Studiens syfte var att få en ökad förståelse hur förskolans miljö och lärarnas arbets- och förhållningssätt kan gynna barn med autism.Studien beskriver de metoder som används vid arbetet med barn som har autism så som t.ex. allmän daglig träning och tecken som stöd.  Öppna intervjuer  användes för  att  samla  in data  till  den kvalitativa studien, som sedan  analyserades genom  att  granska  inspelat  material  samt  våra  anteckningar. Fem förskollärare och en specialpedagog med erfarenhet av autistiska barn intervjuades.Det är  respondenternas  uppfattningar, erfarenheter  och  upplevelser  som  bearbetats  och redovisats.Resultaten av  studien visar  att  respondenternas  uppfattningar  och  arbetssätt  med  barn som  har  autism  även  kan  hjälpa  och  gynna alla  barn.  Exempelvis  kan  en  överskådlig miljö, små barngrupper och bildschema vara några av de saker som kan gynna alla barn. Respondenterna pekar på att det krävs fasta rutiner och en strukturerad miljö för att barn med  autism  ska  få  ut  så  mycket  som  möjligt  av  den  tid  de  är  i  förskolan. Föräldrasamverkan är betydelsefull för att lärare ska kunna utforma en bra verksamhet för dessa barn visar resultatet.Resultaten visar även att det finns en önskan från lärarna om  ökad  kunskap  kring  barn  med  autism.  Vi  hoppas  att  studien  ska  kunna  gynna blivande lärare..

BAKGRUND: Det sociala lärandet är en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhällsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjälp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det är i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det främsta lärandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen är att få syn på barns utveckling inom detsociala området genom att använda textil som ett redskap.METOD: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfällen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna på en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag från deobservationer och intervjuer som gjorts.

Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

Examensarbetet i sin helhet åskådliggör musikens roll i skolan men vårt syfte är att undersöka om och hur pedagoger använder musiken som redskap för lärande i den övriga undervisningen i skolår 3 och 4. Med den övriga undervisningen syftar vi på all undervisning i verksamheten förutom ämnesundervisningen i musik. Vårt syfte är också att utifrån observationer och en enkätundersökning undersöka om vi kan se om styrdokumentens estetiska intentioner genomsyrar pedagogernas arbete. Vi har observerat fyra klasser samt alla pedagoger som undervisat i klasserna. Pedagogerna har sedan frivilligt fått besvara en enkät.

Abstract   Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 hpUniversity of Skövde.Title: ?The aim is for them to manage as much as possible on their own? ? a qualitative study of preschools´ indoor environment as a pedagogical tool for the independence of children.Number of pages: 31Author: Jenny Karlsson, Marie PerssonTuto: Gunvi BrobegDate: 2009-01-28 Keywords: Independence, indoor environment, preschool, pedagouge This study aims at examining the indoor environment of three different preschools as a pedagogical tool for the independence of children. Is the design of the premises adapted to the height of the children? Can they themselves reach the material they need and is it possible for them to reach their outdoor clothes or do they constantly have to ask for help? In order to acquire a deeper understanding of the different views of the three preschools, the question is asked: what are the pedagogues thoughts of the indoor environment of their own preschool in the perspective of childrens independence and what affects their choice of furnishing, planning etc? The preschool curriculum clearly states that the children must be given the opportunity to develop their independence. We have experianced that the pedagogues feel that they are unable to plan the environment as they wish and thus, interest is also pointed towards the question: are there any limiting factors that affect the design of the indoor environment, and, that being the case, which are they? The study is based on qualitative observations and interviews because it is in its interest to discern patterns and categories rather than quantity.

Många tror, att det enbart är de fyra räknesätten och procenträkning, som räknas till vardagsmatematiken. Det är i och för sig viktigt att ha dessa kunskaper för att kunna utföra enkla inköp i olika affärer och butiker. Men vardagslivet är fullt av andra situationer och tillfällen då dessa kunskaper inte räcker. Dagens samhälle svämmar över med information och krav på olika ställningstaganden. För att kunna hantera och förstå detta behöver man ha en kunskap bland annat i matematik.Efter en genomgång i form av en litteraturstudie, av offentliga utredningar, styrdokument, forskning och läromedel, med syftet att finna en definition om vad vardagskunskaper i matematik är, fann jag att detta inte går att definiera på ett enkelt sätt.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka åsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Målet med undersökningen är att ge eleverna tillfälle att diskutera genusfrågor som existerar i deras vardag. Vi har utgått från följande frågeställningar i vårt arbete med studien: Hur kan man med hjälp av pedagogiskt drama arbeta mot jämlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen består av två delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden värderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas därefter i ett antal korta intervjuer.

Under mina praktikperioder, VFU-perioder, ute på olika skolor har jag observerat att de flesta elever inte har tekniskt självförtroende om de redskap de använder i textilslöjden. Med tekniskt självförtroende menas att man har tillräckligt med teknisk kunskap så man kan hantera redskapet. Med detta arbete ville jag få en insikt i hur mycket teknisk undervisning eleverna får i samband med textilundervisningen. Jag tror att skolan inte är könsneutral utan spär på könsrollerna genom att inte ha så mycket teknisk undervisning i textilslöjden. Jag tror att många har ett könsbundet förhållningssätt till teknik som ett ämne för pojkar och textilslöjd som ett ämne för flickor.

Sammanfattning Att vara lärare i dagens skola ställer andra krav än vad gårdagens skola gjorde. En förändring är, att lärarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan läraren måste finna sitt eget sätt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstående förändring, uttrycker flera lärarestudenter svårigheter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder måste man själv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrån sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats är att försöka identifiera hur lärares ledarskap konstrueras, från intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion.

The aim of this study is investigating how some Elementary School teachers of special classes describe how they use iPad as an educational tool when teaching Swedish. To find out I have carried out an interview investigation. I have analyzed results using theoretical concepts from the sociocultural perspective, scaffolding and artefacts.The cummulative result shows that teachers describe that they practice linguistic consciousness and that pupils are trained in writing Swedish in this subject. Another result shows how all teachers describe that they work face-to-face with pupils using iPads in Swedish lessons. Further results show how teachers present possibilities of using iPad as an educational tool when teaching Swedish.

Intresset i vår studie är hur några lärare talar om barn i sorg. I litteraturdelen tar vi bland annat upp skolans uppdrag, barns reaktioner och hur man kan bemöta ett barn i sorg. För att få reda på hur man arbetar med barn i sorg i skolan har vi intervjuat några verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Lärarna talade om att vara lyhörd för elevens behov och visa respekt för eleven och dess familj. De berättade om vilka redskap som de använt sig av i mötet med barn i sorg, och även i den övriga undervisningen när de talat om sorg och död.

Vårt syfte med denna studie är att beskriva hur förskollärare planerar och stimulerar barns lärande ute på förskolegården, samt vilken roll förskollärare har i de planerade respektive de fria aktiviteterna på förskolegården. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex förskollärare på fyra olika förskolor utan någon uttalad utomhusprofilering. Resultatet av studien visar att det måste finnas ett syfte med utevistelsen på förskolegården. Det behövs en jämn fördelning av förskollärarens arbetsuppgifter vad gäller tid för observation, planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter. Förskollärarna i studien menar att de även behöver tid för andhämtning, vilket det främst ges utrymme till i förskolans utemiljö.

Föreliggande studie bygger på ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts på en resursskola med elever i behov av särskilt stöd. Syftet är att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av särskilt stöd, särskilt utifrån förhållningssätt, social interaktion och självkänsla. För att nå detta syfte har det pedagogiska arbetet bestått av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrån deras egenproducerade låt.

Denna studie åsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag använder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien ämnar även att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrädesvis använder sig av i kunskapsdelningsprocessen.Den undersökningsmetod som valts är en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som används mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nå sina kunders kunskap är förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder.

Studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters uppfattningar om ledarskapet under utbildningstiden, samt att undersöka om det för dessa studenter finns några särskilda förutsättningar, som underlättar för utvecklandet av ett väl fungerande ledarskap, och vilka i så fall dessa är. Den metod som används i studien är dokumentanalys av lärarstudenters texter i form av reflektionsblad över sin praktik under fyra praktikperioder, dvs alla praktikperioderna studenterna har i det allmänna utbildningsområdet i sin lärarutbildning.Resultatet visar att nästan alla studenterna uppfattar ledarskapet som oerhört komplext i lärarrollen. I huvudsak beskriver lärarstudenter ledarskapet ur ett relationellt perspektiv och som  komplext. Detta kan upplevas komplicerat, när man skall hantera sitt ledarskap, eftersom detta också uppfattas situationsbundet.Två särskilda förutsättningar, har kunnat identifieras för ett väl fungerande ledarskap. Det handlar om förutsättningarna makt, i termer av legitimitet och auktoritet, och identitet, i termer av självkänsla och självförtroende.Sökord: Pedagogiskt ledarskap, classroom management, makt, legitimitet, auktoritet, identitet, självkänsla, självförtroende, auktoritärt ledarskap, demokratiskt ledarskap.