Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa det transformella ledarskapet i vården. De 14 vetenskapliga artiklarna i litteraturöversikten är hämtade från databaserna PubMed, Cinahl och LWW, både artiklar med kvantitativ- och kvalitativ ansats är inkluderade. Resultatet visade att transformellt ledarskap kännetecknades av ledarens personliga egenskaper samt att ledaren hade ett stödjande ledarskap. Till de personliga egenskaperna räknades tydlighet, trovärdighet och uthållighet. Stödjande ledarskap innebar att ledaren hade ett lyhört lyssnande, såg styrkan hos varje enskild medarbetare och hade ett Pedagogiskt förhållningssätt.

Syftet med denna systematiska forskningsöversikt är att klargöra forskningsläget när det gäller interaktiva skrivtavlor. Vad har forskningen funnit för effekter vid användandet av interaktiva skrivtavlor och vad finns det för kompetensutvecklingsbehov för lärare som förväntas använda tavlorna på ett Pedagogiskt passande sätt?För att klargöra forskningsläget och få svar på frågorna så används en systematisk forskningsöversiktsmetod där inkluderandet av material består av en objektiv urvalsprocess. Endast vetenskapliga artiklar från och med år 2007 med empirisk undersökning och inriktning mot undervisning i gymnasieskolan finns med i det analyserade materialet.De vetenskapliga artiklarna som ingår i forskningsöversikten visar på många positiva effekter med interaktiva skrivtavlor, samt några negativa effekter. Ökad klassrumsdialog, ökad visualisering och förändring i arbetet med lektionsplanering är några effekter som är frekventa i undersökningsmaterialet.

The main purpose of this study is to investigate the unintentional learning that happens during the use of computer games. With the use of interviews with students in the ages 13-15 who all have played the game series Assassin?s Creed, and then compared them with students who does not play the game, we have been able to identify that some learning is taking place, but that the student?s attitude towards the subject, and their maturity, also is vital for the learning. Even tough, the students who didn?t really enjoy history as a subject showed better knowledge after playing the game, than the students who hadn?t played at all, which indicates that computer games can be a good source for learning.

Efterfrågan på föräldrastöd ökar i form av behov av fler träffpunkter, stöd i att kritiskt granska information och professionell rådgivning. Samhället erbjuder en mängd olika resurser av föräldrastöd däribland barnmorskans arbete vid mödrahälsovården, vilket bland annat innebär att ge blivande föräldrar stöd genom information, utbildning och rådgivning inför föräldraskapet. Syftet med studien är att undersöka barnmorskans upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagångsföräldrar inför föräldraskapet. Studiens teoretiska utgångspunkt är lärande och förändringsprocesser ur ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med inspiration av fenomenologi.

Ur ett Pedagogiskt perspektiv är det viktigt att utgå ifrån att skolan är en skola för alla. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om fysisk och psykosocial miljö. Denna studie vill belysa hur det med hjälp av förändringar i den fysiska och psykosociala miljön i förskolan går att arbeta för en skola för alla barn. Den fysiska miljön innefattar innemiljö med lokaler, färg, material, inredning och utemiljön visar på möjligheter där barnen kan få utlopp för sitt rörelsebehov och chans att leka ostört. Den psykosociala miljön innefattar olika förhållningssätt, pedagogik och metoder.

A pupil with ADHD is constantly getting new impulses and is unable to focus and remain concentration on their task at school. When the pupil loses concentration he or she can often be loud and thereby disturbing all the other pupils in the classroom. One of the reasons for losing their concentration is that these pupils got poor working memory. A recently study shows that working memory can be improved by playing and practice music.A theory that all people have a multiple intelligence that emerges from learning is a part of this study because school should encourage all children and ensure their individual learning. Multiple intelligences means that each person learns in different ways, for example through the musical intelligence that this essay partly focuses on.

In an environment, demanding both innovation and flexibility, higher requirements of competitiveness and productivity is a necessity. Changed conditions of today's working situations have resulted in an actualization of new ways and methods of working. This has contributed to a development of participating working processes in form of groups and teams. The purpose of these communal working processes is that they ought to result in an increased knowledge and understanding among the group members which in turns will generate positive results in the daily work. This drives the search for new knowledge and development possibilities to handle these changed working processes.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur musik kan vara främjande för barns språkutveckling. Jag har studerat gemensamma aspekter mellan musik och språk och undersökt hur pedagoger arbetar med musik som en språkfrämjande metod i förskolan. Jag har besökt fyra förskolor, på varje skola har jag intervjuat en pedagog och observerat en musiksamling. Jag har observerat både yngre och äldre barn, från ett år till sex år gamla. Ingen av skolorna har musik som profil, men pedagogerna förklarade att de sjunger och musicerar regelbundet med barnen.

Syftet med studien är att studera vad barn har för uppfattningar kring förskolegårdensutformning, innehåll och användningsområden utifrån ett Pedagogiskt syfte.Ytterligare en aspekt är att synliggöra hur barn uppfattar delaktighet med sig självasom utgångspunkt samt pedagogerna i relation till förskolegården. Studien har utförtsmed hjälp av kvalitativ innehållsanalys, med en induktiv ansats. Det empiriskamaterialet har framställts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fjorton barnpå två olika förskolor i Sverige. Barnen som intervjuats är i åldrarna mellan två ochfem år. Resultatet visade att barnen är relativt nöjda med sin förskolegård samtidigtsom de hellre vistas inomhus om de själva får välja miljö.

Detta examensarbete är en uppföjning av före detta elever vid Individuella Programmet på en svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet är att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan när det gäller förebyggande arbete, Pedagogiskt stöd och stöd från vuxna under tiden de gick där. Frågorna som ställts har handlat om vilka pedagogiska hjälpmedel, vilken pedagogisk variation av ämnen, storleken på grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsättningar eleverna haft sedan de slutat på IV.Jag har använt kvantitativ metod, med en enkät som skickats till elever via post, för att undersöka elevernas upplevda skolgång och deras sysselsättningar efter att de slutat. Det teoretiska materialet har hämtats från forskning inom psykologi och sociologi, men även statliga rapporter från olika utredningar har ingått.Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgån, stödet från vuxna och de arbetssätt de arbetade med i skolan övervägande positivt..

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers egna tankar och upplevelse kring bild- och formskapandets möjligheter i förskolan. Utifrån vårt syfte har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer, med sex yrkesverksamma förskollärare i olika förskolor inom Piteå kommun. Utifrån resultatet har vi sett att samtliga förskollärare upplever att pedagogens eget intresse för skapande är av stor vikt för hur bild- och formskapande möjliggörs och utformas i förskoleverksamheten. Resultatet visar även att förskollärarna inte upplever att andra faktorer såsom lokal, tid, ekonomi begränsar möjligheten att bedriva bild- och formskapande aktiviteter i förskolan. Vidare visar resultatet att samtliga förskollärare upplever att barnen i någon utsträckning utvecklas socialt, personligt, motoriskt och kognitivt via bild- och formskapande aktiviteter.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka hur vi som pedagoger kan arbeta med värdegrunden och använda sagan som verktyg i det arbetet. Vi har gjort en kvalitativ undersökning i en klass med elever i årskurs ett. Denna undersökning pågick före, under och efter arbetet med sagan. Detta i tre olika moment då vi vart deltagare, observerat och analyserat det som skett. Det första momentet var en värderingsövning då vi ville ta reda på vilka värderingar barnen hade innan vi startade vårt arbete med sagan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex förskollärare beskriver musik som ett pedagogisk redskap i deras verksamhet. De frågeställningar som tas upp är:- Hur beskriver förskollärare att de utövar musik i förskolan?- Hur beskriver förskollärare musikens betydelse för barns utveckling?Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer som metod för att förstå förskollärarnas egna erfarenheter och åsikter i ämnet.Resultatet visar att musik är en viktig del i förskolans verksamhet. Barnen använder musik i sin lek och spontansången är ett vanligt inslag som används vid exempelvis blöjbyten och påklädning. Musiken kan användas för att göra tråkiga stunder roliga, men också som ett hjälpmedel att fånga barns intresse och koncentration för att lära sig nya saker.

I och med att man nu håller på att införa en reviderad läroplan för förskolan där bl.a matematiken får en större plats ville jag se hur förskolorna i dag arbetar med matematiken utifrån den läroplan som gäller idag. Syftet med min studie är att ta reda på hur pedagoger synliggör och arbetar med matematiken i förskolan. Är det i planerade aktiviteter eller i den fria leken som matematiken kommer in och hur befäster man barnens kunskaper så att det verkligen blir en bestående kunskap? Jag har valt att i min studie intervjua fem förskollärare från fem olika enskilt drivna förskolor med lite olika inriktningar. Jag har främst tittat på hur de planerar sin verksamhet utifrån läroplanens strävansmål i matematik och hur de lär barnen taluppfattningen.

Syftet med studien är att göra en komparation mellan två länders, Sverige och Japans, syn på lek och lärande genom frågeställningen; Hur skildras lek och lärande i läroplan och i förskolverksamhet i Japan och Sverige? Hur stimulerar den fysiska miljön till lek och lärande utifrån ett Pedagogiskt perspektiv?.Bakgrunden till undersökningen är att få en ökad förståelse för hur pedagogerna i de olika länderna arbetar med lek och lärande och hur de arbetar med den fysiska miljön och läroplanen för att få in de två begreppen, då detta är relevant för vår kommande yrkesroll.Metoden har varit en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med pedagoger och observationer. Intervjuerna och observationerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen.Studien visar att synen på lek och lärande var ganska liksinnad, då båda länderna har leken som det centrala i verksamheten. Största skillnaden är den fysiska miljön; där utformningen i den japanska förskolan påminner mer om ett klassrum, medan den svenska förskolan har en mer hemlik miljö. Båda länderna utgår efter en läroplan men där den svenska förskolan använde läroplanen mer öppet i verksamheten medan den japanska förskolan använder den mer långsiktigt och inte lika aktivt..