Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett användbart hjälpmedel i matematikundervisning på högstadiet. Den frågeställning som legat till grund för undersökningen är: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, då de arbetar med ett kalkylprogram, jämfört med när de löser samma uppgift med papper och Penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lång instruktionsvideo om kalkylprogram. Därefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och Penna respektive på datorn.

Om tecknandet som en metod av förståelse..

Syftet med denna undersökning var att se om det gick att få en fingervisning om det blir skillnad i resultat då elever färdighetstränar matematik (ekvationer) med hjälp av dator, respektive papper och Penna. Undersökningen omfattade tre klasser årskurs ett på ett estetiskt gymnasium. Halva klassen färdighetstränade med hjälp av datorer och andra halvan färdighetstränade med hjälp av papper och Penna. Alla grupper fick samma instruktioner samt uppgifter. Före och efter färdighetsträningen fick eleverna genomföra en diagnos.

Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förändras vid grupparbete i matematik. Detta beroende på vilket arbetssätt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna på datorer, därefter gör de liknade uppgifter med papper och Penna. Datorn som ett alternativt läromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förändras. För att kunna få svar på vår frågeställning, så använde vi oss av observationsmetoden när vi samlade in material.

Syftet med denna undersökning var att se om det gick att få en fingervisning om det blir skillnad i resultat då elever färdighetstränar matematik (ekvationer) med hjälp av dator, respektive papper och Penna. Undersökningen omfattade tre klasser årskurs ett på ett estetiskt gymnasium. Halva klassen färdighetstränade med hjälp av datorer och andra halvan färdighetstränade med hjälp av papper och Penna. Alla grupper fick samma instruktioner samt uppgifter. Före och efter färdighetsträningen fick eleverna genomföra en diagnos.

Nilsson, Carola & Nilsson, Cecilia (2011). Skrivutveckling med Penna eller touchteknik? ? tre pedagoger om olika sätt att arbeta med barns skrivande. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med skrivutveckling i årskurs ett. Detta är intressant eftersom barnen har olika erfarenheter när de börjar skolan.

Sammanfattning Magnusson, Petra & Landin, Johanna (2013) Tre pedagogers syn på leken i förskoleklassen. Malmö Högskola: Lärarutbildningen Syftet med denna studie är att undersöka vad tre pedagoger i förskoleklass har för syn på leken och lekens betydelse. Frågeställningarna som vi i studien utgår ifrån är följande: Vilken syn har tre pedagoger på lek och lekens betydelse i förskoleklassen? Är pedagogerna själva involverade i leken och på vilket/vilka sätt i så fall? Arbetar pedagogerna utefter någon speciell lekteori? Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat och observerat tre olika pedagoger i olika åldrar och med olika utbildningsbakgrunder. Vi använde oss utav ljudinspelning på två utav intervjuerna och Penna och papper på den tredje som hjälpmedel för att memorera vad som sades.

Borde det inte, med tanke på det omfattande datoranvändandet i samhället idag vara en självklarhet att man även i undervisningen använder sig av datorn? Vad är det som ligger bakom den skepticism många lärare känner inför att använda sig av datorn i undervisningen, speciellt i de lägre åldrarna?I syfte att ta reda på hur en lärares kunskapssyn, eller det pedagogiska förhållningssättet, avgör vilken metod som praktiseras i läs- och skrivinlärningen har jag intervjuat några lärare som undervisar i de lägre åldrarna. Jag har också haft som mål att undersöka vilka konsekvenser datoranvändning i undervisningen medför både för lärare och för elever och då tittat närmare på speciellt en metod som förutsätter datoranvändning i läs- och skrivinlärningen.När Arne Trageton presenterade sin metod Att skriva sig till läsning fick han till att börja med ta emot mycket negativ kritik. Men, det har visat sig att eleverna genom att skriva på tangentbord istället för att använda Penna de tre första skolåren upplever läs- och skrivinlärningsprocessen både kreativ och lustfylld. Trots att eleverna inte hanterar Penna de första tre åren visar de upp bättre resultat än övriga elever när det gäller handstil och rättstavning i nationella test i år fyra.Trenden att låta eleverna skriva sig till läsning sprider sig allt snabbbare i Norge; varför inte låta oss inspireras och föra över den till våra svenska skolor? Den här uppsatsen visar att vi skulle vinna mycket på det dels i form av pedagogiska förtjänster men också när det gäller att hålla skolan ajour med tidsandan..

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och Penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta.

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och Penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra elevers och lärares uppfattningar om hur det är att arbeta med ett socialt medium i undervisningen. För att uppnå syftet ställdes en övergripande fråga: Hur uppfattar lärare och elever Google Sites som verktyg för lärande? Och två underfrågor: Hur och i vilket syfte används Google Sites? Vad tros användningen ge eleverna, enligt lärare och elever? För att få svar på frågorna utfördes kvalitativa intervjuer med två lärare och fyra elever. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades inför analys utifrån frågeställningen. Både lärare och elever i min undersökning är positiva till användningen av Google Sites i undervisningen.

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och Penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta.

Uppsatsen handlar om flickor och pojkars innelek i åldern 4-6 år. Vi behandlar först vad forskning och litteratur säger om lek i ett genusperspektiv därefter redovisar vi våra problempreciseringar som är: ? Hur leker flickor och pojkar? ? Hur utspelar sig leksituationerna och dess innehåll? ? Finns det likheter och olikheter i flickor och pojkars innelek? Vårt resultat har vi fått med hjälp av observationer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och tagit hjälp av videokamera samt papper och Penna. Det vi sett i stort i vårt resultat är att flickors lek består av familjelekar och lekar med vårdande tema.

Syftet med denna uppsats är att undersöka datorns roll i skrivprocessen. Kan skrivande på datorn hjälpa till att utveckla elevers texter och ge ett bättre skrivresultat än traditionellt användande av Penna och papper? Vilken påverkan har lärandemiljön på arbetet med datorn som arbetsredskap i skrivundervisningen? Hur påverkas skrivprocessen av dialogen eleverna emellan? Målgruppen för undersökningen är de yngre skoleleverna i år 1-2. Den empiriska undersökningen bygger på en observation i år 2 och intervjuer med pedagoger som använder sig av datorn som ett arbetsredskap i sin undervisning. Resultatet av denna undersökning visar datorns potential i skrivprocessen med elever i de lägre skolåren.

Jag har i min magisteruppsats följt fem elever under deras första år i skolan. Eleverna visade vid slutet av förskoleklass samt vid skolstarten på mycket låga resultat på de tester som mätte fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom, områden som många av dagens läs- och skrivforskare hävdar har stor betydelse för den tidiga läs- och skrivprocessen. Syftet med den här studien har varit att undersöka om och hur arbetssättet med att endast använda datorn vid skrivandet har påverkat de fem elevernas väg in i skriftspråket.Tre av de elever jag följt i mitt arbete hade vid läsårets slut uppnått den läs- och skrivförmåga som förväntades för årskursen. De var samtliga mycket positiva till datorarbetet och föredrog datorskrivandet framför Pennan. Alla tre elever upplevde att det var både lättare och roligare att skriva på datorn än med Penna.