BAKGRUND: Att arbeta med hälsofrämjande insatser är att effektivt sätt att minska ohälsosamma levnadsvanor hos individer med psykisk funktionsnedsättning. Personal som arbetar hälsofrämjande kan aktivt förebygga risker hos funktionsnedsatta och motivera dem till en förändrad livsstil.   SYFTE: Syftet med vår uppsats var att ta del av hur personal som arbetar med individer med psykisk funktionsnedsättning upplever en hälsointervention. Vi ville ta del av deras upplevelser och tankar kring utbildningar de gått och hur de sedan går tillväga för att motivera individerna till att leva ett hälsosammare liv, genom att stärka egenmakten hos individen för att uppnå resultat till en förändring av ohälsa. Vi vill också ta del av deras upplevelser av motiverande samtal som pedagogisk metod i arbetet och hur personalen använder sig av metoden för att motivera individerna på boendena och att hjälpa dem under förändringsprocessen. METOD: För att få reda på personalens upplevelser av hälsointerventionen genomfördes en fallstudie på två boenden, där deltagarna fått utbildning i motiverande samtal och tips på enkla aktiviteter som kan ha stor betydelse i de boendes/individernas vardag för att göra det enklare att välja mer hälsosamma alternativ.

Adolescents are coming to high school counselors to talk about sexuality for various reasons and the purpose of this study is to gain an enhanced understanding of how adolescents in high school talk regarding sexuality and LGBTQ. The empirical material is assembled on eight narrative interviews with high school counselors. The school counselors have through their experiences in meeting adolescents, submitted stories about the adolescents´ conversations regarding sexuality to us. The empirical data were analyzed by a standard critical perspective and with the help of heteronormativity it made norms about what is normal and abnormal visible and problematized. The result demonstrates that adolescents are influenced by norms of society, the media, family and friends.

INTRODUKTION: Sexuell hälsa anses vara en viktig del av livet och nära förknippat med livskvalitet. En sjukdom som cancer och dess behandling kan påverka en persons sexualitet negativt. Patienter uttrycker ett behov av att få information och samtal om sexualitet. Detta borde kunna tillgodoses av sjuksköterskor, då kommunikation och hälsofrämjande arbete är en del av professionen enligt kompetensbeskrivningen. Behovet verkar dock inte bli tillfredsställt i den utsträckning patienter önskar.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn är en av de största folkhälosutmaningarna på 2000-talet och sprider sig som en epidemi i värlfärdsländer. Preventivt hälsoarbete ger en möjlighet att identifiera tidig övervikt och kunna sätta in åtgärder som hälsosamtal och rådgivande samtal i tid. Skolsköterskan har en viktig roll i att upptäcka övervikt och fetma hos barn i lågstadiet. Tidigare forskning har visat att föräldrarnas inställning och familjens livsstil har en stor inverkan på barnets övervikt. Syfte: Styftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av föräldrars reaktioner vid samtal om barnets övervikt eller fetma i lågstadiet.

Detta arbete grundar sig på fyra klasslärares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser på bild och form som ämne och vilket pedagogiskt värde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lärande. Vi har intervjuat dessa fyra lärare och genom deras exempel får vi ta del av hur de använder bild och form samt varför de använder det den ämnesteoretiska undervisningen. Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på om bild och form som ett praktiskt/estetiskt ämne har ett pedagogiskt värde som redskap för barns utveckling och lärande. Teorier, forskning och LpO94 pekar på att undervisningen måste anpassas efter elevernas behov och förutsättningar så den ska bli mångsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer än ett sätt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper på eftersom vi människor är olika och inte enbart lär oss genom det skrivna och verbala ordet.

Denna studie är resultatet av det arbete som jag har genomfört inom ramen för examensarbetet på lärarprogrammet vid Malmö Lärarhögskola. Syftet med arbetet har varit att se hur pedagogerna på förskolor ser på lek och lärande, att visa på pedagogernas betydelse i leken och lärandet samt att skapa en uppfattning om hur pedagogerna använder sig av leken i ett lärande syfte..

Syftet med min studie är att undersöka hur elever lyssnar till olika röster vid mötet av texter som inte är av typografisk karaktär, i detta fall ljud/musik i spelfilm och om det är möjligt att få igång meningsskapande samtal. Ett annat syfte är att belysa min roll som svensklärare och se om det är möjligt att ?lyfta? ur mig ur skolkontexten och skapa en didaktisk-metodisk handlingskompetens om hur man får fatt på lyssnandet inom klassrummets ramar. Metoden är kvalitativ och består av skriftligt dokumenterade berättelser och reflektioner, samtidigt som lyssnandet studeras genom observationer. Mina informanter är två elever, en pojke och en flicka, som går sjunde året på en F-9 skola.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fyra yrkesverksamma lärare i skolåren 6-9 ser på sin skönlitteraturundervisning samt vad de tycker om boksamtalet som pedagogiskt verktyg. Skönlitteraturläsning som fritidssysselsättning har fått stark konkurrens av andra medier som TV, datorspel och Internet.Som bakgrund ges en överblick över forskningen kring skönlitteraturens roll i skolan. Boksamtal och dess relation till språkkunskap, motivation och lärande ägnas särskild uppmärksamhet. Författare och pedagoger så som Aidan Chambers, Douglas H. Brown, Gunilla Molloy och Steven Johnson står för mycket av den tidigare forskningen som relateras till i denna uppsats.Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare i södra Sverige.

Syftet med det här examensarbetet är att låta ett antal föräldrar komma till tals om sina upplevelser under utvecklingssamtalet i skolan. Jag har också tagit reda på hur föräldrarna skulle önska att ett utvecklingssamtal gick till och i vilken utsträckning de vill bli mer delaktiga i samtalet. Jag har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med föräldrar som har sina barn i grundskolans tidigare år. Mitt mål är inte att generalisera utan att låta ett antal föräldrar komma till tals om sina känslor och erfarenheter. Mitt resultat är att föräldrar i väldigt hög utsträckning är positivt inställda till utvecklingssamtal och att det tillsammans med ganska små, men betydelsefulla förändringar skulle göra utvecklingssamtalet till ett bättre samtal för alla inblandade..

Syftet med vår studie är att belysa hur föräldrar till barn med beteendeproblem, uppfattarsamtalet vid möten med skolan. Vi har intervjuat fem föräldrar med lång erfarenhet av samtalmed skolan. Analysen av intervjusvaren har vi gjort utifrån Pierre Bourdieus begrepp?kapital?, ?habitus? och ?det sociala rummet?. Resultatet av vår studie visar att föräldrarnavill vara delaktiga i sina barns skolsituation och beteendeutveckling.

Syfte: Att undersöka på vilket sätt postpartum depression identifieras hos nyblivna föräldrar och på vilket sätt screening med EPDS och påföljande stödjande samtal tillämpas av distriktssköterskor tjänstgörande på BVC i Uppsala län.Metod: Samtliga 98 distriktssköterskor som arbetar med BVC i Uppsala län inkluderades i enkätstudien. Svarsfrekvens utgjorde 60%. Enkäten bestod av 35 frågor.Resultat: Studien fann att EPDS-användning bland BVC-sjuksköterskor var hög, 51 av 59 använde EPDS och visade, bland de som hade besvarat enkäten, att det fanns en signifikant skillnad mellan EPDS-användning och vilken kommun distriktssköterskor arbetade i, och att det fanns ett signifikant samband mellan EPDS-användning och erhållen utbildning. Det fanns inget signifikant samband mellan EPDS-användning och tillgång till handledning. Riktlinjer för screening fanns på de flesta arbetsplatser, dock enbart för svensktalande mödrar.

Mitt syfte är att få ökad förståelse för vad drama kan bidra med för förskolebarns lärande. Den empiriska delen i studien har genomförts på den förskola där jag gjorde min senaste verksamhetsförlagda utbildning till lärare för tidigare år, vilket omfattar förskolan och upptill skolans tredje år. Barnen som deltog i mina dramaaktiviteter var mellan tre och fem år. I studien har jag använt insamlingsmetoder av kvalitativ karaktär som observation, samtal/intervju och barnens bilder som jag tillsammans med barnen förde ett samtal kring. Resultatet visar att barnen genom dramaaktiviteterna utvecklade sin fantasi och nyfikenhet och därigenom sitt lärande.

Barn och unga av idag är digitalt infödda i förhållande till oss vuxna som är invandrade i dagens digitala samhälle. Då skolan speglar samhället är det en högaktuell fråga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lärande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende på multimodalitet, motivation och social interaktion i lärandemiljöer. Utgångspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhållningssätt där jag tillsammans med lärare och elever i särskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lärandet. Genom observationer och intervjuer på arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfång av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig själv inte är ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som är multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som är helt individuellt anpassade utifrån den enskilde elevens behov.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur lärare i förskolan förhåller sig till barns sexualitet. På vilket sätt samtalar lärare med varandra och med föräldrar om barns sexualitet. Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) gör gällande att förskolan ska verka för att varje barns integritet och självständighet bevaras. Uppsatsen belyser även hur lärare för samtal om barns sexualitet tillsammans med barn, kollegor och föräldrar och hur det påverkar lärares förhållningssätt. Tidigare forskning bygger på lärares observationer och erfarenheter.

I dagens samhälle har många kundföretag problem med datalagringen vilket beror på att behovet av att lagra data började öka kraftigt under 2000-talet och har fortsatt öka sedan dess. När kundföretagen började använda sig av virtualisering så expanderade även datastorleken. I samband med att datastorleken växte ville företagen att data inte skulle lagras lokalt utan att den skulle vara lagrad på en central plats som en serverhall och vara överskådlig.Studien utfördes på tre sätt, först undersöktes vilka datalagringslösningar som fanns och det skedde genom litteraturstudier. Därefter kontaktades företag som använde olika lösningar för datalagring. Nästa steg var att kontakta de leverantörer som kundföretag använde sig av och som levererade lösningarna.Under arbetets gång upptäcktes olika lösningar på problematiken med ett ökat datalagringsbehov.