Syftet med denna studie Àr att undersöka vad elever och lÀrare anser om att anvÀnda mobiltelefonen som hjÀlpmedel i skolan. Fungerar den bra som hjÀlpmedel eller vÀger nackdelar som konflikter med elever angÄende anvÀndningen och risken för krÀnkningar över till dess nackdel?Undersökningen genomfördes med enkÀter samt uppföljande intervjuer med lÀrare och elever. DÄ liknande undersökningar tidigare har utförts bland Àldre elever valde jag att göra undersökningen bland lÀrare och elever i mellanstadiet.Undersökningen visar att bÄde elever och lÀrare Àr positiva till att mobiltelefonen anvÀnds i skolan dÄ den Àr lÀttillgÀnglig och snabb att anvÀnda. Nackdelar som kommit fram i undersökningen Àr att en del elever kan kÀnna sig otrygga dÄ de Àr oroliga för att filmas eller fotograferas mot sin vilja varpÄ detta material kan distribueras pÄ internet.

BakgrundStudien tar upp lÀrplattans historia frÄn utvecklingen av verktyget som startade redan pÄ 1800-talet till nutidens lÀrplatta. Dagens samhÀlle har en helt annan tillgÄng till kommunikativ miljö Àn de tidigare generationerna haft. Vi mÀnniskor har gÄtt frÄn ett samhÀlle med artefakten i centrum till att lÀra genom artefakter. Syftet med verktyget Àr att det ska fungera som ett komplement till de övriga inlÀrningsmetoderna i förskolan och inte utesluta det som redan finns.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med lÀrplattan i förskolans verksamhet samt vilka lÀrandeinnehÄll de framhÄller som viktiga.MetodEn kvalitativ studie har genomförts med intervju som redskap och fenomenografi som ansats. Svaren har blivit besvarade av aktiva förskollÀrare, förskolechefer samt IKT-pedagoger.ResultatResultatet visar hur förskollÀrare vÀljer att anvÀnda lÀrplattan i förskolan och varför men Àven vilket lÀrande de kan se utifrÄn kommunikation och samspel.

Syftet med undersökningen Àr att utveckla en förstÄelse av vad som krÀvs för en framgÄngsrik implementering av digitala lÀrresurser i samhÀllskunskapen pÄ gymnasiet. Syftet undersöks genom fyra frÄgestÀllningar som riktas mot skolors tekniska förutsÀttningar, lÀrares digitala kompetens, hur och nÀr digitala lÀrresurser anvÀnds samt hur eleverna pÄverkar lÀrarnas anvÀndning. Undersökningen har en kvalitativ forskningsstrategi som genomförts genom semistruturarade intervjer med sju samhÀllslÀrare pÄ tre gymnasieskolor i Malmö. Undersökningen utgÄr ifrÄn Mishra och Kohlers teori om TPCK (technical, pedagogical and content knowledge) syftar till att medvetandegöra teknikens dynamiska samband med pedagogiken och Àmneskunskapen. Undersökningens resultat visar att samhÀllslÀrarna anvÀnder digitala lÀrresurser för att aktualisera och konkretisera sin undervisning samt för att motivera eleverna. De digitala lÀrresurserna anvÀnds frÀmst som ett komplemet till tradtionella lÀromedel i form av sekundÀrt digitalt material. AnvÀndningen pÄverkas starkt av IT-infrastruktur och lÀrarkompetens. LÀrarna stÀller sig postivt till en ökad anvÀndning av digitala lÀrrserser men efterlyser en större pedagogisk vision och utbildning i hur digitala lÀrresurser kan anvÀndas pedagogiskt i undervisiningen.

The purpose of this study has been to investigate the views of five teachers on their own leadership, and on the way they make it work in the classroom. The method was a qualitative investigation consisting of separate interviews with five elementary school teachers from three different schools in the southern part of Stockholm. The results showed that a good pedagogic leadership, successful with the pupils, can be characterised as at the same time democratic and "situation adjustable". This includes the ability to formulate the rules of conduct clearly, to take decisions and to create a good working atmosphere in the classroom, so that the pupils can feel secure, and be able to learn and develop. That however, cannot be accomplished if the teacher only maintains a negative communication, reminding the pupils of what is forbidden.

I robotikkursen Autonoma Mekatroniska System pÄ Halmstad Högskola finns ett problem som kan uppstÄ vid bygget av deras hjulförsedda mobila robotar. Studenter har en tendens att bygga roboten sÄ att den körs med maximal effekt frÄn start till inbromsning. Detta medför att vid test av deras robotar sÄ slits motorerna ut fortare vilket ger en onödig kostnad. För att minska pÄ kostnaden Àr mÄlet med detta projekt att bygga och reglera en sÄdan robot med hjÀlp av en banplanerare. Banplaneraren skapar mjuka övergÄngar vid start och inbromsning av roboten vilket gör att motorerna inte slits ut lika fort.I detta projekt ska vi utveckla en robot som kan anvÀndas som ett pedagogiskt undervisningsmaterial.

Syftet med uppsatsen var att undersöka förmedlingspedagogikens anvÀndbarhet i pedagogiskt arbete genom studerande av aktuell litteratur och intervjuer med fyra gymnasielÀrare. Den behandlade litteraturen var inriktad pÄ fördelar och nackdelar med förmedlingspedagogik samt vilka krav som stÀlldes pÄ lÀrare i dagens och framtidens samhÀlle. Intervjutemana utgick frÄn att presentera lÀrarna, avgöra vilken lÀrarroll (förmedlande eller elevaktiverande) som dominerade deras arbetssÀtt, vad som avgjorde vilken lÀrarroll de intog, vilka risker samt möjligheter som fanns med respektive lÀrarroll och ifall nÄgon av lÀrarrollerna kunde sÀgas vara mer lÀmplig för att fostra elever till det nya samhÀlle som vÀxer fram. Resultaten visade att samtliga lÀrare hade som huvudmÄl att aktivera sina elever att arbeta sjÀlva, med utgÄngspunkt frÄn varje elevs skilda förutsÀttningar för att behÄlla deras engagemang. FastÀn ingen av lÀrarna ansÄg att förmedlingspedagogik utgjorde eller borde utgöra en dominerande del av undervisningen sÄg samtliga likvÀl en nytta av att anvÀnda sig av en sÄdan i Ätminstone nÄgon mÄn.

Studien har gjorts pÄ en avdelning pÄ en förskola som till stor del bestÄr av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk leker utifrÄn ett barnperspektiv. För att komma nÀrmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fÀltanteckningar och informella samtal med pedagogerna pÄ avdelningen. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Det ha?r arbetet bygger pa? en studie av barns fria tecknande som uppsatsfo?rfattaren genomfo?rt under loppet av cirka fem ma?nader pa? en 3-6 a?rs avdelning vid en Stockholmsfo?rskola.Studien a?r genomfo?rd med en etnografisk ansats. Jag har samlat material genom samtal med barnen och fotografering av deras bildarbeten. Uppsatsens fra?gesta?llningar so?ker svar pa? vad barnen ritar? Vad de anva?nder sina bilder till? Och i vilket sammanhang dessa bilder skapas.

?NÀr ungdomar inom idrotten blir 13 Är kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det Àr legitimt att toppa ett lag och tÀvling och resultat kan nu ta större plats Àn tidigare. Det kan dÀrmed uppstÄ ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare dÄ de behöver ta stÀllning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller Àr gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den hÀr studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

Syftet med denna studie Àr att beskriva planering och implementering av ett utvecklingsarbete för ett hÄllbart arbetsliv i tre kommunala verksamheter i VÀstra Götalands lÀn. DÀrutöver ska deltagarnas upplevelse av implementeringen utvÀrderas och det lÀrande som skett i samband med utbildningen. Till detta har vi tagit fram ett verktyg för att underlÀtta och möjliggöra arbetet med dialog och delaktighet i verksamheterna. För att implementera verktyget har vi genomfört en utbildning under tvÄ halvdagar per verksamhet med syfte att lyfta dialogen och delaktigheten och öka deltagarnas förstÄelse kring dessa begrepp.Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt för utförandet av vÄr studie och den forskningsmetod vi anvÀnt oss av Àr aktionsforskning. För att kunna analysera vÄra data och fÄ fram ett resultat har vi kompletterat med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Denna studie behandlar begreppen kunskap och lÀrande, med utgÄngspunkt frÄn Skolinspektionens (2012) kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med det förstÀrkta pedagogiska uppdraget. I Skolinspektionens rapport menar man att studier pekar pÄ den avgörande roll den pedagogiska ledningen har för hur verksamheten utformas och utvecklas för att bÀttre kunna arbeta med barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien Àr att synliggöra och förstÄ fyra förskolechefers tolkning av begreppen kunskap och lÀrande samt hur de beskriver att de kommunicerar begreppen till personalen genom sitt pedagogiska ledarskap.Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och datainsamlingen bestÄr av intervjuer med fyra förskolechefer. Resultatet visar att förskolechefernas tolkning av begreppen kunskap och lÀrande bygger pÄ individuella erfarenheter och att det finns ett behov av att reflektera över begreppen för att frÀmja lÀrande i förskolan. Vi har uppmÀrksammat att det finns ett starkt engagemang hos förskolecheferna men att de har svÄrt att skilja begreppen Ät, dÄ deras tolkningar av begreppen gÄr i varandra.

I Förskolans lÀroplan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) stÄr att pedagoger i förskolan Àr skyldiga att skapa en dialog med förÀldrar avseende verksamhet och barnets utveckling. Utvecklingssamtalet Àr ett bra tillfÀlle att skapa goda relationer med förÀldrarna. Detta uppnÄs genom ett kvalitativt utvecklingssamtal. Reggio Emilia Àr en speciell pedagogik som bygger pÄ frÄgor och gensvar utifrÄn ett demokratiskt perspektiv. Genom att kombinera Àmnet pÄ ett nytt sÀtt, undersöks utvecklingssamtal ur ett Reggio Emilia perspektiv.Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur ett utvecklingssamtal utförs i en Reggio Emilia-pedagogiskt inriktad förskola.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka klassamtalens betydelse i den pedagogiska verksamheten i skolan. FrÄgestÀllningarna som fokuserades var: "Vilken pedagogisk betydelse tillmÀts klassamtalen av lÀrarna?" och "OmgÀrdas klassamtalen av pedagogiska insatser och strategier och i sÄ fall vilka?". Som metoder för undersökningens genomförande valdes observationer i fem olika skolklasser i Ärskurs ett, tvÄ och tre i grundskolan samt intervjuer med berörda lÀrare. Resultatet som dÀrvid framkom pekade pÄ att klassamtalen hade viss betydelse i lÀrarnas praktik.

Denna uppsats behandlar hur olika lÀrare pÄ gymnasiet undervisar i Àmnet samhÀllskunskap. I undersökningen har en komparativ intervjustudie genomförts med lÀrare pÄ kommunala gymnasieskolor, gymnasiefriskolor och kommunala gymnasiefriskolor. UtifrÄn dessa lÀrarintervjuer studeras sÄvÀl likheter som variationer i olika undervisningssÀtt och pedagogiskt synsÀtt och hur de lÀgger upp sin undervisning i Àmnet samhÀllskunskap. Har ocksÄ tolkat de olika synsÀtt och arbetssÀtt som framkommer i intervjuerna med hÀnvisning till relevanta bakomliggande sammanhang, framförallt de olika skolformernas betydelse. LÀrarnas könstillhörighet beaktas Àven i analysen.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.