John Dewey föddes år 1859, samma år som Charles Darwin bröt ny mark för människan genom sin Theory of Species. Genom Darwin skulle grunden för det kollektiva mänskliga tänkandet och förståelsen av oss själva aldrig förbli detsamma. För Dewey precis som för Darwin är det förståelsen av människan och hennes värld som är det intressanta.Denna uppsats är en närläsning av Deweys verk Demokrati och utbildning som publicerades för första gången 1916. Verket som är skrivet på tidigt 1900-tal har haft ett stort inflytande på pedagogiskt tänkande generellt, men är också ett av de verkligt intressanta arbetena rörande människan och utbildningens roll för det demokratiska samhället. Verket är av idémässigt fundamental betydelse för den filosofiska tanketradition som kallas pragmatism då Dewey fångar upp den bärande idén om människan i samhället som en del av världen och som beroende av en bra utbildning.Uppsatsen har för avsikt att förmedla och tolka de tankegångar som Dewey låter framträda i Demokrati och utbildning.

The aim with this master thesis is to analyze a scientific material concerning the context between learning and child/student development, and factors which controls process of learning, to create an image with quality account and teaching in mathematics, which then can raise the mathematical knowledge among students.The phenomena which stand in focus for the investigation is: why there is a negative tendency for development of knowledge in mathematics, among the Swedish students that TIMSSs investigations showed in intercultural comparison within the years 1993, 1999, 2003 and 2007.The method is the ethnographical method, which is based on: analyzing scientific theories about learning child/student development, factors which controls process of learning, and factors which controls process of learning the most and qualitative empiric investigation with qualitatively analyzes the questionnaires, which is about factors which are controlling the process of learning and factors which are controlling the process of learning the most.Result of the theoretical and empiric analyzes shows that factors as school environment, attitude for subjects and teaching, controls and influence the learning. To end a unenthusiastic tendency as a negative development of mathematical knowledge among students that is shown in TIMSS investigation and to elevate the students' performance in mathematics, an elevated qualitative account and teaching in mathematics, by the factors named. Safe school environments as the intercultural meeting place, the teachers influence part to the students' subjects' attitude in mathematics and goal related grading criteria in teaching, is all required for e qualitative teaching in mathematics..

Varje år börjar mer än 100 000 elever årskurs sju. Genom överlämning förbereder mottagande skola att ta över undervisningen. Hur går övergången till på respektive skola? Hur bör överlämningar gå till enligt matematiklärare intervjuade i denna studie? De ger sin syn på likvärdig utbildning, individualisering, den röda tråden genom matematikundervisningen, konstruktivistisk undervisning och komplexiteten i matematiklärares uppdrag. Syftet med studien är att komma åt vad som underlättar arbetet med att hitta elevernas förkunskaper i matematik. Bedömningsmatriser vid överlämningar är välkomna, men fokus bör ligga på ett organisatoriskt plan enligt matematiklärarna.

In this paper, I have conducted a study of what perspectives educational drama has in theory and practice. The study aims to show an example of how and out of what perspectives educational drama is a part of the school?s activity at a geographically distinct school, from kindergarten on to primary and secondary school years. The general attitude of the faculty and their arguments for and against drama constitute the major aspects of this study, which has been carried out through qualitative interviews at a school in Skåne. The results were that pre-school focuses on teaching drama to develop communicative abilities amongst the students (art educational perspective) while secondary school seemingly abandoned this approach and focuses more on using it for personal development, increasing empathy and understanding of other people by taking it to a more emotional level in order to affect for example moral values of the students.

Syfte Denna studie har som syfte att undersöka huruvida dramapedagogiska metoder kan användas för att berika skådespelarnas konstnärliga och personliga utveckling under det förberedande arbetet inför en teaterföreställning. Metod För att öka reliabiliteten i materialet genom så kallad metodtriangulering, har vi valt att använda oss av två metoder för datainsamling; aktionsforskning och kvalitativ gruppintervju. Aktionsforskningen har följt modellen; planering, genomförande, observation och ny planering. Den kvalitativa gruppintervjun har utgått från semistrukturerade frågor som anpassat efter informanternas svar. Undersökningsgruppen har bestått av sju skådespelare i åldrarna 20-37 år, från den nystartade amatörteatergruppen Partisanteatern, varav fem har deltagit i gruppintervjun.

SammanfattningI stora delar av världen används forumteater för att motverka förtryck. När forumteater spelas har jokern en nyckelroll. Undersökningens syfte är att ta reda på vad de i studien ingående jokrarna uppfattar som jokring och hur de uppfattar jokring samt att skapa beskrivningskategorier för dessa uppfattningar. Frågeställningen är: Hur beskriver jokrar jokring?I undersökningen har korta intervjuer med 19 jokrar analyserats.

Abstract  The purpose of this essay was to study understandings, determine the meening of a good learning environment in the school class, and how teachers and principal can contribute to it. On the basis of existing research that says: the common attitudes and standpoints between the school management and the teachers, is fundamental in case a good learning environment will occur in the classroom, the study has analyzed if the principal?s and the teacher?s attitudes in this study, are the same. The study is based on four main questions:  What is a good learning environment, according to teachers, principal and existing research?  How can teachers and principal contribute to a good learning environment, according to teachers, principal and existing research?  Do the teacher?s and principal?s attitudes concerning what defines a good learning environment, agree?   Do the teacher?s and principal?s attitudes concerning how teachers and principal can contribute to a good learning environment, agree?  To reply to the purpose of the study, five qualitative interviews were made. The interviews were done with five teachers and one principal, working in the same school. Research and litterature of interest, has been read, and these are presented in this essay. The study result shows that the existing research gives a wide definition of what a good learning environment is, and how a teacher and principal can contribute to it.

Många 5-åriga barns vardagsliv är knutet till förskolan som plats och till dess pedagogiska verksamhet. Förskolan har på senare år fått ett tydligare pedagogiskt uppdrag på grund av införandet av förskolans läroplan år 1998, vilken reviderades år 2010. I och med förskolans förtydligade lärande-uppdrag så undersöks i denna kvalitativa intervjustudie hur barn beskriver sitt eget lärande idag. Studien innefattar intervjuer av 26 förskolebarn födda år 2009, i sex kommunala förskolor, i en svensk medelstor stad.Studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och även från den utvecklingspedagogiska lärandeteorin. Syftet med undersökningen är ta reda på hur förskolebarn beskriver sitt eget lärande.

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevers lärande och kunskapsutveckling, en så kallad formativ bedömning eller bedömning för lärande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgång behandlar, utifrån syftet, vilka förutsättningar som krävs för en formativ bedömning och hur lärare kan arbeta med en sådan bedömning. Skolans styrdokument förespråkar en formativ bedömning, varpå undersökningens syfte är att beskriva hur denna bedömning upplevs av elever för att kunna analysera och påvisa vilka förutsättningar eleverna ges till att utveckla sitt lärande.Utifrån arbetets inriktning fokuserar undersökningen på elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhällsorienterade ämnena, i grundskolans tidigare år. Arbetets syfte är uppdelat i de preciserade frågeställningarna:Vad innebär det att arbeta med formativ bedömning?Hur upplever elever bedömningen i de samhällsorienterade ämnena?På vilka sätt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhällsorienterade ämnena?Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i årskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper.

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nätbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs både av intervjuer med lärare och studenter. Både studenter och lärare kom från nätbaserade kurser i tre olika ämnen. Dessutom genomfördes en observation av de lärplattformar som användes i kurserna med avseende på den kommunikation som hade ägt rum. Studenterna som intervjuades var dels sådana som funderat på avhopp men också de som hoppat av.

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i musikklasser i grundskolan med inriktning körsång utifrån tre centrala begrepp: musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och musikalitet. Syftet är att undersöka hur lärare verksamma i musikklasser tänker kring dessa områden samt att reflektera över hur olika synsätt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten är mångfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapområdet och musikalitetsbegreppet. En mängd faktorer påverkar hur undervisningen utformas, från yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsätt och värderingar. Vare sig värderingarna är medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

Syftet med denna studie är att utforska erfarenheter kring användandet av digitala verktyg hos gymnasieelever som får extra anpassningar beträffande språk-, läs- och skrivlärande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever, och som teoretisk ansats utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utifrån syfte och frågeställningar presenteras resultatet av intervjuerna i form av fyra teman som samtliga handlar om digitala verktyg i undervisningen. Dessa är specialpedagogiskt stöd i grundskolan, bevis på att vara annorlunda, pedagogiskt och specialpedagogiskt redskap samt för- och nackdelar.Resultatet i studien visar att eleverna under sin grundskoletid inte fått tillräckligt med specialpedagogiskt stöd. Bristen har bland annat inneburit avsaknad av digital teknik, vilken hade kunnat ge stöd i att kompensera för elevernas läs- och skrivsvårigheter.

Rapporten handlar om ett examensarbete utfört av två studenter vid Mälardalens högskola i Västerås. Examensarbetet går ut på att utveckla och konstruera ett dokument som innehåller EASA Part M sektion A med tillhörande AMC och amendments. Dokumentet skall vara enkelt att jobba med genom att navigera i med hjälp av hyperlänkar, användning av kortkommando i PDF-programmet samt innehålla beskrivningar av skälen bakom tillförda ändringar (amendments) av Förordningen 2024/2003. I arbetet ingår även två Guider. Den ena handlar om vägledning till hur man kan uppdaterar i huvuddokumentet (EASA Part M och relaterade AMC) och den andra Guiden är en presentation som hjälper till att hitta rätt i EASAs webbsida.Målgruppen är studenter och eventuellt flygbolag, därför blev vår uppgift framförallt att skapa ett pedagogiskt dokument.

BAKGRUND:Uterummet ska ses som en möjlighet för att upptäcka och uppleva olika känslor som nyfikenhet, trygghet, upp-täckarlust och inspiration. Detta tar de olika läroplanerna fasta på. Förespråkare för utomhuspedagogik har under århundrade sett att barn behöver både teori och praktik för att tillägna sig ett lärande. Barn lär sig matematik lättast om de får lära sig i ett samspel, sammanhang och genom samtal med varandra och med vuxna. För att barn lättare ska kunna tillgodogöra sig ett lärande bör de få använda sina sinnen och sin kropp.

This study shows how two different schools use dogs as a method of education. The purpose was to find out what kind of pedagogical thoughts my informants have about children' slearning in their connection with dogs, and in which way the interaction between the children and the dogs could affect the learning ability. I also wanted to find out what kind of possibilities and restrictions the dogs could give to the education according to my informants but also to find out how the projects were financed. To be able to answer these questions I put together a qualitative study, I had four interviews with people that were involved in the projects in one way or the other. To analyse the empirical material I looked up different theories about teaching, communication, interaction and motivation.My results showed that both schools have applied the method of ?teaching dogs? as a form of resource for students with special needs.