Delat ledarskap har på senare år blivit alltmer uppmärksammat, främst inom idrotten där Tommy Söderberg och Lars Lagerbäck rönt stora framgångar. Syftet med denna uppsats är att undersöka om inställningen till delat ledarskap är mer positivt bland de personer som haft denna ledarform än bland personer som inte upplevt detta. Syftet är dessutom att se på hur ett specifikt delat ledarskap fungerar. Genom intervjuer med två elitfotbollstränare som utövat delat ledarskap samt en enkätundersökning med elitfotbollsspelare, har data samlats in.Resultaten visade ingen signifikant skillnad i inställningen till delat ledarskap hos fotbollspelarna. Däremot gav intervjuerna med tränarna en bra inblick i hur ett delat ledarskap fungerar, något som kan vara framtidens ledarskapsform..

Mitt arbete handlar om lärares ledarskap och dess betydelse för undervisningen. Hur medvetna är lärare om ledarskap och vilket ledarskap förordar Läroplanen? Jag har genomfört en enkätundersökning riktad till 115 lärare på 5 skolor med syfte att undersöka lärares medvetenhet om ledarskap och dess betydelse. Vid sammanställningen av enkäterna var bortfallet relativt högt. Antalet svarande var 78. Resultatet av min undersökning visar sammanfattningsvis på att det finns ett stort intresse bland yrkesverksamma lärare av fortbildning om ledarskap.

Dagens ledarskap har genomgått stora förändringar och gått från traditionellt, hårt och byråkratiskt ledande till ett allt mer mjukt, flexibelt och personalfokuserat ledarskap. Kommer framtidens ledarskap att enbart bestå av mjukt ledarskap medan det traditionella dör ut, eller är det så att arbetslivet behöver båda i en kombination. Syftet med studien var att undersöka ledarskap ur personalens perspektiv med fokus riktat mot kombinationen av mjuk(transformativt ledarskap) och hård(transaktionellt ledarskap) makt. Genom en enkätundersökning så framgick personalens tankar och åsikter kring ledarskap i förhållande till kombinationen av mjuk och hård makt. Resultatet påvisade att personalen inom en industriell arbetsmiljö har en positiv syn på kombinationen av mjuk och hård makt där faktorer inom båda ledarskapstilarna ses som betydelsefulla och nödvändiga..

Syftet med uppsatsen var att se hur elever med svenska som andraspråk ser på sin läromiljö och hur den påverkas om man arbetar med pedagogiskt drama i undervisningen. Frågeställningarna är: ? Hur påverkas läromiljön av undervisningen med pedagogiskt drama? ? Hur skapar läraren tydliga ramar i klassrummet? Som metod för att besvara dessa frågor har vi intervjuat sju elever i en gymnasieklass med svenska som andraspråk efter att ha observerat dem under fyra dramapass, samt använt oss av enkäter till lärare i svenska som andraspråk. Resultatet visar att lärarnas goda intentioner i klassrummet inte alltid uppnås och att eleverna är väldigt positiva till pedagogiskt drama. Det visar också att kunskapen är mycket liten om pedagogiskt drama bland dessa lärare och att det kan vara ett sätt att skapa en tryggare läromiljö..

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet där barnet står i centrum, i egenskap av en kompetent individ, måste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemområden att förändra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen på barnets rätt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda på hur en verkstadsverksamhet för barn, där samma barngrupper sällan återkommer, kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras på aktionslärande som metod, då uppstart och utveckling av verksamheten är i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsättningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhållningssätt gentemot miljön och genom att välja att förändra den har vi även möjlighet att förändra barnens agerande i miljön. Genom att använda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fått kunskap om vår egen verksamhet och vårt pedagogiska ledarskap..

Delat ledarskap är ett arbetssätt som många verkar vara nyfikna på men har svårt att finna information om. I en kvalitativ undersökning har chefer runt om i Sverige som både delar och inte delar ledarskap intervjuats. Kompetens och arbetsuppgifter, värderingar, tillgänglighet och effektivitet, kommunikation och makt och konflikter är områden som påverkar om man kan få ett delat ledarskap att fungera eller inte. Studien visar att en handbok bland annat bör innehålla övergripande information om ämnet, ha en lättförståelig text, tips och råd, begreppsdefinitioner, bilder och scenarier. Med hjälp av studien har vi skapat oss en bild av vad som krävs för att chefer ska få till stånd ett delat ledarskap och vad som bör stå i en handbok för chefer som är intresserade av delat ledarskap..

Vilka möjligheter har lärare att påverka inriktningen på utvecklingsarbetet på den egna skolan? Hur identifieras utvecklingsbehoven och av vem? Vilka verktyg förfogar lärarna över för att utveckla skolan? Syftet med studien är att ta reda på den syn några lärare på gymnasiet har på sin roll i skolutvecklingsarbetet. Syftet är också att ta reda på om det finns några gemensamma mönster i lärarnas sätt att resonera kring skolutveckling och sina möjligheter att påverka. I arbetet ges en bakgrund och några teoretiska utgångspunkter kring skolframgång, skolan som lärande organisation, skolutveckling, profession och ledarskap. Intervjuer med lärare på två gymnasieskolor i en skånsk kommun har genomförts. Det är i mötet med eleverna som utvecklingsbehoven identifieras och de viktigaste verktygen för utveckling är egen reflektion och dialog med kollegor samt fortbildning.

Syftet med studien är att utvärdera och undersöka pedagogers inställningen till det pedagogiska dramat utifrån materialet Livsviktigt. Från syftet har vi formulerat följande frågeställningar:- I vilka situationer används pedagogiskt drama?- Hur anser pedagogerna att eleven utvecklas i samband med det pedagogiska dramat?- Vilken inställning har pedagogerna till pedagogiskt drama?För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en undersökande enkät med både öppna och fasta svarsalternativ. Enkäten besvarades av 102 pedagoger från Värnamo kommuns grundskolor.Resultatet av studien visar att pedagogiskt drama i undervisningen styrker barns självkänsla. Den visar också på en positiv inställning av pedagogerna till det pedagogiska dramat..

Syftet med studien är att presentera ett urval av modeller för ledarskap och undersöka om dessa används i svenska klassrum. Modellerna är amerikanska och hämtade från forskningsområdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna är gjorda vid fyra skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. Lärares ledarskap är mycket komplext och enligt min observation det går inte att peka på att lärare konsekvent använder sig av en modell..

Hur definierar lärare sitt ledarskap, vad har format deras syn på och vad upplever de som väsentligt i sitt ledarskap? Detta arbete har undersökt dessa frågor genom att dels genomföra intervjuer med två lärare och dels genom en enkätundersökning på en gymnasieskola. Den teoretiska ansatsen har varit hermeneutisk, dvs att resultaten har tolkats utifrån den innebörd som läggs in i handlingar och begrepp. Det visade sig att lärare definierar sitt ledarskap ganska varierande och att detta kan förstås utifrån avsaknaden av en gemensam teoretisk bakgrund..

Vårt syfte är att skapa en djupare förståelse och klargöra för användningen avbegreppen management och ledarskap i praktiken. Med hjälp av begreppens innebörd kan vi som forskare få möjligheten att framföra hur begreppen används praktiskt. På så vis kan vi se om teorin reproduceras i praktiken. Vår uppsats visar att intervjupersonerna tror att de utövar ledarskap, men att det inte kan utövas i praktiken. Detta har sin grund i den tvetydighet som omger begreppet ledarskap och företagets organisationskontext.

Syftet med denna studie är att se hur ledarskapet och arbetslaget påverkar lärarnas arbetsmiljö och om det även påverkar lärarens pedagogiska arbete. Studien är avgränsad till den psykosociala arbetsmiljön.Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för arbetsmiljöfrågor som vi bland annat har mött när vi varit ute i skolverksamheten. I dagens skola läggs det mycket krav och ansvar på läraren och det har stor betydelse för den psykiska hälsan. Därför tycker vi det är intressant att inför vårt kommande yrke göra denna studie.Metoden vi har använt oss av är kvantitativ, då vi använt oss av strukturerade enkäter. Urvalet har varit 38 lärare på fem olika skolor.Vår teoretiska bakgrund behandlar begreppet psykosocial miljö och områdena gruppen, Pedagogiskt ledarskap samt lagar och styrdokument.I resultatet har vi fått fram att arbetslaget och ledaren är två mycket viktiga faktorer för den psykosociala miljön.

Dagens ledarskap har genomgått stora förändringar och gått från traditionellt, hårt och byråkratiskt ledande till ett allt mer mjukt, flexibelt och personalfokuserat ledarskap. Kommer framtidens ledarskap att enbart bestå av mjukt ledarskap medan det traditionella dör ut, eller är det så att arbetslivet behöver båda i en kombination. Syftet med studien var att undersöka ledarskap ur personalens perspektiv med fokus riktat mot kombinationen av mjuk(transformativt ledarskap) och hård(transaktionellt ledarskap) makt. Genom en enkätundersökning så framgick personalens tankar och åsikter kring ledarskap i förhållande till kombinationen av mjuk och hård makt. Resultatet påvisade att personalen inom en industriell arbetsmiljö har en positiv syn på kombinationen av mjuk och hård makt där faktorer inom båda ledarskapstilarna ses som betydelsefulla och nödvändiga..

Denna uppsats handlar om ledarskap och hur ledarskap bedrivs på distans.Studien fokuserar på det ledarskap som sker i bemanningsbranschen där konsultchefen leder bemanningskonsulter på distans. I det ledarskap som utövas finns även en påverkan utav en tredje part som går att finna i det kundföretag som hyr in konsulterna. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för det ledarskap som uppkommer och utövas i bemanningsbranschen och att identifiera de problem som kan uppstå när ledarskapet sker på distans. Vi jämför också distansledarskapet med ett traditionellt ledarskap för att förstå på vilket sätt de skiljer sig i ledarskapets utövande. Slutligen är vårt syfte att få en inblick i hur ett distansledarskap i bemanningsbranschen påverkas när det även är en tredje part involverad..

Denna uppsats behandlar delat ledarskap och syftet var att med hjälp av en fallstudie, undersöka relationen mellan ledarna och kommunikationen mellan ledarna och medarbetarna. För att undersöka detta utgick vi från teorier och modeller, hämtade från litteratur och vetenskapliga artiklar. Vi genomförde personliga intervjuer av två verksamhetsledare och till dem två slumpmässigt utvalda medarbetare på Skellefteå Kraft i Skellefteå. Analysen har visat att relation och kommunikation har stor betydelse, för ett lyckat samarbete mellan ledarna och medarbetarna i delat ledarskap. Framgångsrika ledare som delar på ett ledarskap använder i huvudsak information och kommunikation, för att skapa delaktighet i det strategiska arbetet..