Arbetet gick ut på att skapa designförslag på informationsstöd för infanterisoldater. För att åstadkomma detta samlades data in genom observation och intervjuer på militärövningsområdet Kvarn i Östergötland. Utifrån det insamlade materialet framställdes en kravlista som i sin tur låg till grund till designprocessen.Tre designförslag framställdes varav ett var på en handleds- eller vapenmonterad display, till största del riktad åt gruppchefer, och de övriga två förslagen huvudmonterade, dessa tänkta att kunna användas av alla soldater i fält. Fokus låg på att på ett så enkelt sätt som möjligt ge tillräcklig information om omgivningen och övriga gruppmedlemmars position för att öka soldatens situationsmedvetenhet och minska belastningen på arbetsminnet..

Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om.Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena..

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet är aktuellt i vårt mångkulturella samhälle. Forskningsstrategin tar utgångspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna använder sig av verbal och icke-verbal kommunikation.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barn i förskolan för att utveckla deras svenska språk samt att hur man arbetar med modersmålsstödet på förskolan. Jag har utfört två kvalitativa intervjuer med två pedagoger och en intervju med en modersmålspedagog i förskolan. För att få mer tyngd i min undersökning så har även jag gjort en observation. Resultatet i min studie visar på att arbetet sker kontinuerligt i verksamheten, detta både medvetet och omedvetet. Intervjuerna och observationen visar att modersmålet är en avgörande faktor då barnen lär sig ett språk.

Syftet med magisteruppsatsen är att undersöka om filminstruktioner ur ett pedagogsikt hänseende är bättre eller åtminstone upplevs som bättre än andra typer av instruktioner. För att få svar på det har mina frågeställningar varit: Hur fungerar utbildningsfilm kopplat till QR-kod i industrin som verktyg för lärande? Hur upplever arbetarna olika typer av instruktioner? Vad krävs för att filmade instruktioner kopplade till QR-kod ska fungera som ett medel för lärande i industrin? Hur ser arbetarna på kombinationen av QR-kod och video som instruktionsform? De metoder jag använde var av kvalitativ karaktär och bestod av observation, intervjuer, analys av filmade testningar samt experiment.Det finns för- och nackdelar med alla instruktionsformer och uppgiftens utformning, svårighetsgrad eller riskgrad styr preferens. Arbetarna i min undersökning föredrar filmade instruktioner på grund av deras effektivitet, multimodalitet, individualisering samt tillgänglighet till expert. Försökspersonerna upplever dock att tekniken tar tid.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen påverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga i matematik- och svenskundervisningen.  Frågeställningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan ämnenas olika moment, samt utifrån olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga påverkas negativt av undervisning som innefattar många rörliga inslag och där de lämnas åt sig själva att komma igång med sina uppgifter. Både observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jämförelse med i helklass, har en god inverkan på koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga, särskilt i matematikundervisningen..

Vårt examensarbete är indelat i sex övergripande kapitel. En inledning som tar upp aktuell forskning inom problemområdet samt koppling till styrdokumenten. Syfte och frågeställning som berör de begrepp som vi kommer att utgå ifrån. Tidigare forskning innehåller aktuella teorier som berör området. Metodavsnittet innehåller metodval, intervju, observation, genomförande samt forskningsetiska överväganden.

Many researches demonstrates that children who deal with matematics in a meaningful context early in their age, will manage a much wider context later in school. The purpose of this work is to highlight the importence of teacher´s view on matematics and how matematics can be visible for the children when they are in a preschool age. Im trying to promote the importance of mathematics wich characterizes much of our society. Highlighting todays nursay?s and the fact that there is plenty of good enviroments for the learning of mathematics.

Abstract This study is an evaluation of a development project, seeking to work for entrepreneurial learning, starting from John Hattie's findings on the significant factors for visible learning. The study is based on action research a method together with a questionnaire, focused interviews and observation, by the issue of How do students perceive entrepreneurial learning? The results show that the methodology contributes to a more active learning and greater work satisfaction among students. The results also reinforce the thesis of the formative assessment and the importance of reflection for increased metacognition. The work identifies the project's educational shortcomings and strengths, and lays the foundation for further development towards full implementation of entrepreneurial learning in a secondary activity that works to prepare students with special needs for the labor market..

I den här studien undersöks hur ett par förskollärare och en specialpedagog använder sig av resultatet av TRAS för att designa sin verksamhet. Jag har även undersökt hur resultatet av TRAS påverkar den pedagogiska miljön i verksamheten samt hur förskollärare och specialpedagoger ser på arbetet med TRAS. För att genomföra studien och samla information har jag använt mig av en kvalitativ ansats med strukturerade intervjufrågor i mötet med förskollärare och specialpedagoger. Förskollärarna är eniga om att det är viktigt att utveckla sin verksamhet och de tar hjälp av TRAS- materialet för att kunna genomföra detta. Även om enstaka av de tillfrågade förskollärarna är kluvna till TRAS- materialet så anser de att materialet är bra att använda i verksamheten.

Syftet med denna undersökning är bidra med förklaringar till varför upplevdaljudkvalitetsskillnader kan uppstå mellan olika akters framträdanden vid event och festivalertrots att de använder samma utrustning och är i samma lokal och att förklaringarna ska utgöraen kunskapskälla för dem som eftersträvar en god ljudkvalité vid liveframträdanden.De metoder som har används är fallstudie, webbenkät, intervjuer och egen observation.Webbenkäten användes på Dreamhack Winter 2014 där en grupp undersökningsdeltagaresvarade på frågor om två olika DJ-akter på scenen i D-hallen, Elmia. Fem personer deltogsom intervjupersoner: scenansvarig från Dreamhack, tre ljudtekniker ifrån olika ställen iSverige och en person som jobbar med ljudteknisk konsultation och ljudmätning. Samtligaintervjuer genomfördes via mail. Intervjuerna eftersträvade att ge kunskap om dessa personersfunderingar kring ljudkvalitetsproblemet och scenansvarig svarade på frågor om scenen påDreamhack. En observation av upplevd ljudkvalitet och ljudteknikernas arbetssättgenomfördes av mig själv på Dreamhack Winter 2014.Resultatet från såväl enkätundersökningen som den egna observationen visar att inga storaupplevda skillnader fanns mellan de två akterna på Dreamhack Winter 2014.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagogerna i specialförskolan arbetar med förberedande läsning och skrivning för döva och hörselskadade barn. För att ta reda på detta har jag genomfört intervjuer med fem pedagoger som arbetar på specialförskolor och gjort en observation på en av förskolorna. I intervjuerna och under observationen fick jag ta del av flera olika arbetssätt som används. Dessa har jag sorterat in under två kategorier: språkmiljö och föräldrakontakt. De sätt att arbeta med tidig läsning och skrivning som jag har fått ta del av i denna undersökning stämmer väl överens med såväl forskning som läroplanens mål för förskolan.

Syftet med studien är att undersöka samtalen som sker underplanerings- och reflektionstid. Vi har använt oss av tre frågeställningar i vår studie. Vad innehåller samtalen? I vilket syfte sker samtalen? Sker det något lärande i samtalen? För att nå ett resultat har vi använt oss av de kvalitativa metoderna observation och intervju. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och vi är medvetna om att det är undersökningspersonernas egna uppfattningar och erfarenheter vi tagit del av samt vår egen tolkning av dessa.Resultatet visar att samtalen innehåller utvärdering, planering, information samt praktiskt prat kring verksamheten.

Vår utgångspunkt med detta arbete har varit att undersöka tryggheten i gruppen. Vårt syfte har varit att undersöka hur vi som pedagoger kan skapa trygghet i gruppen samt hur trygga barnen i de klasser där vi gjorde vår praktik i var. Vår undersökning genomfördes i en låg- och mellanstadieskola, i en årskurs 4 och i en årskurs 6, i Luleå kommun. Genom observation, enkäter och intervjuer samt tidigare forskning försökte vi få svar på våra frågor. Resultatet visade att lärarens främsta verktyg för att skapa trygghet i gruppen är gruppsamtal men även regler, rutiner och gruppstärkande övningar.

I denna studie fick 13 Komvuxelever föra samtalslogg under sex veckor. Syftet var att utvärdera samtalsloggens nytta som undervisningsverktyg. Fokus låg på tre frågeställningar: 1) Vad väljer eleverna att skriva om? 2) Vad anser eleverna om samtalsloggen? 3) Klarar de elever som fört samtalslogg ett ordinarie prov bättre än elever som ej haft denna möjlighet? Metoden var framförallt kvalitativ och byggde på textanalys, semistrukturerade intervjuer och deltagande observation. Där utöver gjordes en kvantitativ analys av provresultat.