Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lÀrande dÀr barns vÀlbefinnande och lÀrande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lÀrande ligger som en viktig utgÄngspunkt i lÀroplanen, Lpfö 98, dÀr leken Àr av stor betydelse. UtmÀrkande för leken Àr att den Àr spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger anvÀnder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lÀrande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. DÀr verktyget Àr deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur nÄgra pedagoger anvÀnder sig av leken i barns lustfyllda lÀrande. Pedagogernas förhÄllningssÀtt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmÄga att skapa en mening i sitt lekande och deras lÀrande.

Högskoleutbildningar pÄ distans har blivit en allt vanligare studieform. De vanligaste orsakerna till att studenter vÀljer distansutbildning som tillvÀgagÄngssÀtt Àr att mÄnga har familj och barn, lÄngt till högskolan eller att de helt enkelt vill arbeta vid sidan om sina studier. FrÄn högskolans sida gÀller det dÄ att bygga upp ett pedagogiskt ramverk och att inspirera studenterna till den teknologi som erbjuds pÄ den nÀtbaserade utbildningen. DÀrför kan det vara intressant att titta pÄ vad som motiverar en student att vilja lÀra under de pedagogiska villkor som gÀller pÄ en distansutbildning. Syftet med denna studie var dÀrför att söka kunskap och förstÄelse för vad distansstudenter upplever som studiemotivationshöjande faktorer i distans utbildningens genomförande.

Undersökningens syfte har varit att studera hur barn upplever sitt lÀrande i utomhusmiljön och hur pedagogerna anvÀnder utomhusmiljön för barns lÀrande pÄ en förskola. Som metod har anvÀnts observationer och samtal med sex pedagoger och Ätta barn. Observationerna av tvÄ olika förskolegÄrdar har skett under vintern och vÄren. Tidigare genomförd forskning visar pÄ att utevistelse för barn Àr viktig, dÄ alla deras sinnen stimuleras av att vara ute. I samtalen med barn och pedagoger anvÀndes den kvalitativa ansatsen fenomenografi, för att studera det fenomen som undersökningen handlar om, det vill sÀga hur barn och vuxna har upplevt sin utemiljö pÄ förskolan.

BakgrundEfter flera Ă„r av sjunkande elevresultat fick Ă„r 2006 Myndigheten för Skolutveckling i uppdrag att fördela ett statligt bidrag för att anordna sommarskolor. Trots bidraget har antalet elever som inte nĂ„r gymnasiebehörighet fortsatt att sjunka. År 2012 togs det statliga bidraget bort för att Ă„ter införas 2014.SyfteStudiens syfte Ă€r att vinna kunskap om sommarskolors betydelse för skolors mĂ„luppfyllelse och elevers lĂ€rande. Studiens frĂ„gestĂ€llningar rör hur sommarskolor Ă€r organiserade, vilka argument som finns för respektive emot sommarskolor enligt berörd personal samt hur sommarskolors existens kan förstĂ„s och tolkas utifrĂ„n Ă„ ena sidan samhĂ€llets krav pĂ„ mĂ„luppfyllelse och Ă„ andra sidan elevers behov och lĂ€rares professionella bedömningar.MetodEn kvalitativ metod med hermeneutisk ansats och intervjuer som redskap. Som teoretiskt perspektiv har Balls begrepp performativitet och fabrikation anvĂ€nts.ResultatUndervisning och lĂ€rande i sommarskolan skiljer sig frĂ„n den ordinarie undervisningen genom större samsyn och samarbete lĂ€rare emellan och att ett individanpassat arbetssĂ€tt anvĂ€nds i större omfattning.

BakgrundStudien tar upp hur förskolan har utvecklats frÄn 1800-talet fram till idag. FrÄn att barnen ska ha fÄtt tillsyn och omsorg till idag dÀr pedagogerna arbetar utifrÄn barnens intressen och utveckling. I dagens samhÀlle behöver mÀnniskor ha en digital kompetens eftersom de bör kunna följa med i samhÀllsutvecklingen. Vi har idag en lÀroplan för förskolan dÀr det finns mÄl om den nya tekniken som pedagogerna ska strÀva efter. Det hÀr kan barnen göra genom att leka och experimentera vid surfplattan.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att utforska de pedagogiska möjligheter som anvÀnd-ningen av iPad som pedagogiskt verktyg i förskolan öppnar för barn i behov av sÀrskilt stöd för att utveckla kommunikation, samspel och delaktighet.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med aktivitetsdiamanten som teori. Metod: Studien Àr utifrÄn en hermeneutisk ansats med en kvalitativ karaktÀr. Empirin har samlats in genom observationer och samtal/intervjuer. Resultat: För att de sex barn i behov av sÀrskilt stöd som deltog i studien skulle uppnÄ delak-tighet med hjÀlp av en iPad visade resultatet pÄ att pedagogerna behövde vara nÀrvarande under iPadaktiviteten. NÀr iPaden anvÀndes av fler Àn ett barn fungerade iPaden som en bro för att bygga kommunikation och pÄ sÄ vis samspel.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur elever bygger innehÄll i sina texter utifrÄn faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen Àr 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter Àr skrivna av elever pÄ studieförberedande program och 19 Àr skrivna av elever pÄ yrkesförberedande program. Dessa texter har en jÀmn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgÄr ifrÄn byggandet av texters innehÄll utifrÄn makro- och mikroteman.

Fransson, Pernilla & FÀldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om utomhuspedagogik Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur och om utomhuspedagogiken anvÀnds ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den anvÀnds i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda pÄ genom intervjuer med förskollÀrare. VÄrt arbete har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar Hur utnyttjar pedagogerna pÄ förskolan utemiljön, för barns lÀrande? Hur arbetar pedagogerna pÄ förskolan med utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara pÄ barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp Àr: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, utomhuspedagogik och lÀrande.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns inflytande i förskolan under samlingen. Barns inflytande handlar om att barn fÄr möjligheter att pÄverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie Àr att belysa flersprÄkiga barns inflytande under samlingen i förskolan utifrÄn pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flersprÄkiga barns inflytande i förskolan. VÄr frÄgestÀllning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flersprÄkiga barns inflytande under samlingen i förskolan?För att besvara studiens frÄgestÀllning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun.

Studien syftar till att undersöka om ett egentillverkat brÀdspel om kost och hÀlsa, Àr ett bra inlÀrningsmaterial att anvÀnda sig av och om kön har nÄgon betydelse vid anvÀndandet av spel. Spelet (vid namn, HÀlsostigen) som anvÀndes i studien Àr planerat och utformat av mig och en kurskamrat. För att utföra undersökningen och fÄ ett bra resultat spelades spelet med 31 barn vid tre olika tillfÀllen uppdelade i grupper om fyra barn i varje grupp (förutom en grupp som bestod av tre barn.) Barnen var frÄn tvÄ olika förskolor uppdelade pÄ totalt fyra avdelningar (Älder 4-5 Är) samt frÄn en skola. Barnen frÄn de tvÄ olika förskoleklasserna var Àven frÄn tvÄ olika stÀder. Studien visade att barnen höjde sitt resultat signifikant efter att ha spelat detta spel.

I den hÀr rapporten redovisas processen och resultatet av mitt examensarbete pÄ Carl Malmsten Furniture Studies. Möbeltapetsering Àr ett brett och omfattande omrÄde vilket förmedlas och tydliggörs under utbildningens tre Är. Förutom hantverket som praktiskt arbete har insikt om en lÄngt mer komplex och mÄngfacetterad bild av omrÄdet gjort sig gÀllande. I den hÀr rapporten presenteras arbetet med att ta fram ett underlag till tapetserarverkstaden pÄ Skansen för att utveckla det pedagogiska uppdrag som utförs i verkstaden. Arbetet har resulterat i historieberÀttande med utgÄngspunkt i den aktuella tiden i verkstaden,det vill sÀga 1800-talets andra hÀlft.HistorieberÀttandet utgÄr frÄn en möbel som jag valt utifrÄn den information och de historier som Àr vÀsentliga för tiden och som bör synliggöras.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilket pedagogiskt stöd elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi fÄr i Är 6-9 i nÄgra grundskolor. VÄrt syfte Àr Àven att se hur specialpedagoger och ansvariga pedagoger samverkar/samarbetar kring dessa elever.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi; historisk översikt, diagnostisering samt kompensatoriska hjÀlpmedel. Med hjÀlp av frÄgeformulÀr dÀr lÀrare svarat samt intervjuer med lÀrare och specialpedagoger försökte vi fÄ svar pÄ syftet med detta arbete.Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att lÀrarna Àr ganska okunniga om vad det finns för kompensatoriska hjÀlpmedel till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. LÀrarna sÀger att de utgÄr frÄn varje elevs behov men kan inte precisera sitt arbete. Specialpedagogerna trycker pÄ att det krÀvs utbildning pÄ kompensatoriska hjÀlpmedel och program för att hjÀlpen ska komma eleven till del.

Syftet med studien var att belysa hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ och förhÄller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lÀrande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats lÄg till grund för studien och med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har Ätta förskollÀrare intervjuats pÄ olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvÀrvetenskapliga perspektiv pÄ utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollÀrarnas uppfattning om utomhuspedagogik dÀr platsen för lÀrandet framhÄlls - lÀrande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollÀrarna ser frÀmst till var lÀrandet sker och inte till hur, nÀr och varför lÀrande sker utomhus i deras syn pÄ begreppet.

Denna studie ville bidra till att öka förstÄelsen för hur man inom en förskoleorganisation ser pÄ och genomför ett möte mellan förskolechef och förskollÀrare. Syftet mynnade ut i följande frÄgestÀllning:? Vad i mötet mellan förskolechef och förskollÀrare upplevs bidra till att skapa en verksamhet med hög kvalitet? I denna studie har en etnografiinspirerad metod anvÀnts, dÀr data har samlat in med hjÀlp av samtal, observationer och intervjuer. Studien har genomförts i en kommunal förskola i Stockholms lÀn. Förskolechefen samt 3 förskollÀrare har intervjuats före och efter ett möte med verksamhetsutveckling som mÄl.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgÄngspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn pÄ deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka och fÄ en ökad förstÄelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera pÄ huruvida kÀnslan av sammanhang och egenmakt frÀmjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag anvÀnt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.