Smartboard är en modern teknik som blir allt vanligare i våra svenska klassrum. Studiens syfte är att studera hur lärare i förskoleklass och årskurs 1-2 på en skola använder smartboard som ett verktyg/läromedel för barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ studie där observation och intervju används för att tolka och förstå människors uppfattningar. Observationer genomförs vid tre lektionstillfällen där smartboard används som ett verktyg i undervisningen. Intervjuer sker med sex lärare som använder sig av smartboard i sin undervisning.

I denna uppsats undersöks hur ett företag med global strategi, Oriflame, överför kunskap om sin kärnkompetens: försäljning. Företaget som har en global strategi förutsätter att alla enheter inom företaget ska agera likadant oberoende av marknad. För att denna strategi ska lyckas blir kunskapsöverföringen avgörande. Nationell kultur, organisationsdesign samt kunskapstyp kan alla utgöra hinder för en lyckad kunskapsöverföring. För att komma förbi dessa hinder kan företag använda sig av olika verktyg.

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet.

SammanfattningDen här studien är baserad på intervjuer av sex ungdomar i Mälardalsområdet. Ungdomarna har läs- och skrivsvårigheter och syftet med studien är att undersöka deras upplevelser av det pedagogiska stödet som de har mött i grundskolan. De centrala frågeställningarna i studien är när det pedagogiska stödet sätts in, vilka som varit drivande i processen och vilka konsekvenser som svårigheterna orsakade av dyslexi, har inneburit för fortsatta studier.Undersökningen bygger på ett bekvämlighetsurval där kontakten med respondenterna har förmedlats via Dyslexiförbundet. De sex ungdomarna är mellan 12 och 21 år, tre pojkar och tre flickor. Vissa jämförelser mellan könen har därför kunnat göras där en slutsats är att pojkarna har fått tillgång till kompensatoriska hjälpmedel medan flickorna inte har det.

Syftet med denna undersökning var att se hur lärplattan användes i förskolan. Hur tänker pedagoger kring användandet och fungerar det på liknande sätt mellan olika förskolor i samma företag? Lärplattan benämns som ett pedagogiskt verktyg men är det ett pedagogiskt verktyg med en planerad användning utifrån de didaktiska frågorna och med ett mål och ett syfte eller är det i grunden ett administrativt verktyg som pedagogerna använder sporadiskt i verksamheten? För att få reda på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning med 5 individuella intervjuer och en gruppintervju med 3 pedagoger i förskolor inom samma företag och som ligger i samma kommundel. Förutsättningarna är på så sätt lika mellan förskolorna men hur mycket spelar den privata kunskapen varje pedagog besitter in? Påverkar det pedagogernas tankar och värderingar när det finns en uttalad pedagogik med utomhusverksamhet? Resultatet visar på starka värderingar kring barns användning av lärplattan och en bristande planering utifrån de didaktiska frågorna.

Studien beskriver och analyserar några pedagogers syn på likheter och skillnader hos flickor och pojkar med diagnosen ADHD i grundskoleåldrarna samt de pedagogiska konsekvenserna av detta. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med verksamma pedagoger. Frågeställningarna hur symptomen för ADHD yttrar sig hos pojkar respektive flickor, hur diagnosfördelningen ser ut samt pedagogiska strategier för ADHD ur ett genusperspektiv besvaras. Resultatet visar att ett mörkertal finns bland diagnostisering av ADHD hos flickor och att deras symtombild är svårare att upptäcka än hos pojkar. Detta beror på att pojkar ofta uppvisar tydligare hyperaktivitet samt att diagnosmanualerna dels är anpassade efter graden av hyperaktivitet.

Bakgrund: Människors ovilja eller oförmåga att följa givna råd är ett problem för den samhällsfinansierade sjukvården och som leder till ökade kostnader och ökad ohälsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vägledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gäller åtgärder och pedagogiska ansats påverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där resultaten från kontrollerade studier om compliance analyserats, vägts samman och presenterats. Resultat: Sammanställningen visade på flera faktorer, såsom att patientens förmåga till delaktighet och inlärning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmåga är viktiga beståndsdelar för att förstärka compliance.

Lärare har i min studie visat sig ha en intensiv arbetsmiljö med hög arbetsbelastning. I denna undersökning har jag gjort kvalitativa intervjuer och undersökt dels hur lärare och rektorer menar att lärares arbetsmiljö påverkar den pedagogiska verksamheten, och dels hur skolorna arbetar med lärares arbetsmiljö. I studien menade informanterna att lärares arbetsmiljö har en viss påverkan på undervisningen, elevkontakterna, fortbildningen, lärarnas motivation och engagemang och elevprestationerna, men såväl rektorer som lärare ansåg sig trots detta kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet. Däremot visade det sig att lärarna fick betala priset för att kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet, i form av exempelvis uteblivna återhämtningspauser, ingen lunchrast och hårt arbete, vilket enligt lärarna ledde till trötthet, irritation och minskad ork för familjen. Samtidigt menade lärarna att arbetsmiljöarbetet på skolorna var bristfälligt.

Det här examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och är en fallstudie av Kramfors kommun. Vi har utgått från frågeställningar som handlar om vilken typ av styrning av skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera de problem som uppstår i och med den låga befolkningstätheten och det minskande elevantalet. Vi har använt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lärare och en politiker som har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fältstudie i Kramfors. Våra resultat är att kommunen styr skolverksamheten med hjälp av olika styrningsverktyg, främst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styr skolverksamheten utifrån ett bytänkande, där tätorter bedöms på olika sätt beroende på i vilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den låga befolkningstätheten är elevernas pendling.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om lärare ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lärande. Uppsatsen fokuserar på lärandet i individuell utvecklingsplan. Undersökningen genomfördes i form av intervjuer där fem olika lärare från grundskolan fick komma till tals och skildra sin syn på individuell utvecklingsplan utifrån sin verklighet i skolan. Då individuell utvecklingsplan är i ett startskede utgår undersökningen från nyckelord som vi funnit i Allmänna råd (Skolverket 2005) och som vi anser vara avgörande för elevens lärande så att denne når målen i skolan. Resultatet visar att intervjupersonerna ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lärande.

Denna rapport är resultatet av en studie vars syfte var att beskriva förskollärares intentioner med barnens utomhusvistelse. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare. Resultatet redovisas i olika kategorier som framkom i databearbetningen av intervjuerna. Våra frågeställningar var vilka pedagogiska samt omsorgs intentioner förskollärare hade med barnens utomhusvistelse? I vår studie har vi kommit fram till att omsorg och pedagogiska intentioner går hand i hand och det är mycket tack vare att förskollärarnas intentioner med utomhusvistelsen precis som i all övrig verksamhet är fostrande.

Vårt övergripande syfte har varit att utifrån vår litteraturstudie undersöka hur lärare, som arbetar utifrån pedagogiska inriktningar där tematiskt arbete är centralt, ser på förutsättningar för detta arbetssätt. Vårt arbete påbörjades 2002 och när vi nu återupptar det har vi blivit intresserade av att se om dessa förutsättningar kan ha förändrats. Som metod har vi använt oss av intervjuer. De första tre intervjuerna genomfördes 2002 och uppföljningsintervjun 2007. För att få en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssättet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom läroplanerna fram till idag.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Tyngdpunkten i arbetet ligger på framtagningen av ett handhållet verktyg för hantering av papphylsor vid Stora Ensos pappersbruk i Grycksbo. Framtagningen av verktyget följer er¬hållen kunskap inom konstruktionsmetodik och syftar till att förändra dagens arbetssätt och därmed minimera risken för arbetsskador vid den manuella hanteringen av hylsorna. Studier av alternativa lösningar, som skulle kunna skapa gynnsammare förutsättningar för att uppnå målet, har också genomförts. Resultatet, med rekommendationer och underlag för fortsatt arbete, som överlämnas till företaget innehåller följande:- CAD-ritningar i form av en 3D-modell över framtaget verktyg.- Förslag på modifiering av hylshäck för en effektivare hantering.- Förslag på grundläggande förändringar som idag enbart tillämpas i viss utsträckning..

SammanfattningArbetets art: Uppsats i pedagogik, 41?60 poängTitel: Betydelsen av pedagogisk grundsyn i olika verksamheters kompetensutvecklingsarbete inom tre branscher.Title in English: The significance of pedagogical basic view in different organizations? competence development within three branches.Författare: Jane JohanssonPernilla RidalEva-Britt StrandHandledare: Linda Reneland-ForsmanAntal sidor: 38 sidorProblem: På vilket sätt uttrycks pedagogisk grundsyn i verksamheternas dokumentation? På vilket sätt speglas pedagogisk grundsyn i verksamheternas arbetssätt och kompetensutvecklingsinsatser? Vad finns det för likheter och/eller skillnader i verksamheternas uttryckta pedagogiska grundsyn och deras val av kompetensutvecklingsinsatser?Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa hur arbetsgivares pedagogiskagrundsyn påverkar valet av kompetensutvecklingsinsatser inom tre olika branscher.Vi har i uppsatsarbetet valt att göra kvalitativt semi-strukturerade intervjuer. Två representanter från varje bransch har intervjuats. Branscherna utgörs av kommunal verksamhet, tjänste- och producerande företag. I analysarbetet har vi låtit oss inspireras av en hermeneutisk ansats när dokument och intervjutexter har tolkats.