Studien har gjorts pÄ en avdelning pÄ en förskola som till stor del bestÄr av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begrÀnsat gemensamt verbalt sprÄk leker utifrÄn ett barnperspektiv. För att komma nÀrmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fÀltanteckningar och informella samtal med pedagogerna pÄ avdelningen. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.

Tolkningen av EKG Àr en viktig metod vid diagnostisering av onormala hjÀrttillstÄnd och kan anvÀndas i förebyggande syfte att upptÀcka tidigare okÀnda hjÀrtproblem. Att enkelt kunna mÀta sitt EKG och fÄ det analyserat och presenterat pÄ ett pedagogiskt sÀtt utan att behöva rÄdfrÄga en lÀkare Àr nÄgot det finns ett konsumentbehov av.Denna rapport beskriver hur en EKG-signal behandlas med olika algoritmer och metoder i syfte att detektera hjÀrtslag och dess olika parametrar. Denna information anvÀnds till att klassificera varje hjÀrtslag för sig och dÀrmed avgöra om anvÀndaren har en normal eller onormal hjÀrtfunktion. För att nÄ dit har en mjukvaruprototyp utvecklats dÀr algoritmerna implementerats. En enkÀtundersökning gjordes i syfte att undersöka hur utdata frÄn mjukvaruprototypen skulle presenteras för en vanlig anvÀndare utan medicinsk utbildning.Sju filer med EKG-signaler frÄn MIT-BIH Arrhythmia Database anvÀndes för testning av mjukvaruprototypen.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Vi har i den hÀr uppsatsen valt att undersöka om den familjeterapeutiska metoden reflekterande team gÄr att anvÀnda som reflektionsmodell för att efterarbeta en teaterupplevelse i gymnasieskolan. Vi har genomfört en studie pÄ tre olika gymnasieskolor i en skÄnsk stad. UndersökningstillfÀllena började med att vi spelade upp Harold Pinters ?I vÀntan pÄ Wilson? för eleverna för att efter förestÀllningen genomföra ett reflekterande arbete med en pedagogisk variant av metoden reflekterande team. Gruppen bildade tvÄ cirklar av stolar, en inre och en yttre, med lika mÄnga deltagare i bÄda cirklar.

Peterson, E & Andrén, M. (2010). FrÄn ingen idé till fÀrdig förestÀllning. Ett fokussamtal om den skapande processen. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle.Syftet Àr att utifrÄn ett ledarperspektiv undersöka och beskriva den skapande processen i ett pedagogiskt förestÀllningsarbete.

Abstrakt Studiens fokus ligger pÄ att beskriva hur och varför sprÄklÀrare i engelska, svenska samt svenska som andra sprÄk pÄ grundskole- och gymnasienivÄ anvÀnder pedagogiskt drama som metod i sprÄkundervisningen. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur sprÄklÀrare kopplar drama som metod i sprÄkundervisningen till lÀroplanen. Resultatet av undersökningen visar att sprÄklÀrarna anvÀnder metoder som grundövningar, samarbetsövningar, rollspel, improvisationer samt dramatisk gestaltning. Vidare visar undersökningen  att  sprÄklÀrarna anvÀnder dramametoder i sprÄkundervisningen för att det engagerar och utvecklar deras elever pÄ ett djupare plan och för att kunskap, förstÄelse och insikt för sprÄklÀrandet nÄs genom aktiv handling och konkreta erfarenheter. SprÄklÀrarna anvÀnder drama som metod i sprÄkundervisningen vid socialisering av grupper, stÀrkande av identiteter och fördjupad kommunikation elever emellan.

Abstract I denna uppsats undersöker jag hur instĂ€llningen till slöja varit bland tvĂ„ grupper i den svenska skolan. De gruppers attityder kring slöja jag inriktat mig pĂ„ att studera, Ă€r muslimska flickor som bĂ€r slöja samt pedagoger. Att fĂ„ bĂ€ra slöja kan för mĂ„nga flickor vara ett viktigt uttryckssĂ€tt för den kulturella identitet, vilket individen garanteras genom olika lagreformer sĂ„ som skollagen. Följaktligen stĂ€lls krav pĂ„ en anpassning av skolans miljö, bĂ„de pedagogiskt och praktiskt. Uppsatsen syfte har varit att studera hur pedagoger arbetar nĂ€r olika beteenden, tankar och vĂ€rderingar krockar med varandra? Vilka praktiska hinder finns det i skolan som gör att flickor med slöja inte kan delta i all undervisning?  Hur anpassar lĂ€rare sin undervisning sĂ„ att alla elever kan delta efter sina förutsĂ€ttningar?Uppsatsen bygger pĂ„ en hermeneutisk metod dĂ€r jag utfört kvalitativa intervjuer pĂ„ en skola i södra Sverige.I resultatet framkom att de olika gruppernas syn pĂ„ slöja var beroende av den kultur de vuxit upp i.Ämnesord: Islam, slöja, svenska skolan, genus.

The purpose of this study was to analyze recent appropriations of works of art in advertising. Why was art infused into magazine advertisements, how were the works of art tampered with to achieve commercial goals, how well did they function together with the ad copy? What did these advertisements want? What did the artwork contribute to the commercial message? These were some of the questions asked in the study that involved a closer look at four appropriations: one based on a battle painting by the Swedish 1900th century artist Carl Wahlbom, with a commercial message printed on top;  one a collage including an 18th century portrait of Marie Antoinettte by Elisabeth Vigée-Lebrun; one advertisement was influenced by Dutch 1700th century still lifes, and, finally, one paraphrased Velåzquez?s famous painting Las Meninas from 1655. Companies behind the advertisements featured a Swedish trade journal, a fashion exhibition in Paris, a shop for kitchen utensils in Stockholm, and an up-scale department store in Madrid.The ads, in different ways based on works of art, were evaluated as reasonably successful commercial messages. These ads, however, hardly qualified as works of art in their own right ? if that was the intention.

För att lÀrare ska kunna förhÄlla sig till de förvÀntningar som finns pÄ dem i deras yrke, krÀvs att de Àr medvetna om vilka dessa förvÀntningar Àr. I denna studie undersöks outtalade förvÀntningar pÄ lÀrare. Syftet Àr att synliggöra den institutionaliserade sociala ordningen inom skolan och pÄ sÄ sÀtt hitta tÀnkbara mönster som kan synliggöra sociala normer som reglerar vad det innebÀr att vara lÀrare. Studien har ocksÄ en empirisk del, vilken utgÄr frÄn kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. LÀrarna i studien talar om vilka förvÀntningar de upplever finns pÄ lÀrare samt hur de förhÄller sig till dessa.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lÀrare i Idrott och hÀlsas erfarenheter och upplevelser av att anvÀnda lÀxor med hjÀlp av bland annat modern teknik i Àmnet Idrott och hÀlsa. 8 stycken verksamma lÀrare i Idrott och hÀlsa intervjuades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lÀrarna delvis hade liknande erfarenheter av att anvÀnda lÀxor och modern teknik i sin undervisning, jÀmfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lÀrare anvÀnde lÀxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lÀrarna i önskade att skolan blev lÀxfri, fast de i nulÀget sjÀlva anvÀnde sig av lÀxor exempelvis i syfte att utöka Àmnestiden.

Ledar- och chefsutbildningar Àr stÀndigt aktuella. Organisationer kompetensutvecklar sina chefer i stor utstrÀckning, samtidigt som marknaden Àr full av diverse externa lösningar i form av konsultfirmor och ledarskapstester, för att bli konkurrenskraftiga som möjligt. Jag har med anledning av detta undersökt en intern ledarskapsutbildning/- introduktion i en svensk medelstor kommun, dÀr jag med hjÀlp av sex stycken kvalitativa intervjuer fÄtt ta del av informanternas nyanserade redogörelser kring begreppet ledarskap samt deras upplevelser av utbildningen. Jag har studerat och analyserat upplÀgget, bÄde innehÄllsmÀssigt men Àven pedagogiskt, och dÀrigenom identifierat en del fungerande faktorer samt andra utvecklingsbara bitar. Jag hoppas att studien kan bidra till en ökad förstÄelse inom Àmnet och att den visar sig vara anvÀndbar för mig i mitt yrke som personalvetare, och möjligen Àven för övriga verksamheter som planerar ledarutbildningar.

Undersökningens syfte Àr att utröna vilka hinder elever pÄ högstadiet möter nÀr de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gÄ tillvÀga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta Àven bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgÄr frÄn elevernas texter och som pÄgÄr mellan lÀrare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig pÄ Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport LÀs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolÀmnena och i dialogen. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i Är 8.

Undersökningens syfte Àr att utröna vilka hinder elever pÄ högstadiet möter nÀr de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gÄ tillvÀga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta Àven bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgÄr frÄn elevernas texter och som pÄgÄr mellan lÀrare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig pÄ Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport LÀs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolÀmnena och i dialogen. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i Är 8.

I LÀroplanen för förskolan (Lpfö-98) kan vi lÀsa att "utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter bÄde i planerad miljö och i naturmiljö" (Skolverket, 1998/2010, s. 7). Syftet med studien Àr att undersöka hur nio förskollÀrare i södra Sverige uttrycker att de anvÀnder sig av förskolegÄrden i den dagliga verksamheten och vilken betydelse utemiljön har för barnens lek och lÀrande.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur anvÀder föskollÀarna föskolegÄden i den dagliga verksamheten?? Hur tar förskollÀrarna tillvara pÄ barnens intresse pÄ förskolegÄrden?? Hur ser föskollÀarna pÄsin delaktighet i möet med barnen?Resultatet visar att samtliga förskollÀrare i studien anser att det sociala samspelet Àr viktigt. Flera av förskollÀrarna uttrycker att deras lyhördhet och engagemang Àr av stor betydelse i barnens lek.