Studiens syfte var dels att få en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstå hur rektorers pedagogiska ledarskap har påverkats utifrån de förändringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet även att undersöka vilka förutsättningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt läroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmän i Umeå kommun. Studiens resultat visar på att både rektorer och huvudmän uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förändringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus på att vara en pedagogisk ledare minskat.

Livsstil har en avgörande betydelse för folkhälsan. Vår hälsa försämras och felaktig kost, brist på motion, alkohol och tobak orsakar en allt större sjukdomsbörda i Sverige. Denna studie belyser vilka effekter livsstilsamtalet har på patientens förändring av livsstil. Metoden var att söka både kvalitativa och kvantitativa artiklar för en litteraturöversiktHälsoscreening kombinerad med ett livsstilsamtal har Färnkvist, Olofsson och Weinehall (2008) visat en lägre frekvens av hjärt-kärlsjukdom och diabetes elva år efteråt. Hur man ska använda den motiverande delen i samtalet behöver däremot studeras mer i framtiden.

Musik är en del av människans vardag. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilken syn fyra pedagoger har på musikämnet samt hur de arbetar med musik i sin undervisning. I vårt arbete har vi använt oss av forskning och annan litteratur inom ämnet. Vår undersökning är kvalitativ och innehåller observationer och intervjuer. De intervjuade pedagogerna anser att musik är en viktig del av skolans verksamhet.

Samha?llets o?kade krav pa? skriftspra?klighet medfo?r att funktionshinder kopplat till la?s- och skrivsva?righeter o?kar. Samtidigt visar internationella la?sunderso?kningar pa? en sa?mre litteracitetsutveckling fo?r elever med annat modersma?l a?n svenska. Dessa elevers spra?kliga fo?rma?gor och eventuella sva?righeter a?r ofta sva?rbedo?mda och kartla?ggningsmaterial som testar elevernas spra?kfo?rma?ga pa? ba?da spra?k lyser i dagsla?get med sin fra?nvaro.

Kritisk design a?r ett forsknings- och innovationsomra?de under utveckling. Teorin har anva?nts inom ma?nga designrelaterade omra?den och a?mnar fa? konsumenterna att bli mer kritiska na?r det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika fo?resta?llningar, va?rderingar, ideologier och behavioristiska mo?nster som finns info?rlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design a?r en teori som stra?var efter att fo?ra?ndra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utfo?randet kan ga? till, vilket a?r en no?dva?ndighet fo?r att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012).Denna studie a?mnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsa?ttning verktyg utifra?n utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design.

I denna studie har pekplattan som pedagogiskt läromedel i förskolan undersökts. Det övergripande syftet var att ta reda på hur verktyget nyttjades och vilka möjligheter till utveckling och lärande barnet kunde utveckla. Tanken var även att få en bild av vilken kompetens och kunskaper som krävdes av pedagogerna för brukandet av iPad. Frågeställningarna som studien utgått ifrån är hur pekplattan kan bidra till lärande i olika aktiviteter på förskolan? I vilka syften pekplattan används på förskolan? Vilken kunskap som pedagogerna ansåg sig behöva för användandet av verktyget? Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer samt observationer på tre olika förskolor i en medelstor kommun belägen i norra Sverige.

Studien undersöker hur instruktionsanimationer produceras kostnadseffektivt samtidigt som de håller god pedagogisk nivå. På uppdrag från Scania har fyra animationer som förklarar funktionen av en mekanisk komponent producerats, varav två animationer var interaktiva. Samtidigt med produktionen studerades vilka arbetsmetoder som är tidskrävande. Studien visar att 3D i detta fall var överflödigt men kan i andra projekt vara ett mer pedagogiskt alternativ. Resultatet av forskningen ska i senare studier hos Scania ligga som grund för djupare forskning i ämnet..

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

Vi är två lärarstudenter som har funnit det mycket intressant att studera barn i åldrarnaett till tre år och deras språkutveckling i förskolan, vi har valt att fokusera vår studiekring samlingen som forum för språkutveckling. Under vår verksamhetsförlagda del avutbildningen har vi sett att förskollärare ser på samlingen på olika sätt och att den intealltid ses som ett pedagogiskt verktyg att stimulera barnens språkliga utveckling. Dåbarngrupperna blir större och det kan vara svårt att ge varje enskilt barn denuppmärksamhet som krävs för att stimulera barnets språkliga utveckling vill vi peka påsamlingen som arbetsmetod. Vi har valt att observera tre förskollärare samt genomföraintervjuer med dessa tre, vi valde tre utbildade förskollärare med olika långarbetslivserfarenhet. Vi ville se hur de agerade i samlingen samt ta reda på vad de görför att främja barnens språkutveckling i samlingen.

Denna studie syftade övergripande till att ta reda på vilka sätt högläsning används som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolan, och mer specifikt till att ta reda på hur de medverkande lärarna reflekterar kring högläsning, hur lärarna reflekterar kring högläsningsprocessen (före, under och efter högläsning) samt att ta reda på vilka slags texter som högläses och hur dessa väljs ut.Undersökningen baserades på halvstrukturerade intervjuer med åtta gymnasielärare och resultaten som studien uppvisade analyserades utifrån diskursanalys som metod, och kopplades till den tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkter studien vilar på.Resultaten av undersökningen visade att de tillfrågade gymnasielärarna reflekterar kring högläsning som en metod att använda som introduktion till arbetsområden. Lärarna menade också att metoden används om de vill väcka elevers intresse, engagemang och läslust genom att välja litteratur eleverna tycker om, och om de vill arbeta språkutvecklande, genom att välja litteratur som utmanar eleverna språkligt och innehållsmässigt. Samtliga lärare poängterade lärarens roll vid arbete under och efter högläsning, där de framhöll läraren som språklig förebild. Några av lärarna reflekterade kring förberedelser innan högläsning, men många framhöll tiden som ett hinder.Huruvida högläsning är något som främst läraren bör ägna sig åt, eller något som eleverna bör göra, resonerar lärarna lite olika kring, men samtliga av de medverkande lärarna menar att de högläser för sina elever när innehållet i texter är det väsentliga. .

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

Tekniska apparater och spelapplikationer blir en allt större del av den nya generationens vardag och lärande applikationer används allt mer som läromeldel i förskolan. Enligt läroplanen för förskola så skall multimedia och informationsteknik ha en lika stor del av lärandet som bild, sång, dans, rytm och rörelse. Denna utveckling gör det allt viktigare att fokusera på kvaliteten hos applikationerna som används och en större förståelse behövs för hur en god pedagogisk applikation bör utformas för att inbjuda spelaren till flera aspekter av lärande såsom sociala, kognitiva, och problemlösande. Syftet med denna uppsats är därför att genom grundläggande förstudier designa en pedagogiskt genomtänkt memoryspelsapplikation till ipad för barn i åldern 5-6år på förskola.Projektet är utfört i tre delar; förstudie, implementation och utvärdering. Förstudien består kvalitativa intervjuer med förskollärare som ger inblick i hur förskolorna arbetar med spel i dagsläget .

BAKGRUND:I styrdokumenten står det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgår även att lärarna ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har därför i vår undersökning tittat närmre på hur detta kan gå till och har då främst inriktat oss på hur lärare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vår undersökning på innefattar förutom musik även andra estetiska uttrycksformer såsom bild, slöjd och drama.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger kan använda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillägna sig kunskap i matematik. Vi ämnar också undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lärande.Frågeställningar: Hur går pedagoger tillväga för att ge eleverna möjlighet att inhämta kunskap med hjälp av musik? Hur ser elever på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen? Hur ser pedagoger på musik som ett redskap för lärande i andra ämnen?METOD:Vi har använt oss av intervju och observation som metoder i vår undersökning.

Examensarbetet inriktar sig på de elever som har svårt att koncentrera sig under lektionen och på så vis brister i sin koncentration. Arbetet omfattar inte de elever som har en diagnos, som t ex Damp och ADHD. Syftet är att undersöka hur man som pedagog ska bemöta elever med koncentrationssvårigheter på bästa sätt, försöka förstå elevernas handlande, se eventuella skillnader mellan pojke/flicka och klarlägga orsaker till dessa svårigheter. Huvudfrågan är:Hur gör pedagogen för att förstå och bemöta elever med koncentrationssvårigheter på ett bra sätt?.