Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Syftet med mitt arbete är att ta del av pedagogers erfarenheter av att arbeta med sinnligt lärande på en gymnasiesärskola. Hur skapar pedagogerna en kreativ lärmiljö för sina elever? Använder de sig av några sinnliga lärmetoder och i så fall hur? Min metod består bl.a. avdeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer i en etnografisk studie. Analysen har visat att innebörden av ett framgångsrikt pedagogiskt arbete med dessa ungdomar på gymnasiesärskolan kan ses som en god praktik där fenomen som individuella mål, erfarenhet, intresse, delaktighet, sinnligt lärande, upplevelse, synliggörande samt att lära av varandra är centrala och viktiga delar.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur VFU-lärare erfar det handledande samtalet i lärarutbildningens verksamhetsförlagda del (VFU-lärare är lärare ute på skolorna som handleder lärarstudenter under deras VFU, Verksamhetsförlagda utbildning, tidigare kallad praktik). Syftet var också att undersöka hur VFU-lärarna ser på handledarrollen och handledningens villkor samt om det är någon skillnad mellan utbildade och icke utbildade VFU-lärare i dessa avseenden. Teoretisk utgångspunkt var samtalet som filosofiskt fenomen och pedagogiskt verktyg. Som metod för datainsamlingen användes enkäter och intervjuer. De medverkande i undersökningen var slumpmässigt utvalda och arbetade samtliga som VFU-lärare inom Växjö universitets upptagningsområde.

Att kunna läsa och ha god läsförståelse är nödvändigt för att bemästra de krav som ställs i samhället. Tidigare forskning visar att elevers läsförståelse försämrats det senaste decenniet. Vidare har studier uppmärksammat att elevers intresse för läsning har minskat. Ett arbetssätt för att främja läsförståelse och som även har visat sig vara lustfyllt är boksamtal. Syftet med aktionsforskningen är att bidra med kunskap om boksamtal som ett arbetssätt för bearbetning av skönlitteratur.

Bakgrund: Ett sätt att minska risker vid handel med finansiella instrument är att bygga portföljer. För att kunna hantera portföljer med olika finansiella instrument och valutor samt kunna hantera flera portföljer samtidigt, används portföljhanteringssystem. Studenter kan genom att använda sig av sådana system lära sig hur finansiella marknader fungerar. Kraven på ett portföljhanteringssystem är inte desamma som kraven på ett kommersiellt system och därför finns det ett behov att utveckla en modell för denna kontext.Syfte: Denna uppsats ämnar bygga en modell i PowerPlus Pro som studenter kan använda sig av för att befästa sina kunskaper och öka sin förståelse för hur finansiella instrument fungerar.Metod: För att bygga modellen har kvalitativ metod används och för att studera hur portföljhanteringssystem ska byggas och anpassas efter studenters behov har kvalitativa intervjuer använts.Slutsatser: Vår modell uppfyller de krav som ställts på den och är anpassad för undervisning på ett universitet genom att den är användarvänlig och pedagogiskt uppbyggd. Modellen lämpar sig inte för användning av markadsaktörer.     .

Skolornas användande av teknisk utrustning har eskalerat sen ett flertal årtionden. Tidigare använde sig pedagoger i skolorna av svart tavla och krita i sin undervisning till att de i dagsläget använder sig av mer eller mindre komplicerad teknisk utrustning exempelvisdatorer. Informationsteknologin tog reell fart genom att det med ekonomiska resurser satsades på kompetensen för både elever och pedagogers kunnande gällande datakunskap. En teknisk utrustning som kan användas som ett pedagogiskt verktyg är den interaktiva tavlan(IAT) som är en beröringskänslig tavla kopplad till dator, projektor och ett nätverk. En interaktiv tavla kan även fungera som en vanlig skrivtavla, en sk.

Most of my 16 students show a negative attitude towards mathematics and have difficulty understanding why they need mathematics to work as cooks. Their lack of knowledge has a negative effect on their work in the kitchen because they cannot master relatively simple mathematical solutions. The purpose of this study is to examine if an integrated working method of the subjects mathematics and cooking can change students? attitude towards mathematics and increase their understanding of the value of it in restaurant work. An integrated working method means to integrate the core subjects with programme specific subjects and that teaching is directed towards the main features of the vocational programme in order to create a holistic view.A theory of action research has been applied in this study, aiming to change something perceived as problematic through combining theory and practice in the cooking subject.

Vad är det som är viktigt med bild och drama? I denna undersökning ges det svar på bild- och dramas olika funktioner, och vad det innebär att använda dessa ämnen i undervisningen. Lärare med olika erfarenheter av bild och drama har jämförts, och deras motiveringar till dessa ämnens betydelse har belysts. Tyngdpunkten i uppsatsen är att lyfta fram bilden och dramats funktion för elevens lärande i olika situationer. En kvalitativ metod har således använts till undersökningen av den erfarna lärarens arbetssätt.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är något vi uppmärksammat bli mer och mer vanligt att arbeta med runt om på förskolorna. Dock blir utflykterna i förskolorna färre, och utemiljöerna blir begränsade av olika faktorer. Förskolegården blir då allt viktigare för barns intellektuella förståelse för sin närmiljö. Att arbeta i utomhusmiljön är ett processinriktat arbetssätt där miljön blir till en medupptäckare i barnens lek, lärande och utveckling. Det utmanar pedagogens roll och ställer krav på de miljöer som förskolan erbjuder.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan resonerar kring användandet av utomhuspedagogik och utomhusmiljö som ett pedagogiskt verktyg för barns utveckling och lärande.METOD:Vår studie utgår från en kvalitativ metod.

Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka vad lärplattan kan ha för funktion i förskolans verksamhet samt hur pedagogernas digitala kompetens ser ut. För att få insikt i detta formulerade vi följande frågeställningar. På vilket sätt resonerar pedagogerna och förskolecheferna kring lärplattans möjligheter och begränsningar, kring sin egen digitala kunskap? Hur resonerar förskolecheferna kring pedagogernas kompetens och utbildning? Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och två förskolechefer som är involverade i arbetet med lärplattor. Tidigare forskning om lärplattan som ett digitalt verktyg ligger till grund för studien.

BAKGRUND:I det här avsnittet har vi redogjort för tidigare forskning inom genusområdet samt vad somstår i förskolans styrdokument. Tidigare forskning har vi valt att dela in i tre delar, pedagogernasbemötande av barn, genus formas i interaktion med andra och könsidentitet och könsroller.Vi upptäckte att pedagogernas förväntningar på barnen ligger till grund för att de behandlarbarnen olika och därmed blir barnen bemötta på olika sätt.SYFTET:Syftet med vår studie är att tillföra diskussion om det finns någon skillnad i uppmärksamhetenriktad mot flickor och pojkar i matsituationen respektive lärarledda aktiviteter.METOD:Vi har gjort observationer som vi sedan använt som grund för intervjuer med tio stycken pedagoger.När man vill se och fånga helheten använder man en kvalitativ undersökning. Metodenanvänds i dess naturliga miljö och målet är att få förståelse för ett visst område. Denkvalitativa forskningsprocessens utgångspunkt ligger i de förutfattade meningar och den förståelsesom forskaren har om det som undersöks.RESULTAT:De intervjuade pedagogerna svarade att de ser barnen som individer och inte som pojkar ochflickor. Samhället har sina normer för vad som anses vara feminint och maskulint, men pedagogernaanser att de inte förstärker dessa normer genom sitt arbete med barnen utan att dearbetar på ett könsneutralt sätt..

BakgrundSagan har alltid använts i förskolans verksamhet med avsikten att vila och få chans att varva ner lite. Idag är meningen med sagan oftast densamma ute i verksamheterna men pedagogerna idag har blivit mer medvetna om vad sagan har för möjligheter för språkutvecklingen. Sagan skapar möjligheter till diskussion, samtal och chans att utveckla sin självkänsla genom att prata inför andra och våga träda fram i rollspel.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagogerna arbetar med sagan som pedagogiskt redskap i verksamheten för att främja barns språkutveckling och hur pedagogerna ser sagans förändring genom de senaste trettio åren.MetodVi har valt att använda kvalitativa intervjuer i vår undersökning. Vi använde oss av intervjuer som redskap för att få svar på vårt syfte till studien. Vi har intervjuat verksamma pedagoger på tre utvalda förskolor i Västra Götalands län.ResultatPedagogerna i vår studie upplever att sagan ger många möjligheter till barns språkutveckling.

AbstractFysisk miljö och inlärning är skriven av Christel Eriksson och Therese Mårtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö på två olika skolor, en friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan påverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sådant som möbleringen i klassrummet, ljudnivån och undervisningsmaterial. Den gäller även skolgården, matsalen och andra lokaler på skolan men vi har valt att fokusera oss på klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort är kvalitativ och innefattar både observationer och intervjuer med elever och pedagoger.

Jag och tre studenter har tillverkat ett material som utgörs av en flanosaga som är tänkt att användas som grund för samtal kring teknik och genus. Detta är en undersökning som syftar till att ta reda på vad ett antal pedagoger, verksamma inom förskola och förskoleklass, har för tankar och åsikter kring det material vi tillverkat. Fem pedagoger har intervjuats och förutom tankar kring materialet har de även fått berätta om deras verksamheter ? ur tekniksynpunkt och genussynpunkt samt hur de ser på teknik och genus i allmänhet. Pedagogernas resonemang kring teknik och genus ser ungefär lika ut med något undantag.

Detta arbete utgår från frågeställningen om vad det finns för förutsättningar för att använda elektroniska spel med avseende att användas i matematikundervisning (matematikundervisningsspel) i de svenska skolorna. Arbetet ser särskilt till kultur, teknisk infrastruktur och lärarutbildning, men också till vilka krav som skolan ställer på ett matematikundervisningsspel. För att besvara arbetets frågeställning har intervjuer och spelanalyser genomförts. Vidare har också litteratur och föreläsningsinformation studerats.Resultatet tyder på att matematikundervisningsspel behöver betraktas och användas som ett pedagogiskt medel av både elever och lärare för att de ska vara effektiva. Matematiklärare behöver utbildas om hur dessa spel ska användas, då spelen blir som mest effektiva först när eleverna får reflektera över sitt spelande och då läraren kopplar samman spelandet med resterande undervisning.