Utifrån Lpfö98 (Skolverket, 2010) samt Skollagens paragraf 9 (SFS, 2010:800) om särskilt stöd i förskolan, framträder en oklarhet i tillvägagångssättet i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Då oklarhet om hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd går tillväga är framträdande, samt att det är förskollärarna som ser och arbetar med dessa barn dagligen, har denna intervjustudie genomförts i syfte att undersöka vilka pedagogiska strategier för inkludering som finns att tillämpa. Samt att se vilka av dessa förskollärare använder sig av vid inkludering av barn inom autismspektrat i förskolan. För att få svar på detta har en intervjustudie utförts, fyra förskollärare har intervjuats. Intervjuerna har varit strukturerade med frågor som enbart varit relevanta i förhållande till studiens syfte.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrån tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna på förskolorna kan se ut. Studien är skriven utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet är insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla är förskollärare, arbetar på mindre orter där det statistiskt sett finns procentuellt färre barn med annat modersmål än svenska än genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper där barn med annat modersmål än svenska ingår och/eller barn som ännu ej utvecklat ett verbalt språk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån resultatet gick det att utläsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmänt såg olika ut trots att förskollärarna i studien delade samma syn gällande den pedagogiska dokumentationens syfte.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger samtalar kring autism samt att belysa undervisningen av autistiska barn. Argumenten för att lyfta upp barn, lärande och autism i föreliggande examensarbete är flera. Vi uppfattar att det finns många myter kring autism och dessutom har vi upplevt att autism varit osynligt både i vår utbildning och i samhället i stort. Våra huvudsakliga frågeställningar är: Hur ser pedagoger på autism? Vilka pedagogiska hjälpmedel och metoder används i undervisningen? När det gäller teori och tidigare forskning har vi valt att koncentrera oss på Christopher Gillberg, Lorna Wing och Eva Kärfve.

Forskning visar att svenska barns läsförmåga sjunkit ordentligt i internationella jämförelser. Vilken roll kan samverkan mellan läraren och skolbibliotekarien spela i det pedagogiska skolarbetet? En intressant fråga som är väldigt aktuell i dagens debatt om skolbibliotekets vara eller inte vara. Kanske kan vår studie ge en inblick i vikten av att bemannade skolbibliotek är en nödvändighet för elevernas läsutveckling i dagens skolor.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka skolbibliotekets betydelse i undervisningen hos en grupp lärare i svenska som undervisar på grundskolan. Våra frågeställningar behandlar hur läraren uppfattar sin samverkan med skolbibliotekarien och skolbibliotekets roll i svenskundervisningen.Resultatet av denna studie är baserad på 8 intervjuer som gjorts med lärare i svenska i två grundskolor där vi haft det sociokulturella perspektivet på lärande som vår teoretiska utgångspunkt.Sammanfattningsvis visar resultaten att de deltagande lärarna menar att skolbiblioteket och skolbibliotekarien spelar en viktig roll för elevernas inspiration och läslust, att det saknas tillgång till datorer och internetsökning på skolbiblioteken samt lärarens önskan om en mer utvecklad samverkan med skolbibliotekarien.

Attityder till språkriktighet: en enkätstudie av gymnasieelevers attityder till språkriktighet, syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till behovet av språkriktighet i situationer eller sammanhang där information i form av skriven text tas emot. Studien utgår från att språk i dag fungerar under andra förutsättningar än tidigare. Modern teknik, så som chatt och sms har influerat och förändrat villkoren för språk och de befintliga språknormerna. Studien baseras på en enkät där informanterna värderar behovet av språkriktighet för givna situationer. Enkäten har besvarats av 103 elever från fem gymnasieklasser i Norrbotten.

Studien går igenom ett flertal olika aspekter av studieteknik med utgångspunkt från en tänkt digital lärandeprocess. Dessutom diskuteras pedagogiskt mål och pedagogiska metoder relaterat till digitala plattformar..

Syftet har varit att försöka utmana det pedagogiska dramat i förskolan, synliggöra nya relationer och möten mellan barn och materialiteter..

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i grundsärskolan arbetar med läsinlärningvad gäller elever med utvecklingsstörning. Studien redogör för deras arbete medläsinlärningsmetoder, läromedel, individanpassning, pedagogiska hjälpmedel samt vilkahinder och möjligheter som uppstår.Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet och vilken ses som enövergripande teori för lärande och utveckling. I studien används kvalitativundersökningsmetod där materialet samlades in med hjälp av intervjuer. Det insamladematerialet analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats.Resultatet visar att läsundervisningen har stor betydelse för elevernas utveckling ochmöjlighet till delaktighet i samhället. Elevernas läsning sågs som en mycket viktig förmåga attutveckla och som kräver erfarenhet och kunskap.

Detta examensarbete är en studie som baseras på det empiriska materialet från kvalitativa intervjuer angående pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av särskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och få kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i två olika skolformer: grundskola och grundsärskola utifrån sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för så väl elever i behov av särskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes på frågor som: vad det är som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillämpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgående i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika färdigheter och behov. Om än i olika utsträckning.

Abstract Blomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssätt i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Vårt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssätt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet när det gäller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar även om hur pedagogerna på förskolan förhåller sig till barns upptäckarlust, hur de tar tillvara på det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssätt. Vår forskningsteoretiska utgångspunkt är främst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssätt, samt det pedagogiska förhållningssättet i ett naturvetenskapligt utforskande.

Studien belyser förskolans utveckling över tid i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus från 1970-talet fram tills idag (2009). Syftet med studien är att analysera och diskutera vilka betydelsefulla aspekter av förskolans verksamhet som lärarna uttrycker i sina utsagor samt identifiera om och hur lärare anger några skillnader i verksamheten, i daghemmet förr och i förskolan nu. Studien är gjord efter kvalitativ metod med samtalet som grund. I lärarnas utsagor beskrivs skillnader som också framträder i de teoretiska perspektiven, pedagogiska idéer och i en historisk tillbakablick. Den bild som framträder tydligast är att förskolan idag har en annan syn på barnet.

Abstract Moerkerken, Anneke (2006) Klassrumsmanagement, Fördröjd uppmärksamhet med hjälp av trafikljusmodellen Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med följande arbete är att bidra med en utökad insikt om begreppet klassrumsmanagement och dess begreppsstrukturer samt att undersöka användandet av trafikljusmodellen med betoning på det specialpedagogiska området. Klassrumsmanagement berör hanteringen av mål och innehåll samt genomförande av lektioner i ett socialt organiserat sammanhang i klassrumsmiljöer. Man kan med hjälp av dess teorier arbeta med de organisatoriska, sociala, didaktiska och pedagogiska färdigheter som behövs för att på ett bra sätt kommunicera med eleverna. Detta för att skapa förutsättningar för ett klassrumsklimat i vilket att lära ut och att lära in sker så effektivt, positivt och innehållsrikt som möjligt. Vid trafikljusmodellen använder man sig av olika signaler för när eleverna kan rådfråga pedagogen eller sina klasskompisar medan de arbetar självständigt med sina uppgifter. En enkät angående användandet av trafikljusmodellen var överlag positiv. Både pedagoger och elever upplevde att fördelningen av den tid pedagogerna förlade på eleverna blev mera rättvis och att eleverna kunde koncentrera sig bättre på uppgifterna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Hälsinge låtverkstad, dess förutsättningar, pedagogiska metoder och på vilket sätt dessa metoder kan bidra till att öka motivationen hos unga att fortsätta spela. Hälsinge låtverkstad har anammat flera olika aspekter som verkar motiverande för spelintresset, och därför ligger tre kvalitativa intervjuer med ledare för denna verksamhet till grund för studien. Den teoretiska utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet. Den sociala gemenskapen är viktig i Hälsinge låtverkstad. Ungdomarna är i olika åldrar och alla slags instrumentalister får vara med på olika tekniska nivåer.