Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka vad lärare förväntar sig att specialpedagogen ska arbeta med och hur dessa förväntningar ställer sig i relation till de kompetenser som specialpedagogen har enligt examensförordningen.Teori: Det är en statistisk studie som bygger på en enkät med fasta svarsalternativ och en öppen fråga. Studien är en tolkande forskning där intresse finns att hitta mönster i pedagogernas förväntningar och sedan ställa dem i relation till specialpedagogens gällande examensförordning, specialpedagogikens och specialundervisningens historia och specialpedagogiska perspektiv. Den har därför en delvis hermeneutisk karaktär. Metod: Som datainsamlingsmetod har enkäter använts. Enkäterna lämnades ut till fem grundskolor, 54 enkäter lämnades ut och 43 enkäter kom in.

I vår studie har vi undersökt hur lärare förhåller sig till elever med slöja i grundskolans tidiga och senare år. Vi har även undersökt hur eleverna som själva bär slöja förhåller sig till den. Det är en kvalitativ studie och vi har intervjuat tre lärare respektive tre elever. Två av dessa elever bär idag inte slöja medan den tredje fortfarande bär den. I vårt resultat kommer vi fram till att lärarna rättar sig så mycket de kan efter skolans värdegrund men att det kan uppstå situationer där det är svårt att fullfölja skolans värdegrund med elevers traditioner, trosuppfattningar eller klädsel.

Syftet med den här studien är att undersöka hur kedjeföretag inom mode utbildar sin butikspersonal inom personlig försäljning och hur personlig försäljning används i säljprocessen i kedjebutiker inom dammode. I den teoretiska referensramen beskrivs sambandet mellan personalen i butiken och den service som en butik kan erbjuda. Utöver detta beskrivs begreppet personlig försäljning samt säljprocessen och hur man som säljare kan arbeta utifrån den. Slutligen förklaras begreppet personalutbildning samt hur personalen inom ett företag lär sig utifrån den pedagogiska processen. Resultatet från vår marknadsundersökning har vi fått fram genom intervjuer med butikschefer på Bik Bok, Vero Moda och Lindex i Jönköping och Borås.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsättningar för barns lärande beroende på ålderssammansättningen i gruppen. Studien är kvantitativ med webbenkät som metod för insamling av data från pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i Värmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ålderssammansättningar ingår i studien: åldersindelade grupper, småbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för äldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5).Studien har sin utgångspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebär att förskolans verksamhet studeras utifrån olika samspelade aspekter, faktorer och nivåer. I studien ses förutsättningar för barns lärande i förhållande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer på struktur-, process- och resultatnivåer.

Syfte & frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur lärare synliggör lärandemålen för elever i ämnet idrott och hälsa.1. Vilka redskap (fysiska och verbala) använder lärare för att synliggöra lärandemålen?2. Hur vet lärarna att eleverna förstått lärandemålen?3.

Denna uppsats har till syfte att presentera och analysera författarnas arbetsprocess och resultat gällande skrivandet av en handbok rörande ämnet underhållsteknik. Dess syfte är även att förklara metodval, presentera källor och diskutera handbokens uppbyggnad och pedagogiska utformning. Under skrivperioden har en kvalitativ metod följts och tonvikten för skapandet av handboken har legat på faktainhämtning och källkritik.Själva handboken riktar sig främst till studenter vid de nautiska programmen, samt nyutexaminerade styrmän.Resultatet presenteras som en bilaga vidhäftad denna uppsats..

Portfoliometodik är idag ett känt begrepp, likaså digital elevportfolio. Båda dessa begrepp, och en av de programvaror som främst är utvecklade för att vara en aktiv digital elevportfolio, har en central roll i den här studien. Portfolio Manager 2, som programmet i fråga heter, är utvecklat i Sverige av svenska pedagoger.Studien har en kvantitativ ansats med enkäter som redskap. En köns- och specialpedagogisk betraktelsegrund fanns i studien, vilket också resulterade i nya pedagogiska rön.Studien är utförd i 5 klasser på 2 olika svenska skolor i slöjd, där samtliga elever gick i åk 5.Lärarenkäten var utformad så att den skulle kunna ge en bedömning av ?fenomenet? PM2 som helhet, då PM2 även innehåller verktyg av det mer administrativa slaget.Studiens resultat bekräftar tidigare studier, dvs.

Denna undersökning hadlar om att analysera och beskriva vad lärare och rektorer vid två grundskolor och vad de ansåg som viktiga aspekter av lärande för hållbar utveckling. Undersökningen genomfördes med intervjuer av lärare och rektorer vid två skolor. Samtalen analyserades med hermeneutiska utgångspunkter. Resultatet visade på fyra teman som de intervjuade personerna framhöll som viktiga teman i lärande för hållbar utveckling. Dessa är: eldsjälar, förhållningssätt, fortbildning och lokala resurser..

Utifrån intresset för estetiska lärprocesser och hur det påverkar elevers lärande i ämnesintegrationhar jag gjort en undersökning i årskurs ett på gymnasiets estetiska program om elevers lärandegenom estetiska lärprocesser i ämnesintegration. Syftet är att tydliggöra vad den estetiskalärprocessens bidrar med vid ämnesintegrering. De frågeställningar jag utgått ifrån är ?På vilketsätt kan estetiska lärprocesser bidra till lärandet i ämnesintegration i projektform? Hur ser estetiskalärprocesser ut vid ämnesintegration med engelska och svenska? Hur kan man genomämnesintegration med Estetisk kommunikation 1 bredda förståelsen för innehållet i både denkursen och andra kurser??. Ramen för undersökningen är ett projekt som löper under sju veckordär kurserna Estetisk kommunikation, Engelska 5 och Svenska 1 integreras.

Pedagogisk dokumentation är en svensk företeelse och den betraktas som en vidare utveckling avReggio Emiliafilosofin. Den pedagogiska dokumentationen är ett resultat av barnens aktiviteter ochden bygger på material som har samlats in, bearbetats samt organiserats. Syftet med studien har varitatt undersöka hur några pedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att stimulera barns inflytande över sitt aktiva kunskapande i förskolan, samt undersöka hur arbetet med pedagogisk dokumentation yttrar sig. Jag har försökt skapa förståelse för hur pedagogerna på förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. I studien har pedagogisk dokumentation studerats utifrån begreppen observation och reflektion.

Studiens utgångspunkt är att vi, i egenskap av lärarstuderande, tycker att läxan är osynliggjord i lärarutbildningen och styrdokument samt att den pågående samhällsdebatten om läxa är felriktad. Det finns anledning att förmoda att läxan är bärare av såväl utbildningshistoria, traditioner och lärandeteorier. Syftet med den här studien är således att analysera vilka lärandeteorier som synliggörs i de upplevelser och uppfattningar som elever i skolår 5 ger uttryck för, då de talar om läxor. Studiens empiriska material har samlats in genom två kvalitativa gruppintervjuer med tre elever i vardera grupp från två skolor i Norrbottens län. Resultatet av studien visar att eleverna definierar begreppet läxa som arbete som ska utföras i hemmet.

Vårt övergripande syfte är att ta reda på vad läroplanen säger om upplevelsepedagogik och hur lärare och rektorer arbetar utifrån detta. I vår teoretiska studie tar vi upp läroplanen, en historisk tillbakablick, olika pedagogiska teorier, olika inlärningssätt och undervisningsmetoder. Den empiriska delen bygger på kvalitativa intervjuer av lärare och rektorer. Det sammanfattande resultatet av vår litteraturstudie och våra kvalitativa intervjuer är att lärare idag är väl medvetna om läroplanens mål och riktlinjer och att de till stor del använder sig av upplevelsepedagogik i sin undervisning.

IKT tar större och större plats på förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i åldern ett till fem när de får tillgång till en surfplatta. Frågorna som ställdes var: Hur samspelar barn i ålder ett till fem med varandra runt en surfplatta? På vilket sätt används spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad händer i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i användningen av surfplattan när det gäller ålder? Metoden som användes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina intervjuer på att de intervjuade pedagogerna i första hand anger att skälen till att de söker specialpedagogisk handledning är på grund av ett eller flera barns avvikande beteende. De söker stöd och bekräftelse i sitt arbete med barnen och de förväntar sig pedagogiska råd och tips för att bättre kunna hantera olika situationer. Jag kunde också konstatera att effekterna av handledningen gav pedagogerna ett ökat självförtroende som i flera fall ledde till en generell pedagogisk utveckling till följd av handledningens rum för reflektion..

Vår studie behandlar fenomenet föräldraråd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat på pedagogers och föräldrars upplevelser av föräldraråd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar också till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig åt och i sådana fall på vilket sätt. Vi har antagit en fenomenologisk utgångspunkt där man fokuserar andra människors upplevelser av deras omvärld och använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av föräldraråd är. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre föräldrar på en förskola.