper.

Något händer när ny teknik gör intåg i klassrummet där undervisning, studier och lärande i olika ämnen står på schemat. I nästan varje elevs ficka finns idag en populär artefakt, mobiltelefonen. Att telefonen påverkar skolkulturen är förståeligt. Men hur anser lärarna att elevernas användning, kommunikationsrutiner och strategier för studier och lärande påverkar undervisningen och attityderna till skolarbetet? I skolan har man traditionellt alltid använt artefakter som myndigheterna har tillhandahållit, exempelvis böcker, Penna och papper.

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares arbetssätt och metoder med högpresterande elever i gymnasieskolan. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare på fem olika skolor i två städer. Teorierna som används i studien är det sociokulturella perspektivet och perspektiv som tillhör specialpedagogiken. Resultatet visar att de sju intervjuade lärarna hade olika definitioner av och uppfattningar om de högpresterande eleverna. Lärarna var överens om att högpresterande elever utmärker sig på något vis i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en pedagog arbetar med datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, vilka för- och nackdelar pedagogen ser med arbetssättet, samt elevernas attityder till arbetet. Undersökningen är en fallstudie av en pedagogs sätt att arbeta med Tragetonmetoden. Såväl observationer som intervjuer av pedagogen och elever har genomförts.Resultatet visar att pedagogens sätt att arbeta med datorn som verktyg kompletteras med andra läs- och skrivinlärningsmetoder och Tragetonmetoden utgör således ett av flera sätt för eleverna att lära sig läsa och skriva. Resultatet visar att pedagogens inställning till datorn påverkar huruvida den används för lärande och hur väl arbetet vid datorerna utvecklas. Pedagogen menar att eleverna lär sig skriva lättare och snabbare med hjälp av datorn och att arbetet på datorn är lätt att nivåanpassa efter varje elevs behov.

Tidigare vid ombyggnation, försäljning och förvaltning av byggnader som var uppförda innan 80-talet utgick fastighetsägarna från enkla handritade pappersritningar. Det är en svår utmaning att hålla ritningen uppdaterad till verkliga förhållanden d.v.s. relationsritning. För ca 25 år sedan (i början på 80-talet) byttes papper och Penna ut mot avancerade ritprogram (CAD) för framtagning av ritningar. Idag används CAD i stort sett för all nyprojektering och de senaste åren har utvecklingen gått mot en större användning av 3D-underlag än tidigare 2D-ritningar.

Min studie har varit fokuserad på de klassiska sagorna och dess vara eller icke vara i 2000-talets skola och förskola. Arbetet har gått ut på att undersöka om pedagoger idag använder sig av klassiska sagor i sin undervisning och hur motiveras i så fall användandet.Metoden jag valt att använda mig av är strukturerade intervjuer med fyra oberoende pedagoger ? två förskollärare och två lågstadielärare. De artefakter jag hade med mig vid intervjuerna var endast papper och Penna då jag inte ville att det skulle bli en orättvis bedömning vid utskriften ? detta för att två av intervjuerna gjordes på telefon och inspelning inte var möjlig.Mitt syfte med min studie har varit att undersöka om det går att använda de klassiska sagornas innebörd och betydelse i dagens pedagogiska verksamhet eller om dessa gamla sagor tjänat ut sitt syfte.Utifrån mitt syfte har jag tagit fram tre frågeställningar som legat till grund för arbetet med studien:1.