Vår projektredogörelse handlar om utarbetandet av ett material för läs- och skrivinlärning. Vi har ställt oss frågan; Hur skapar man ett undervisningsmaterial för läs och skrivinlärning som med hjälp av det vidgade textbegreppet kan fånga eleverna och fasthålla intresset/motivationen att lära? Vi kom snabbt fram till att materialet, om det ska ha dessa kvalitéer måste utgå från elever. Vi har därför pratat med en grupp om tio elever för att få veta mer om deras fritidsintressen. Dessa har vi sedan vävt in i vårt material som vi döpt till Cirkusäventyret. Materialet består av tre övergripande rubriker som är drama, musik och bild, dessa resulterade sedan i ett väggalfabet, bok med tillhörande dramakort, sång och sandpapperbokstäver.

Syftet med den här studien är att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rådande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av läroprocesser, samt hur dessa ställer sig till Lgr11. Genom undersökningen åskådliggörs olika typer av argument som talar för att i ämnet svenska låta det pedagogiska upplägget bygga på teori såväl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli än mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. .

I uppsatsen behandlar jag frågan: Vilka verktyg främjar en enkel väg till berättande med tekniken animation?Jag ifrågasätter idén om att man bör veta vad man ska berätta och hur historien ska vara konstruerad, innan man börjar berätta. I stället vill jag visa att förmågan till berättande finns inom oss alla, och jag vill i detta arbete prova en metod för att låta berättandet byggas upp i interaktion mellan ting, rum och människor. Mitt didaktiska syfte är att utarbeta ett pedagogiskt tänkande kring hur jag kan handleda elever till ett aktivt och kreativt skapande av berättelser genom animation.Detta har jag undersökt på två sätt. I den första undersökningen skriver jag om och analyserar mitt arbete som handledare i animation med särskoleelever på Utbildningsradions medieverkstad (UR) Pedagogiskt forum.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka när, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen använder sig av lärplattan i sin verksamhet. För att få syn på det ställde vi oss följande frågor. Hur resonerar pedagogerna kring användandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? När, hur och i vilket syfte använder pedagoger och barn lärplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? När vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de två förskolor i Skåne som vi har gjort vår studie på. Vår studie bygger på en metodtriangulering, det vill säga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förståelse för studien.

Vi har undersökt pedagogernas syn på den fria leken betydelse i förskolan den förekommer både i utomhus och inomhusmiljö. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökning. Genom strukturerade intervjuer med pedagoger har vi fått in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna är eniga om att den fria leken är viktig för hela barnets utveckling. Pedagogerna anser även att barnens största utveckling sker under den fria leken som kallas arbete inom Montessoripedagogiken.

Syftet med uppsatsen är att undersöka barnets musikaliska utveckling i åldrarna 0 till 10 år. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och på vilket sätt musikpedagogen kan förhålla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning på området och med hjälp av intervjuer förankras denna forskning i pågående pedagogiskt arbete. Resultaten pekar på kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..

Arbetet beskriver arbetsgången från identifierat behov av hjälpmedel i undervisningen i matematik A till ett färdigt pedagogiskt hjälpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska få likvärdiga förutsättningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas så att den passar varje elevs sätt att lära sig. Genom att använda en mångfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lärare skapa goda förutsättningar för alla elever oavsett lärstil. Utifrån erfarenhetspedagogiken och lärstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna användas i avsikten att bidra till en mångfacetterad undervisning..

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka om det med sagans hjälp gick att utveckla elevernas värdegrund rörande vänskap samt att stimulera deras fantasi och kreativitet. Vi genomförde utvecklingsarbetet i två femteklasser i Bodens kommun, i samband med den sju veckor långa slutpraktiken. Varje vecka inledde vi med att muntligt berätta en saga som sedan blev basen för vänskapsarbetet, i anslutning till detta arbetade eleverna med text, bild och drama vilket syftade till att stimulera fantasi och kreativitet. För att kunna utläsa en utveckling angående vänskap använde vi oss av portfolio som eleverna själva tillverkade. När det gällde studiet av fantasi och kreativitet nyttjade vi oss av informella observationer under de olika projekten.

Syftet med detta arbete är att få insyn och ökad kunskap på hur pedagogerna på en utvald förskola arbetar med skönlitteratur. Skönlitteratur är ett pedagogiskt hjälpmedel som sätter igång barns kreativitet och tankar. I min undersökning har jag använt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat fyra pedagoger som arbetar på en mångkulturell förskola i Malmö. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna på förskolan använder skönlitteratur dagligen i sin undervisning. De planerar sin undervisning och utför den med olika didaktiska, språkfrämjande hjälpmedel.

The house of one of the most prominent Swedish artists of the 20th century, Bror Hjorth (1894-1968), was turned into an artists-museum and opened to the public in 1978. It has since the start held pedagogical activities and during the years developed its own pedagogical approach.I have studied the museums pedagogical work from two perspectives; visiting groups of immigrants and visiting groups of schoolchildren, in search of answers to the questions; can art be used as a way to integrate immigrants into the swedish society, and can artmuseums be a resource for schools?This essay contains my observations, conclusions and theories as well as general facts about Bror Hjorths House..

Jag är yrkeslärare inom gymnasieskolans naturbruksprogram och har valt detta yrke av en anledning. Jag ville få möjlighet att påverka och motivera unga till att vilja lära. För mig är det viktigt att använda undervisningsmetoder som fångar elevernas intresse. För en tid sedan valde jag att lämna gymnasieskolan för att söka nya utmaningar. Utmaningar som består av att utveckla kunskaper hos personer med AST (autismspektrumtillstånd).

AbstractThe purpose of this survey is to examine how educators work with reading- and writing-skills in preschool with six year old children. I want to examine if the new curriculum, Lgr11, has affected the school teachers in their teaching of reading- and writing and if their work has changed through the years. Using a qualitative study, five preschool-teachers, working in preschool for several years, were interviewed to be heard of their thoughts about this topic. The survey shows that preschool-teachers are more familiar with the curriculum of today, in relation to previous curriculums. Much because of that the new one is more addressed to preschool compared with earlier curriculums but also that the teachers in an easier way can see the pupils? way to knowledge.

Studiens syfte har varit att via fokusgrupper undersöka rektorers sociala representationer av lärarskicklighet samt hur de samtalar om bedömning och premiering av de lärare som de upplever är skickliga. Det resultat som framkommit är att rektorer har en gemensam bild av vad lärarskicklighet är utifrån formell och informell kompetens, men att tonvikten läggs på olika kompetenser i rektorsgrupperna. Det finns en sammastämmighet i att skickliga lärare har en medfödd talang, en tyst kunskap. Hur de ser på vad lärarskicklighet är, får konsekvenser för hur de bedömer och premierar de lärare som de upplever som skickliga.  I första hand är det inte vardagsarbetet i klassrummet som premieras, utan övergripande utvecklingsarbete av verksamheten som helhet..

Syftet var att undersöka om man genom att sammankoppla samtida historiska händelser på både lokal- och riksplanet i Sverige kan öka förståelsen hos elever att historiska skeenden påverkar samhället och att eleverna kan vara med och bidra till framtidens samhälle. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en femteklass i Kiruna. Vi har i undersöknings-gruppen arbetat med historia på många olika pedagogiska sätt. Undersökningen präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt, mätinstrumenten bestod av enkäter och observationer. Resultaten visade att eleverna nått kunskaper som i viss mån lett fram till förståelse.

Inför mitt arbete har jag gjort en undersökning i en skolår två klass där jag först låtit eleverna uppleva berättelser på olika sätt och sedan intervjuat dem om deras möten med litteratur och om hur de vill uppleva berättelser. Detta har jag sedan satt i relation till teorier kring barns läsvanor och litteraturundervisning. Det jag undersökt är om eleverna som jag intervjuade vill uppleva berättelser på det viset som vi använder litteratur i skolan eller om de saknar något. Forskningen visar att läsningen har minskat och läsvanorna skiljer sig mellan könen. Högläsningen har betydelse för läsinlärningen då den ger ett rikare ordförråd och ökar allmänbildningen.