I kostbudskapet är lärandet ett problem. För att nå ut med kostbudskapet utgår man från vadsom står i läroplan respektive kursplan om vad eleverna skall lära sig. Målen enligtkursplanen i Näringslära 50 poäng på gymnasienivå är bland annat att eleverna skall fåkunskap om vilken betydelse maten har för hälsan samt hur näringsämnena är uppbyggda ochderas funktioner i kroppen. Vidare skall eleverna få kunskap om vilket näringsinnehåll någravanliga livsmedel har samt hur dessa näringsämnen bevaras när beredning av dessa livsmedelsker i matlagningen. Även kommunikationen mellan lärare och elever samt miljön är delarsom har betydelse för att nå ut med kostbudskapet.

Mediala produktioner kan analyseras som delaktiga socialisationsagenter i individers identitetskonstruerande processer, genom att agera medaktörer i skapandet/befästandet respektive utmanandet av rådande och etablerade normer. De rollregister som erbjuds individer inom såväl mediala som pedagogiska rum, är ofta mycket stereotypa och signalerar hur vi som representanter för det ena eller det andra könet förväntas anpassas till på förhand givna och begränsande mallar. Individer som inte förmår eller önskar infogas i dessa betraktas inte sällan som normavvikelser alternativt osynliggörs till fullo. Dessas handlingsutrymmen och individuella förutsättningar till harmoniska liv riskerar därför att berövas, liksom rätten till desamma förebilder och möjligheter till identifikation som övriga samhällsmedborgare tar för givna. För att i enlighet med skolverkets direktiv uppnå ett jämlikt samhälle, inom vilket var individs människovärde kan betraktas som okränkbart, måste i pedagogiska rum rollmönster problematiseras, spektrat vidgas och människor ses som individer i första hand, snarare än man eller kvinna med föreskrivna förutsättningar och förväntade egenskaper.I detta arbete diskuteras heteronormativiteten inom såväl skola som kommersiell rörlig bild.

IT är idag en naturlig och integrerad del av samhället, samtidigt påvisar flera rapporter och undersökningar att IT inte fått fullt genomslag i skolan och att användning ofta är i form av en ersättare till ett annat verktyg snarare än ett medel för att utveckla undervisningen och pedagogiken. För att påvisa intentionen har styrdokumenten, såsom skollag och läroplan, reviderats och regeringen tillsatt en Digitaliseringskommission vars identifierade delmål är att digitalisera skolan. Dagens skolsystem är decentraliserat, vilket gör att varje kommun beslutar vilka satsningar de vill göra på IT.Syftet med studien är att beskriva på vilket sätt skolans lokala tolkningar av de nationella besluten gällande IT-användning i skolan (i exempelvis läroplanen), eventuellt påverkar hur och i vilken utsträckning lärare integrerar IT i det pedagogiska arbetet.  Följande frågeställningar formulerades:Hur lyder skolledningens lokala tolkning av de nationella besluten kring IT i skolan?Påverkar dessa tolkningar lärarnas syn på IT i det pedagogiska arbetet?Hur och i vilken utsträckning använder lärarna IT i sin undervisning?Undersökningen har följt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Totalt genomfördes åtta stycken personliga intervjuer med informanter på två kommunala gymnasieskolor.

Samhällsutvecklingen medför förändringar i hur människor lever sina liv. Traditioner och normer bryts ner och ifrågasätts i allt snabbare takt idag än tidigare. Den kulturella moderniseringen påverkar alla, i synnerhet ungdomar som befinner sig i en känslig livsfas där de söker sin identitet. Utseendet och kroppen har fått en central roll idag, vilket inte enbart leder till en sundare livsstil utan även till en oroande kroppsfixering. Just kroppsfixeringen tillsammans med svag självkänsla ligger många gånger bakom dopingmissbruk, ett missbruk som ökat bland ungdomar på sistone.

De flesta svenskar känner till hur en svensk kommun är uppbyggd och hur den fungerar. Man vet att en kommun styrs av lokala politiker som bildar någon form av styrande majoritet. Man vet också att kommunens ansvarsområden är uppdelade i olika nämnder och att det sedan är tjänstemän och administratörer som genomför besluten. Efter det att besluten är implementerade sker en uppföljning, en revision, som bland annat består av att oppositionspolitiker granskar utfallet av den förda politiken. Med denna ordning tystnar aldrig diskussionen.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande.

Otillräckligt behandlad postoperativ smärta är ett problem som sjuksköterskor i allmänhet kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete och som åsamkar patienten både fysiska och emotionella kval. Musik, med tusenåriga traditioner som läkande, har länge varit en bortglömd intervention då sjukvården under lång tid varit strikt biomedicinskt inriktad. Syftet var att belysa musikens inverkan som omvårdnadsåtgärd i samband med postoperativ smärta, ur ett patientperspektiv. Metoden bestod av en litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar har analyserats och ligger som grund till resultatet. Analysen av artiklarna har lett fram till tre olika kategorier; Lindrad smärtupplevelse, lindrad upplevelse av känslomässigt lidande och underlättad mobilisering.

Syfte: Föreliggande studies syfte är att undersöka hur sociokulturella faktorer som språk, identitet och kultur speglar assimilerande, integrerande eller inkluderande perspektiv i valet av undervisningsstoff inom verksamhetsförlagt lärande (VFL) i karriärgrupper inom sfi (svenska för invandrare), val som kan förklara varför sfi-deltagaren lyckas eller inte i sina studier och därmed får inträde eller ej i samhälle och arbetsliv. Teori: I studien förs ett sociokulturellt perspektiv, såsom det framställs av bland andra Vygotsky (1978) och i ett svenskt sammanhang av bl.a. Säljö (2000, 2005) fram. Inom denna teori ser man språket, som ett av alla de medierande redskap eller verktyg som används vid kunskapande. En viktig tanke är att språket aldrig objektivt kan avspegla världen utan att den innebörd man ger ett ord eller yttrande är avhängig kunskap och erfarenheter hos både den som yttrar och den som tolkar budskapet.

Elever med hörselnedsättning uppnår generellt inte lika höga betyg som hörande elever. Forskningen kring hur elever med hörselnedsättning tillägnar sig kunskap via språket är eftersatt. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur man arbetar för att främja språkutvecklingen hos eleverna i en hörselklass. Följande frågor studeras i undersökningen:Vilka potentiella områden för språkutveckling finns det?Vilka faktorer försvårar eller förhindrar språkutvecklingen?Hur anpassas den språkliga, fysiska och pedagogiska miljön för att främja språkutvecklingen?I studien deltog eleverna i en hörselklass i årskurs sju.

Matematikundervisningen är idag kritiserad och tidigare undersökningar visar att elevernas lust till att lära matematik är låg. Det hävdas att lärarna är en stor bidragande orsak till att matematik idag ses som ett tråkigt ämne och det de kritiseras för att hålla en alltför enformig undervisning som eleverna inte ut får ut det bästa möjliga av. Syftet med min studie var att belysa lärarnas motiveringar till deras val av under­visningsmetoder samt att redogöra för deras inställningar till de faktorer som skapar lust att lära. Studien grundade sig på kvalitativa intervjuer där matematiklärare på en högstadieskola fick möjlighet att berätta om sina undervisningsmetoder. Studiens resultat visar att lärarna mycket väl kan motivera sina val av undervisningsmetoder och att det finns ett flertal gemensamma faktorer som styr lärarnas val.

Jag har stött på många olika skapande rum under min verksamhetsförlagda tid, men jag har inte riktigt förstått vilken stor betydelse rummen kan ha för verksamheten. Utifrån min nyfikenhet om hur ett skapande rum kan se ut och vad för material som är viktigt, har detta sedan blivit utgångspunkten för mitt examensarbete. Syftet med min undersökning är att jag ville veta mer hur ett skapande rum kunde se ut och vad det kan ha för betydelse för barns utveckling. Jag har dokumenterat rummen, för att sedan göra en jämförelse av rummens utseende och form. Jag har jämfört rummen med varandra och tittat närmare på utseende, form och undersökt vad rummet har för material. Jag har dokumenterat rum och på tre olika förskolor och intervjuat på en förskola i närliggande stad till Malmö.

Syftet med examensarbetet är att göra en studie i hur teknikutvecklingen påverkar läraruppdraget hos fem lärare. Detta genom att ta reda på hur fem lärare uppfattar att deras läraruppdrag har påverkats av En till En-satsningen, en dator per elev. Sedan jämför jag dessa uppfattningar med hur litteratur och styrdokument uppfattar förändringen i klassrummet. Min övergripande frågeställning är: Vilken är de fem utvalda lärarnas uppfattning till En till En- satsningen? Examensarbetet är utfört utifrån en kvalitativ undersökning där resultaten från intervjuer med fem lärare tolkas och jämförs med litteratur. Resultatet av intervjuerna visar en övergripande positiv inställning till satsningen hos lärarna.

Syftet med föreliggande studie var att få en större förståelse för några personers tankar och reflektioner om vad en optimal parrelation innebär. Följande frågeställningar var i fokus: Vilka aspekter kan knytas till en optimal parrelation? På vilket sätt styr olika omvärldsfaktorer? En semistrukturerad intervjuform användes och urvalet bestod av fem personer i åldrarna 30-45 år. Resultatet visade att tilliten hade en avgörande roll för välbefinnandet i en optimal parrelation. Den optimala parrelationens negativa sidor påpekades också, till fördel för den reella relationen.

Uppsatsen undersöker hur skolledare och skolpräster på fyra gymnasieskolor i en stad i södra Sverige tänker kring krisarbete på den egna skolan. Problemformuleringen består av tre frågor: Hur ser rektorer respektive skolpräster på skolans krisberedskap? Hur bedrivs arbetet vid kris? Hur resonerar man kring kris och katastrof ur ett pedagogiskt perspektiv? I uppsatsens litteraturstudium diskuteras olika aspekter av kris- katastrofhantering såsom riskanalys och utformningen av en krisplan, ledarskapets betydelse vid krissituationer, bemötande av elever i sorg samt pedagogiska perspektiv på kris och katastrof. För att nå syftet med studien valdes kvalitativ metod och totalt intervjuades sju personer: fyra rektorer och tre skolpräster. Resultatet av intervjuanalysen sammanfattas i tre olika kategorier: tilltro till skolornas krisplan, roller och kriser som utveckling och lärande.