Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare i Namibia förhåller sig till läroplaner och ämnets förutsättningar och hur det påverkar deras uppfattning om musikutbildning. Studien är en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i ämnet musik är. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lärare. Dessutom har vi undersökt vilka ramfaktorer som är rådande för en musiklärare i Namibia och hur dessa faktorer påverkar undervisningen. Denna studie bygger på sociokulturell teori och ramfaktorsteori.

Djurassisterad pedagogik har flera tänkbara tillämpningsområden i skolan. Djur har visat sig inverka positivt på den sociala miljön i skolan. Djur har en positiv effekt på elevernas koncentrationsförmåga, motivation och problemlösningsförmåga. Det har också visat sig att inlärningen gynnas, barn som får lära sig att läsa för en hund lär sig snabbare. Djur är också effektiva hjälpmedel då barn utvecklar sin empati, särskilt för pojkars empatiutveckling.

This paper will discuss the proposed reintroducing of a final degree in upper secondary school. In a public government inquiry that was released in March 2008 a proposal about reintroducing a final degree in upper secondary school was presented. A final degree has not been a part of the upper secondary school science 1968. Why was the system with a final degree abounded and why do the government want to reintroduce it?Research in pedagogy has through the years presented numbers of theories about assessment.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka barns lärandepraktiker och meningsskapande samspel när de spelar digitala spel tillsammans. Barn i årskurs två har delats in i fyra grupper. Två av grupperna har spelat datorspelet Labyrint och de båda andra grupperna har spelat datorspelet Bloxorz. Data samlades in i två steg: först genom videoobservation av spelsituationerna i ett första skede och sedan genom ett påföljande stimulated recall-samtal där den inspelade spelsituationen diskuterades tillsammans med barnen. Data har sedan analyserats med en interaktionsanalytisk metod som undersöker hur barnen använder verbal och ickeverbal kommunikation i samspel med varandra, kontexter och teknologier för att lösa olika typer av uppgifter i spelen.Studien leder till slutsatsen att olika former av samspel äger rum mellan spelare och åskådare, man skapar gemensamt strategier för problemlösning.

Participation as Pedagogy ? Imagined Race and the Exhibit of Swedish Peoples-Types.This essay will analyse and give a deeper picture of the ?The Exhibit of Swedish People-Types? by focusing on the pedagogical ideals that formed the exhibit as an participatory media. The exhibit was led by the famous race-biologist Herman Lundborg and toured Sweden in 1919 displaying the racial constitution of the Swedish population using material gathered by the public itself. The exhibit has been described as an important tool in popularising eugenics in Swedish society during the early 20th century with the ambition of gaining funds to create the first race-biological institute and to influence policy-making. Nevertheless there has not been a single study which has focused solely on the exhibit and how the pedagogical ideals that permeated it affected the relation between the public and the media itself nor the political implications of this relation.

En av huvudmålen med arbetet var att få ökad förståelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var även intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vägar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstå hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. Därför har jag försökt titta på relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lättare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstår de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i både Sverige och ur ett internationellt perspektiv.

In a municipality in the county of Stockholm there is a preparatory class which accepts newly arrived children from other countries. In the preparatory class the education is focused on teaching students the Swedish language so that they eventually, after about 3-4 -terms, can be transferred to a "regular" class.For students with a different native language, it takes about 5-7 years longer to learn the knowledge-based language that is used in school (Gibbons 2009: foreword). This requires education in school to be linguistically developing.The purpose with this essay is to gain knowledge on how pedagogues can work in a linguistically developing manner with students who have Swedish as their second language. The comparison between education in a preparatory class and education in two regular classes at two different schools is also part of that purpose.What is the education considering linguistically developing work methods like in the preparatory class and the" regular" classes? Are there differences and similarities between the preparatory class and "regular" classes education when it comes to linguistically developing work methods? Which part of the education is adapted to a linguistically developing perspective that fits students with Swedish as a second language?Theories as the socio cultural theory, the proximal zone, and Jim Cummins model, concerning among other things language and knowledge development, is brought up and linked to the study of differences and similarities between schools.

Syftet med studien var att belysa och analysera förekomsten samt betydelsen av ytliga samtal för äldre. Syftet var också att undersöka vilken betydelse ytliga samtal kan ha i äldres vardag och om det kan bidra till att skapa sociala gemenskaper. Utifrån syftet har studien haft följande frågeställningar: Hur kan ytliga samtal beskrivas och vad förmedlas i dessa samtal? Vilken betydelse har platsen för att skapa ytliga samtal? Hur kan ytliga samtal och platsen tillsammans bidra till att skapa sociala gemenskaper för äldre? Studien har en kvalitativ ansats och den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk realism. Det empiriska material är inhämtat på en kommunalt driven lunchrestaurang.

I läroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle (Lpfö98). Syftet med denna studie är att jag med detta som utgångspunkt har tittat närmre på förskolelärares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelärare känner inför de mångkulturella direktiven som läroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mål. Studien tar även upp hur förskolelärarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras kulturer och värderingar.Det är en kvalitativ studie där fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelärare från en förutbestämd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelärare ser att förskolan besitter en mångfald som de ser positivt på. Denna mångfald ställer krav på en interkulturell pedagogik hos förskolelärarna, för att man på ett mer effektivt och medvetet sätt skall kunna arbeta för de mångkulturella direktiven som anges i Lpfö98.Slutsatserna av studien är att förskolelärarna upplever ett behov av fortbildningar i strävan mot ett mer interkulturellt förhållningssätt.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier som är effektivast för att få hjälp och påkalla lärares uppmärksamhet i klassrummet samt om dessa skiljer sig mellan pojkar och flickor respektive årskurs två och sex.Frågeställningarna lyder: hur påkallar eleverna lärares uppmärksamhet och söker hjälp i klassrummet? Hur länge behöver eleverna vänta på hjälp?Metoden för studien är observation och totalt genomfördes 66 observationer i årskurs två och sex. Ett observationsschema med färdiga kategorier, grundade i tidigare forskning, användes. Tre typer av strategier för att be om hjälp och påkalla lärarens uppmärksamhet registrerades: handuppräckning, verbala strategier och fysiska strategier. De två förstnämnda observerades under lärarledd undervisning, medan samtliga strategier observerades under enskilt arbete.Flickor sökte överlag mer hjälp i klassrummet än vad pojkar gjorde.

Den här uppsatsen handlar om de sovjetiska psykologerna Vygotskij och Leontjevs teoretiska perspektiv på lek, så som Vygotkji presenterar sin teori i förläsningen Lekens roll i barnets psykiska utveckling 1933 (1981) och så som Leontjev presenterar sin teori i artikeln Lekens psykologiska grundvalar i förskoleåldern 1944 (1982). Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ hermeneutisk textanalys av dessa två källor, och ställer sig frågan vad Vygotskijs och Leontjevs teorier betyder? Analysen anlägger dels ett hermeneutiskt historiskt perspektiv och dels ett nutids historiskt pedagogiskt perspektiv. För det nutidspedagogiska perspektivet använder jag mig av det skandinaviska forskningsfältet lekpedagogik, framför allt Birgitta Knutsdotter Olofsson, Fredrik Ole Lillemyr och Gunilla Lindqvist. För det hermeneutiskt historiska perspektivet använder jag mig av en kvalitativ textanalys där jag har systematiserat de två texterna i vardera tre analysteman.

Syftet med detta arbete är att få en bild av vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel och koppla detta till lärandeteori. Finns det skillnader i uppfattning om man är nybörjare eller har erfarenhet från bollspel? Spelar kön och ålder någon roll? Vilken lärandeteori värderas högst? För att ge en bakgrund till problemställningen görs en genomgång av tidigare forskning och en beskrivning av två dominerande lärandeteorier, Generella motoriska programteorin och Dynamiska systemteorin med tillhörande didaktiska och motoriska begrepp inom lärande och bollspel. Frågor har ställts i enkätform till två olika undersökningsgrupper, dels 112 studenter från enheten Idrottsvetenskap vid Lärande och samhälle, Malmö högskola och dels 129 elever från grundskolan och gymnasieskolan i två mellanskånska orter. Undersökningsgrupperna har fått värdera faktorer som anses betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel.

SummaryIt is inspiring to see museum visitors evolve and develop through art exhibitions. Great potential lay in facilitating the learning experience by art exhibitions, and the possibility of designing exhibitions that make visitors attracted to learn. The purpose of the present work is to study the means of creating favorable conditions for lifelong and enjoyable learning in art exhibitions. The concept of learning has multiple definitions, and several have been used effectively in various ways in preceding works. The underlying principle of this work is that visitors learn by actively processing information in their own minds and through experiences. The term lifelong learning is often associated with employability and adaptability.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka hur elever med funktionsnedsättning ser på sin undervisning i ämnet idrott och hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Vi vill lyfta fram åsikterna hos elever med funktionsnedsättning som har inkluderad undervisning och de som har exkluderad undervisning. Studien utgår från följande tre frågeställningar. Hur uppfattar eleverna undervisningen i idrott och hälsa? Hur kan eleverna påverka undervisningen i idrott och hälsa för att skapa delaktighet? Vad är enligt eleverna meningsfullt med ämnet idrott och hälsa?MetodStudien bestod av 15 kvalitativa intervjuer med 20 elever från tre skolor som går i särskolan och har en funktionsnedsättning.

 Since the 28thof May the project to develop an internal Innovation Leadership Program (ILP)on Accenture has been running and came to an end in November the same year. The taskwas formed into a master thesis and given to two students at the Royal Institute ofTechnology in Sweden.Since the start the content and structure of the ILP has been established based on the resultsof a theoretical study, a gap analysis and an external and internal benchmarking. The theoreticalstudy focused on articles, books and lectures about innovation, creativity and pedagogy. Subjectssuch as leadership, motivation, reflection and coaching were studied as well, but in a smaller scale.The gap analysis consisted of eleven interviews with people from different career levels withinAccenture and the goal was to establish the view of innovation and creativity among the employees.The interviews also asked about the knowledge the participants had about Technology Lab in orderto get insight of how to improve their communication and cooperation with people in client projects.Internally a similar program was studied called Minority Leadership program, whom will not bedescribed further in this report, to get inspiration. The external benchmarking was conducted onStanford and was very successful.