Det här examensarbetet undersöker arkitektur som ett medel att förhöja en naturupplevelse. Det utforskar hur en byggnad kan fungera som ett pedagogiskt verktyg som genom kunskap inspirerar och underlättar för besökaren att upptäcka mer av miljön. Studier av rumsliga samband, materialitet och visuella kopplingar har resulterat i en vertikal rörelse genom det 28 meter höga besökscentrum som överblickar den omgivande naturen och dess olika naturtyper.Kopplade till utställningarna i naturumet finns paviljonger utplacerade i respektive naturtyp, vilka fungerar som utposter med information och specifika aktiviteter. De sex utposterna syns från respektive naturtyps utställningsplan i naturumstornet och fungerar som stationer i en rundvandring genom området, där besökare lockas att undersöka naturen på egen hand.Området är en av Naturvårdsverket föreslagen nationalpark, vars mosaik av naturtyper samverkar till en unik miljö. Naturumet är placerat mitt i skogen, i ett av de två provbrott som gjorts här i planerandet av ett större kalkbrott på platsen.

Den här uppsatsen handlar om hur förskollärare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsättningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade läroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas på sex intervjuer med förskollärare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus på att lyfta fram deras syn på de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översättning varandesyn och projektsyn) och frågor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. Växelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete påverkat av den dagliga dialogen och förskollärares uppdrag, 3.

Detta examensarbete pågick under fem veckor på SSAB i Luleå och behandlar två uppgifter. Den första uppgiften gick ut på att forska om tid för att på bästa sätt kunna tidsätta nätverksutrustning samt övervakningsplattformar på SSAB. Den andra uppgiften gick ut på att undersöka krav samt upplägg för övervakningsplattformen SCOM. För att kunna synkronisera tid används i huvudsak tre protokoll: NTP, SNTP samt PTP. De vanligaste teknikerna för att synkronisera tid är via internet, GPS, radiokommunikation samt manuell tidsättning.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet använder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte använder musik. Syftet är även att undersöka om gymnasielärarna i ämnet idrott och hälsa blir påverkade av några yttre faktorer som kan resultera i att de använder musiken i sin undervisning. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Resultatet visar att lärarnas tankar och idéer kring användandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stämmer bra överens med tidigare forskning som visar många fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar även att de yttre faktorer som påverkar lärarna mest, när det gäller hur det använder sig utav musik i deras undervisning, är eleverna och deras musikintresse.

Vår studie undersökte kreativitetens påverkan på hälsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har någon betydelse för en mer hälsosam arbetsmiljö? Vår studie behandlar ämnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lärande, ledarens roll och hälsan. Med dessa ämnen ville vi få svar på frågorna; På vilket sätt beskrivs en verksamhets kreativitet, lärande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hälsa och personliga yrkesutveckling? För att få svar på dessa frågor använde vi oss utav kvalitativa intervjuer.

SammanfattningSyftet med denna studie är att studera vilka färdigheter och förmågor barn får möjlighet att utveckla vid av- och påklädning i förskolans hall samt att undersöka förskollärares uppfattningar kring lärande i hallen. Detta i syfte att vidga våra perspektiv i ämnet och titta närmare på hur hallen används som ett pedagogiskt utrymme. Utifrån våra frågeställningar undersöktes detta med hjälp av intervjuer med förskollärare samt observationer av barn och pedagoger. Resultatet visar att barnen får möjlighet att utveckla en rad olika färdigheter vid av- och påklädning, med hjälp av medvetna och aktiva pedagoger. Pedagogens roll och förhållningssätt i dessa situationer blir mycket viktiga.

Syftet med följande arbete är att förstå en grupp lärares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lärande i skolan. Med hjälp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av såväl elever som lärare ville jag förstå deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken är det som används i samhället idag, och även förändrar vårt sätt att lära och att tolka världen. Den digitala tekniken bör därför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter på kreativiteten samt elevernas engagemang.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka lärarens val och användning av matematikläromedel i grundskolans tidigare år. Med läromedel avses i denna studie det material som syftar till att hjälpa eleven att tillägna sig kunskaper i matematik. Exempel på de läromedel som förekommer i studien är lärobok, egenproducerat material, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt konkret material som ger möjlighet för flera sinnen att verka. Vi har valt att genomföra vår studie med stöd av två delstudier, intervju och observation. Våra intervjuer synliggör i huvudsak lärarens syn på vad som är viktigt vid lärande i matematik samt vad som ligger till grund för valet av läromedel.

Som förälder till tvåspråkiga barn har jag ibland tänkt på vikten av språkutveckling hos tvåspråkiga barn. Under min utbildning på lärarhögskolan blev jag mer intresserad av detta ämne. Som blivande förskollärare kommer jag säkert att möta barn som talar två eller fler språk. Det känns därför viktigt att ha kännedom om hur jag kan arbeta pedagogiskt med tvåspråkiga barn. Syftet med denna undersökning är att få kunskap om pedagogernas syn på begreppet två- eller flerspråkighet samt deras arbetssätt i en mångkulturell förskola.

The purpose of this master thesis is to investigate if and how the school library in Linnéskolan in Älmhult is working towards the learning goals that can be find in the different school documents that are represented by the municipality of Älmhult. This includes goals for the school, for the school library and for the subject of social studies in the ninth grade. We also want to investigate if the school library helps the students to reach the learning goals and if there are any factors that can be improved in the school library. We have used an evidence based approach to define factors in the school library that can be improved. In the chapter that describes our theoretical approach, we have also discussed three different pedagogical theories; teacher-centered teaching, individual constructivism and social constructivism.

BakgrundI studiens bakgrund beskrivs och förklaras begreppet inkludering, dess olika innebörd i förskolan och i allmänhet. Specialpedagogik som forsknings och pedagogiskt ämne belyses utifrån flera perspektiv. Olika sätt att värdera och tolka normalitetsbegrepp tas upp. Det förs också resonemang kring pedagogiska och specialpedagogiska metoder samt stödet som används i förskoleverksamheten.SyfteSyftet med underökningen är att studera hur lärarna tänker och resonerar kring arbetet på resursavdelningen med barn i åldern 1- 5 år.MetodI denna studie används en kvalitativ forskningsansats, nämligen fenomenografi, med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som verktyg. Urvalet består av fyra förskollärare och två barnskötare, på två olika förskolor med resursavdelning i en västsvensk kommun.ResultatStudien visar att förskolepersonal på resursavdelningar arbetar medvetet med inkludering.

Ett kommunikativt ledarskap kännetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlättar arbetet, har tydliga förväntningar, är tillgänglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras på en enkätundersökning med deltagare från 16 olika yrkeskategorier där de flesta arbetar inom administration, hälsa och sjukvård, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militären. Med hjälp av enkäten har två grupper gjorts, en grupp som anger över medelvärdet på frågor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare är kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare även upplever högre inre motivation.

De flesta skolor i Sverige använder konventionella metoder när det gäller läs- och skrivinlärning, det vill säga papper och penna som främsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhället förändras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan användas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en läs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till läsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Vårt syfte var att beskriva, kritiskt granska samt dra slutsatser över vilka pedagogiska strategier det finns att tillämpa vid en AD/HD-diagnos. Detta för att skapa en god utvecklings- och lärandemiljö i klassrummet. I bakgrunden behandlas tidigare forskning, historik och viktiga begrepp inom området. Olika perspektiv belyses, både pedagogiskt och samhällskritiskt, kring diagnosen AD/HD. Kapitlet avslutas med pedagogiska strategier och miljöns betydelse för en god utvecklings- och lärandemiljö i klassrummet.