This paper deals with prehistoric charred organic material, interpreted as bread, found in graves and in the underlying settlement at Kalvshälla, Järfälla parish in Uppland. The aim was to categorize the organic material morphologically and with the help of Fourier transformed Infrared spectroscopy (FT-IR) to see whether it was bread or not. Material from 13 graves (dated to Late Roman Iron Age until Viking Age) and 3 finds from the settlement have been analysed. Differences were noted both in shape, porosity and structure. Some of the material has been interpreted as cereal based foodstuff instead of bread due to morphological discrepancies.

The physical environment is constructed of materials. The materiality of different places contributes to how places can be distinguished and the material can contribute to the construction of place identity. For architects with different orientations the material is one of the principal means by which they can express their idea. The material remains when the design process is finished and instead the material becomes a precondition for how people will perceive and deal with the place. The literature study of the essay examines how the concept of place and materiality is dealt with in different disciplines and how these descriptions are linked to the concept of place identity.

I Sverige serveras sedan 1946 gratis skolmat till alla elever på grundskolan, och från 2011 är det lag på att skolmaten som serveras även ska vara näringsriktig. Skolmåltiderna ses som ett lärtillfälle och kallas pedagogisk måltid. Studiens syfte var att belysa hur lärare och annan pedagogisk personal som arbetar på högstadieskolor och äter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar måltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frågeformulär med öppna svarsalternativ användes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrån informanternas bakgrundsfakta.

I denna uppsats har vi utvärderat Give me five, som är ett länsövergripande samarbetsprojekt mellan förskola och bibliotek. Projektet är en läsfrämjande insats, initierat av Länsbiblioteket i Västerbotten och finansierat av Kulturrådet, där den moderna bilderboken används som ett pedagogiskt redskap för att nå femåringar och vuxna i deras närhet.Vi har i uppsatsen fokuserat på projektarbetet som pågått i Umeåområdet under åren 2011-2012, utifrån förskollärarnas perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer på sex förskolor har vi besvarat våra frågeställningar som handlar om hur förskollärarna har upplevt att arbeta med projektet, hur väl arbetet överensstämmer med projektmålen, vilken betydelse projektorganisationen haft för arbetet samt hur det fortsatta arbetet med projektet kan utvecklas. Bedömningskriterierna är förskollärarnas subjektiva uppfattningar av det faktiska projektarbetet gentemot de uppställda projektmålen.Utifrån intervjuerna och det teoretiska ramverk vi studerat har vi kommit fram till våra slutsatser. Förskollärarna tycker att det har varit positivt att arbeta med projektet eftersom att de tillsammans med barnen har varit fria att styra över det kreativa arbete som utförts och även fått ta del av olika kulturella aktiviteter.

Med utgångspunkt från Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem är dokumentationen egentligen till för? Genom studien växer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hänsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslås dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrättsligt, pedagogiskt och samhälleligt..

Bakgrund: Som lärare i svenska som andraspråk upplever vi att det finns en risk attandraspråkselever inte aktivt tränas i att reflektera. Förmågan att kunnareflektera över det man lär sig, och vidare att försöka förstå hur man lär sig, trorvi är en kunskap som andraspråkseleven inte har råd att klara sig utan. På olikahåll har vi kommit i kontakt med aktivt lärande, ett pedagogiskt förhållningssättsom är upplevelsebaserat och elevaktivt - man lär sig utifrån gemensammaaktiviteter, kring vilka man reflekterar. Stommen i aktivt lärande bygger bl.a. påJohn Deweys klassiska tes ?learning by doing?.

Syftet med vårt arbete var att undersöka vad verksamma lärare anser om dagens material för trumsetsundervisning på nybörjarnivå, främst material avsett för kulturskolan och liknande skolformer. För att undersöka detta valde vi att först dela ut ett mindre antal enkäter och därefter göra fyra djupgående intervjuer med aktiva och behöriga trumlärare som har erfarenhet av att arbeta med trumsetsundervisning inom kulturskolan. Det visade sig att alla intervjupersoner ansåg att de undervisningsmaterial för nybörjartrummisar som existerar idag har många brister. Bland de brister som påpekades var t.ex. olika notationssätt, dåligt play- alongmaterial, avsaknad av genrebredd och att mycket av materialet helt enkelt är föråldrat.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever och lärare anser om att använda mobiltelefonen som hjälpmedel i skolan. Fungerar den bra som hjälpmedel eller väger nackdelar som konflikter med elever angående användningen och risken för kränkningar över till dess nackdel?Undersökningen genomfördes med enkäter samt uppföljande intervjuer med lärare och elever. Då liknande undersökningar tidigare har utförts bland äldre elever valde jag att göra undersökningen bland lärare och elever i mellanstadiet.Undersökningen visar att både elever och lärare är positiva till att mobiltelefonen används i skolan då den är lättillgänglig och snabb att använda. Nackdelar som kommit fram i undersökningen är att en del elever kan känna sig otrygga då de är oroliga för att filmas eller fotograferas mot sin vilja varpå detta material kan distribueras på internet.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur aktiva lärare tolkar begreppet elevinflytande och vilka möjligheter och begränsningar de anser de har för att förverkliga elevinflytande i sin verksamhet i förhållande till elevernas läroprocesser i förskola och i grundskola. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av personliga semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att trots att begreppet elevinflytande är omfattande och mångsidig fanns det enighet om gynnande och begränsande faktorer bland lärarna vi intervjuade. Ett tydligt dilemma som framkom i vår studie var att tillmötesgå gruppens och individens behov och intressen i undervisningssituationen..

?This essey focus on the first people in Småland and Östergötland. I investigate how they adapted to a new environment and what changes occurred in their material culture. The purpose is to provide an overview of the first people who arrived there. I describe the settlements, material culture, graves and so on..

Bakgrunden till examensarbetet var att fördjupa mig i olika material och hur man på olika sätt kan använda sig av dem i grundskolans slöjdundervisning.Syftet med arbetet var att få en bredare kunskap om olika material och deras användningsområden.Metoder jag använde var främst litteratursökning, två intervjuer med verksamma slöjdlärare samt provade på de olika materialen och tekniker som jag hittade.Resultatet blev en form av handbok med de olika materialen där även standardmaterialen är med. Standardmaterialen har jag med då jag upplevt att elever många gånger inte vet hur de materialen beter sig. Det jag fann mest intressant i arbetet var allt jag lärde mig då jag provade på olika material, och även allt jag läste om de materialen jag har med i resultatet..

Syftet med undersökningen är att utveckla en förståelse av vad som krävs för en framgångsrik implementering av digitala lärresurser i samhällskunskapen på gymnasiet. Syftet undersöks genom fyra frågeställningar som riktas mot skolors tekniska förutsättningar, lärares digitala kompetens, hur och när digitala lärresurser används samt hur eleverna påverkar lärarnas användning. Undersökningen har en kvalitativ forskningsstrategi som genomförts genom semistruturarade intervjer med sju samhällslärare på tre gymnasieskolor i Malmö. Undersökningen utgår ifrån Mishra och Kohlers teori om TPCK (technical, pedagogical and content knowledge) syftar till att medvetandegöra teknikens dynamiska samband med pedagogiken och ämneskunskapen. Undersökningens resultat visar att samhällslärarna använder digitala lärresurser för att aktualisera och konkretisera sin undervisning samt för att motivera eleverna. De digitala lärresurserna används främst som ett komplemet till tradtionella läromedel i form av sekundärt digitalt material. Användningen påverkas starkt av IT-infrastruktur och lärarkompetens. Lärarna ställer sig postivt till en ökad användning av digitala lärrserser men efterlyser en större pedagogisk vision och utbildning i hur digitala lärresurser kan användas pedagogiskt i undervisiningen.

The purpose of this essay is to describe and analyze how three leisure centers in Örebrocounty are working with gender issues. Our research questions are:What is Machofabriken? How do leisure centers in Örebro county work with equal treatment?In which way do leisure centers in Örebro county work with Machofabriken?s material? Howcome the recreation centers in Örebro don?t use Machofabriken?s material to any greaterextent?We have focused on masculinity oriented gender projects at three leisure centers. We didsemi-structured interviews with three recreation leaders who have all been educated inMachofabriken. The interviews were analyzed based on terms that are central in genderequality and masculinity research.

Kungsgärdets sjukhus got its name the fouth of january 1965 and is still in use today. In 1981 the hospital and became merged into Uppsala Västra sjukvårdsdistrikt and stopped being a independet fonds.Predecessor to Kungsgärdets sjukhus was Centralepidemisjukhuset, more specific its Longterm care after the Infektionskliniken had moved to Akademiska sjukhuset the first of september 1965. In the Kungsgärdets sjukhus material of archive several diffrent fonds are included: Tunåsens sjukhus, Wattholma sjukhem, Östra paviljongen and Landstingets verkstäder. Geriatriska klinik is also included in Kungsgärdets sjukhus, however it is not a fonds but a ward. However all this makes it very difficult to establish the provenance of Kungsgärdets sjukhus, because it is impossible to know how all these fonds and its material of archive affects Kungsgärdets sjukhus as a fonds specially since the other fonds have not been organized and catalogued, and There for it is difficult to know were the provenance and the truth of Kungsgärdets sjukhus is.Kungsgärdets sjukhus arrived at Landstingsarkivet in Uppsala län together with several other fonds at different times.

Det ha?r arbetet bygger pa? en studie av barns fria tecknande som uppsatsfo?rfattaren genomfo?rt under loppet av cirka fem ma?nader pa? en 3-6 a?rs avdelning vid en Stockholmsfo?rskola.Studien a?r genomfo?rd med en etnografisk ansats. Jag har samlat material genom samtal med barnen och fotografering av deras bildarbeten. Uppsatsens fra?gesta?llningar so?ker svar pa? vad barnen ritar? Vad de anva?nder sina bilder till? Och i vilket sammanhang dessa bilder skapas.