Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter.Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori.Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till..

Det är tänkt att man genom detta arbete ska kunna skapa sig en uppfattning om hur elever, vilka huvudsakligen går nionde klass, ser på matematikämnet i relation till sig själva, beroende på vilket kön och vilket betyg de har. Med en kombination av vår egen undersökning, som har gjorts på uteslutande elever som går i nionde klass, och andras undersökningar samt forskande litteratur är det meningen att just dessa mål skall uppnås. Förhoppningen är att detta arbete skall öppna vägar till framtida, djupare undersökningar som kommer att främja matematikundervisning i ett bredare perspektiv för såväl flickor som pojkar. Arbetet riktar sig såväl till lärare som lärarstuderande. Det kan även vara till nytta för alla med ett pedagogiskt intresse för matematik.

Det finns idag två olika sorters ingenjörkompanier, hjulgående och bandgående. Skillnaderna mellan dessa är minimala sett till organisationen, men stora sett till terrängframkomligheten. Kravet är dock det samma vad avser möjligheterna att minera. Trots avvecklade hjälpmedel står kravet fast vid att ingenjörkompanierna skall kunna minera 300 nedgrävda alternativt 600 ytlagda stridsvagnsminor per timme. Detta oaktat tid på dygnet, i alla svenska klimat samt oavsett vilken terräng.Syftet med uppsatsen är att se om ingenjörkompanierna har möjlighet att nå upp till kravet vad avser minering, kopplat mot den materiel som finns på förbanden.Sammanfattningsvis går det att se att kravet som finns ställt på förbanden saknar ramverk, vilket gör att kravet går att tolka på flertalet olika sätt.

Uppsatsen besvarar frågan hur högläsning av skönlitteratur med historie- och religionsinslag kan användas som pedagogiskt verktyg för att stimulera historiemedvetande och reflektion kring livsfrågor från skolår 1. Arbetet visar hur högläsning av skönlitterära böcker som tar upp historiska händelser och viktiga livsfrågor, i kombination med samtal och diskussioner, utvecklar den empatiska mognaden hos eleverna och skapar en grund för tidigt historiemedvetande. En studie har genomförts i två klasser med olika social och etnisk bakgrund. Ett högläsningsprojekt utvecklades och genomfördes sedan på samma sätt i de två klasserna. Valet av skönlitteratur och arbetsmetoden lyfts fram som viktiga för framgång med projektet.

Abstract: Inom hälso- och sjukvården är målet att uppnå patienttillfredsställelse. Patientens mått på kvalitet kan mätas genom undersökningar, bland annat genom KUPP. Studier visar att det finns ett samband mellan arbetstillfredsställelse hos sjuksköterskor och patienttillfredsställelse. Det finns också studier som påvisar samband mellan arbetstillfredsställelse och ledarskap. Syftet med denna studie var att undersöka vad litteraturen säger om sambandet mellan patienttillfredsställelse och ledarskapsstil.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda på hur lärare som använt/använder programmet uppfattar verktyget. Jag vill även få en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lärobok. M/P-programmet riktar sig till lärare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som läraren kan bygga sin matematikundervisning på.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mångfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan är vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, där var och en har rätt till lärande och delaktighet. Däremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att främja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer på två skolor i en kommun där man profilerat sig med ett inkluderande arbetssätt. Två pedagoger och två specialpedagoger intervjuades.

SAMMANFATTNING Mobbing är ett dolt men välkänt problem på många svenska arbetsplatser. Syftet med denna uppsats är; hur informanterna upplever, beskriver och förstår mobbning på arbetsplatsen. Genom att låta ett antal personer som själva anser sig vara eller ha varit utsatta för mobbning själva berätta om detta. Jag har delat upp syftet i tre frågeställningar:Vad berättar de intervjuade om det de varit med om?Vad möjliggör mobbning på arbetsplatsen enligt informanterna?Vad saknas på arbetsplatsen enligt informanterna?En kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats har använts.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med detta examensarbete var att genom en fallstudie undersöka hur två olika skolor anpassar organisation och undervisning, utifrån andraspråkselevers särskilda behov. Forskningsbakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom andraspråksteorier, synen på språkundervisning genom tiderna samt organisationen av undervisningen idag. Syftet var att belysa skolors arbetssätt vad gäller under­visning av andraspråkselever och jämföra det med den forskningsbakgrund vi har tagit del av.     För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa metoder. Inledningsvis genomfördes observationer av klassrums­undervisning, vilket följdes av intervjuer av berörda klasslärare samt enkätintervjuer med lärare i svenska som andraspråk.   Det vi kunde konstatera var att en grundläggande lärarutbildning, med fortsatt kompetens­utbildning i svenska som andraspråk, är en förutsättning för att skapa ett undervisningsklimat som gynnar elever med annat modersmål än svenska. Dessutom hade skolans policy för hur under­visningen bör bedrivas samt inställning till dessa elever avgörande betydelse.

BAKGRUND:I bakgrunden behandlas begrepp som är centrala för vår studie. Vi tar upp tidigare forskning och relevant litteratur som berör syftet. Vi tar även upp förskolans betydelse för barns språkutveckling och språkutvecklingens plats i styrdokument för förskolan.SYFTE:Syftet med undersökningen är att undersöka hur åtta förskollärare resonerar kring det pedagogiska arbetet med att stimulera språkutvecklingen hos barn.METOD:Utgångspunkten för undersökningen är kvalitativ metod och undersökningsverktyget är intervju. Urvalet består av åtta förskollärare som är verksamma i förskolan.RESULTAT:De lärare i förskolan som medverkat i vår undersökning beskrev alla att de har en ganska bred erfarenhet av att arbeta pedagogiskt med att stimulera barns språkutveckling. Lärarna uttryckte att det var viktigare att se helheten av verksamheten än att stimulera språkutvecklingen med särskilda aktiviteter.

Studiens syfte var att med utgångspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan påverka det sociala klimatet i en kör, få en förståelse för hur körledare ser på de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstår. Analysen har gjorts med hjälp av begrepp hämtade från ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som påverkar gruppens sammanhållning.

Hur patienter och sjuksköterskor upplever delaktighet i vården är en viktig aspekt för att kunna vidareutveckla och främja patientens delaktighet i vården. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av patientens delaktighet ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och grundar sig på 14 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att patienters upplevelser av patientdelaktighet innefattade att bli sedd och respekterad som en egen individ. Ett inbjudande klimat där sjuksköterskan var lyhörd och där relationen mellan parterna var jämlik upplevdes viktigt.

Organic material used for biogas production can also undergo other treatments. The emissions and impact from the different treatments are evaluated in this environmental assessment, with a focus on energy and climate. The materials included in the study are organic household waste, slaughterhouse waste and liquid manure. Other than biogas production, the possible treatments for organic household waste and slaughterhouse waste are incineration and composting, and for liquid manure storing and spreading. The analysis is based on data and information from current and relevant literature, and relates to the conditions in the Swedish energy system.

Syftet med detta examensarbete är att få fördjupade kunskaper i hur lärare i årskurs 3 arbetar med muntliga framställningar och hur de stöttar elever med talängslan. Vi har använt en kvalitativ metod som tillvägagångssätt när vi samlat in vårt material. För att samla in vårt resultat har vi intervjuat sex lärare i årskurs 3.I resultatet har det framkommit att de vanligaste metoderna är redovisningar efter ett avslutat ämnesområde, högläsning samt berättande. Lärarna vill få muntliga framställningar till en naturlig del av undervisningen och därför arbetar de mycket med övningar där eleverna får tala utan att vara förberedda. För att eleverna ska utvecklas som talare arbetar de flesta lärarna med respons på olika sätt.