Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag.

BAKGRUND: Denna uppsats har sin grund i ett stort intresse för ett holistiskt perspektiv på lärande. Verkligheten utanför skolan är komplex och föränderlig. Livet är inte indelat i separata fack utan baseras på samarbete och samförstånd av olika slag, där delarna hör ihop med varandra. Styrdokumenten har successivt stärkt kravet på samarbete och ett helhetsperspektiv på lärande. Därför ställer vi oss som blivande pedagoger i grundskolan frågan om pedagoger samarbetar kring detta helhetsperspektiv på lärande.

Yrkeslärare har som uppgift att arbeta med att förmedla sin kunskap om branschen så att elever ges möjlighet att utföra hantverket. De har också en pedagogisk roll för att kunna lära ut och undervisa i hantverket. Programmålen betonar aspekter som handlar om förmåga att kunna utföra yrket. Hur hanterar yrkeslärarna sina dubbla yrkesroller, upplever de att de har dubbla yrkesroller? Studiens syfte är att undersöka vilka kompetenser yrkeslärare i Hotell ? och restaurangprogrammet upplever betydelsefulla för att bli en professionell yrkeslärare.

I detta examensarbete undersöktes förutsättningarna och viljan till förändring av skolgårdar i Upplands Väsby kommun till så kallade Gröna skolgårdar. Som Grön skolgård definieras en skolgård där skolans utemiljö innehåller estetiska, miljömässiga och pedagogiska funktioner.Användningen av skolgården som plats för konkret lärande är intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. Därför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och även utomhuspedagogikens dolda ställning i läroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvärderingen av en enkät om skolgården som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar på ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgårdens nuläge och förändringspotential. Enkätsvaren jämfördes med ansökningar och förslag till skolgårdsförändring från andra skolor i kommunen och ställdes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgårdsförändring finns och förutsättningarna för Gröna skolgårdar i Runbyskolan och hela Upplands Väsby kommun är bra, men att det kanske behövs organisatoriska förändringar i ansvarsfördelningen beträffande skolgårdsarbete som redan har genomförts i några andra kommuner i Sverige för att nå snabbare synliga resultat..

Det ha?r arbetet bygger pa? en studie av barns fria tecknande som uppsatsfo?rfattaren genomfo?rt under loppet av cirka fem ma?nader pa? en 3-6 a?rs avdelning vid en Stockholmsfo?rskola.Studien a?r genomfo?rd med en etnografisk ansats. Jag har samlat material genom samtal med barnen och fotografering av deras bildarbeten. Uppsatsens fra?gesta?llningar so?ker svar pa? vad barnen ritar? Vad de anva?nder sina bilder till? Och i vilket sammanhang dessa bilder skapas.

I en kunskapsöversikt från Skolverket (2009), vilken belyser olika faktorer som påverkar resultaten i svensk grundskola, har andelen elever som trivs bra och upplever engagemang och inflytande i skolan ökat, men många elever, särskilt flickor, i grundskolans senare år känner sig stressade och mår dåligt. Genom noggranna kartläggningar och pedagogiska utredningar kan skolan identifiera elevers starka sidor och deras svårigheter. Skolan har enligt både skollagen och gällande läroplan skyldighet att främja elevers harmoniska utveckling och att anpassa verksamheten till elevernas behov är en självklar förutsättning. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka flickors relation till skolans krav, hur dessa påverkar flickornas elevidentitet och vilka pedagogiska konsekvenser och implikationer denna inblick kan visa på. Trettio flickor i år åtta har svarat på frågor och med sina egna ord beskrivit en god skolmiljö. Flickorna beskriver i undersökningen hur deras skolgång påverkas positivt eller negativt beroende av skolans bemötande och hur de lyckas leva upp till ställda krav och förväntningar.

Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger från tre olika förskolor, både på småbarnsavdelningar och på syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmäter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende på barns tillgångar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lärande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges på pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrån. Den belyser även miljöaspekten utifrån olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar på att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrån de resurser som finns tillgängliga för att få den subjektiva miljön i verksamheten.

Syftet med vår undersökning är att titta närmare på diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att få en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer där frågorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrån denna struktur föra fram sina personliga tankar, åsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade på olika ställen i Västerbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val då vi ville få ett bredare perspektiv angående diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebära både för- och nackdelar beroende på hur de vuxna i barnets omgivning väljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Det är en ständigt pågående debatt i media gällande genus och datorspel, den handlar bland annat om problematiken att spelets spelbara karaktärer inte är genusneutrala nog. Vårt syfte är att studera hur genus konstrueras i World of Warcraft med de spelbara karaktärerna som medierande redskap samt hur spelet uttrycker genustypifiering genom icke-spelbara karaktärer. Syftet är även att studera på vilka sätt identitetskapande hos spelaren sker genom det sociala samspelet.  Vi har observerat hur icke spelbara karaktärer och spelbara karaktärer uttrycker genus genom deras utseende och utrustning. Vi har även observerat vilka förutsättningar som ges för att kunna konstruera genus på sin karaktär. Observationerna innefattade även hur det sociala samspelet konstruerar genus genom användande av redskap som samlades in med utgångspunkt i två olika observationsscheman.  Observationsschemat för utseende kopplat till genus innehåller olika rubriker som gör det möjligt för oss att studera enskilda bitar var för sig, till exempel frisyrer eller vilket vapen karaktären har på sig.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare talar om behov av stöd i arbetet med elever som stör undervisningen. Följande frågeställningar ställdes:Hur beskriver lärare vad som utgör elevers agerande?Hur beskriver lärare sitt agerande i klassrummet?Hur beskriver lärare vilket stöd som behövs i undervisningen?Teorin utgick från en kvalitativ metod och med en sociokulturell ansats vid insamling av empirin.Som metoden användes fokusgruppsintervjuer på två skolor med ett arbetslag på vardera. Sammanlagt intervjuades 11 ämneslärare som undervisade i år 7 till år 9.Resultatet visar att lärares behov av stöd med elever som stör undervisningen handlar om att ge lärare möjlighet att samtala om förhållningssätt och motivation. Lärarna beskriver faktorer som stör i klassrummet som att elever har svaga baskunskaper i ämnena som visar sig i olust, sena ankomster som kan ge svårigheter i arbetslivet och mobiltelefoner som störande inslag.Vidare uttrycker lärarna behov av att ha ett nära och tydligt stöd av skolledning och i pedagogiska frågor av specialpedagog.

Denna studie tar del av lärares och elevers erfarenheter och uppfattningar till datorspel i religionsundervisningen. I studien intervjuades fyra elever och lika många gymnasielärare i grupper om två. Elever som intervjuades går sitt sista år på olika program. Lärarna har minst fem års arbetserfarenheter och fokus ligger endast på datorspel som har tillämpats i undervisningen och som har potential att tillämpas inom religionsundervisningen.Resultatet visar på att lärarna i denna studie är skeptiska till att tillämpa datorspel i religionsundervisningen. Endast en av de fyra lärarna hade tillämpat datorspel i religionsundervisningen.

Abstract Hellberg, Cecilia (2012). Specialpedagogisk kompetens i förskolan ? pedagogers tankar kring olika pedagogiska förutsättningar (Special education skills in preeschool ? teachers thoughts on various educational oppertunities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Att satsa på specialpedagogisk kompetens i förskolan är ingen självklarhet. Det finns heller inga krav på förskolan till skillnad från skolan att det ska finnas specialpedagogiskt stöd på förskolan.

BakgrundI bakgrundskapitlet redogörs för litteratur och forskning som berör kulturens betydelse för barns utveckling. Genom kulturen kan barn utveckla sin självförståelse, omvärldsuppfattning och sociala sammanhållning och skapa bättre relationer vilket leder till förbättrad inlärning och kommunikation. Även politikernas och kommunernas ansvar för barns möjligheter tillkultur presenteras.SyfteSyftet med vårt arbete är att närmare undersöka förskolans möjligheter till deltagande i kulturlivet i två utvalda stadsdelar i en kommun, samt om och hur pedagogerna inkluderar kulturen i verksamheten.MetodUndersökningen genomfördes med både kvantitativ och kvalitativ metod för en djupare inblick i kulturens roll i förskolans pedagogiska verksamhet. Enkätundersökningen besvarades av 80 pedagoger verksamma vid 13 förskolor i kommunen. Utifrån enkätresultaten valdes fyra perspektiv av barns möjligheter till kultur som följdes upp med fem intervjuer.Perspektiven är de tydligaste anledningarna till förutsättningar eller svårigheter för kulturen i den pedagogiska verksamhetenResultatResultatet visar att pedagogerna anser att det finns ett bra utbud i kommunen men att många önskar att det kunde utnyttjas i större utsträckning.

I denna studie kan läsas om en skola där speciallärare och specialpedagog har lett lärande samtal med arbetslag som ett utvecklingsarbete.  Studien är ett nedslag i två av dessa samtal. Syftet med studien har varit att förstå specialpedagogens roll i det lärande samtalet, att undersöka vad som egentligen sägs samt att undersöka hur de lärande samtalen bidrar till en diskussion om specialpedagogiska arbetssätt i de arbetslag där man för lärande samtal.Tidigare forskning som presenteras i studien rör sig inom det specialpedagogiska området. Litteraturgenomgången innehåller en sammanfattande presentation av speciallärarens olika roller historiskt, om olika former av samtal samt perspektiv på lärande. För att förstå de lärande samtalen har de filmats och analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna i samtalen talar om handlande, situationsbundet eller planerat. Samtalsinnehåll kunde också kopplas till lärandet i samtalet genom samtalsstrukturen.

Det pågår ständigt diskussioner om den senaste läroplanen. Frågor som berör mig mest är:vilken ställning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnågot samspel mellan de praktiska (lärarnas) och teoretiska (läroplanen) överväganden. Dåhar jag bestämt mig att ägna faktabaserade delen av uppsatsen åt studierna av studentlitteratursom på olika sätt berör ämnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolväsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpå olika pedagogiska synen på undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig på läxor för att undersöka det rådande pedagogiska synsättet. Det var ettsätt (genom att visa hur hemläxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.