Enligt IFLA:s mÄngkulturella biblioteksmanifest och Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest har folkbibliotek ett ansvar att frÀmja kulturell mÄngfald. Samtidigt pÄvisar forskning att folkbibliotek kan fungera som en förlÀngd arm i den sÄ kallade integrationsprocessen. Med detta som bakgrund har uppsatsen som syfte att studera bibliotekarier vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och analysera de villkor som prÀglar deras verksamhet riktad mot invandrare. Uppsatsens teoretiska ramverk Àr inspirerat av ett sociokulturellt perspektiv sÄ som det beskrivs av pedagogikprofessorn Roger SÀljö i LÀrande i praktiken ? Ett sociokulturellt perspektiv och LÀrande och kulturella redskap: om lÀrprocesser och det kollektiva minnet.

VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.

Individuell planering och dokumentation Àr ett omfattande begrepp. Det innefattar redskap som loggbok, portfolio och individuell utvecklingsplan och det förutsÀtter tolkning av lÀroplans- och kursmÄl. Dokumentation har ett nÀra samband med utvecklingssamtal, ÄtgÀrdsprogram, kvalitetsarbete och stödjer varje elevs lÀrande. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur dokumentation i skolan kan lyfta fram och synliggöra elevers lÀrande. Arbetet har Àven avsett att utvÀrdera ett projekt inom omrÄdet dokumentation och titta pÄ vilka lÀrdomar som tagits.

Studien handlar om populÀrkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda pÄ hur pedagogerna sÀger sig anvÀnda populÀrkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populÀrkultur i den fria leken. Vi har undersökt tvÄ pedagogers attityd till populÀrkultur och vi anvÀnde oss av intervjuer för att besvara vÄra problemformuleringar. Studiens resultat tyder pÄ att populÀrkulturen Àr accepterad och fÄr utrymme i bÄde den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om Àn i olika mÄn. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar pÄ barnen och att det Àr barnens intresse som ska styra verksamheten.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

Skolan, med skolmaten som instrument, har en enastÄende möjlighet att i positiv riktning frÀmja goda matvanor hos eleverna. De ansvariga för skolmaten i kommunen bör dÀrför arbeta aktivt med de rÄd och rekommendationer som finns för bra mat i skolan. Syftet med studien Àr att belysa vilken syn de ansvariga för skollunchen i en kommun har pÄ rÄden ?Bra mat i skolan? och hur de följs. Fokus ligger pÄ skolmÄltidens betydelse, vilka styrdokument som finns och hur de följs, den pedagogiska mÄltiden samt matsalsmiljön.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymkulturen tar sig uttryck i Sverige idag. FrÄgor som stÀlldes för att försöka besvara studien var bland annat; Finns det könsroller och identiteter pÄ gym? Hur ser anvÀndandet av redskap, maskiner och övningar pÄ gym ut? För att besvara dessa frÄgor har tvÄ studier genomförts. Inledningsvis gjordes en kvantitativ studie i form av en enkÀt dÀr ett bekvÀmlighetsurval gjordes, dÀr enkÀten publicerades pÄ Internet.  DÀrefter gjordes en kvalitativ studie i form av en deltagande observation som genomfördes pÄ ett gym i en mellanstor stad i Sverige.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

VÄrt arbete syftar till att uppmÀrksamma de prioriteringsskillnader som görs av rektorer och lÀrare i den pedagogiska verksamheten. Dessa prioriteringsskillnader studeras utifrÄn tvÄ perspektiv, vilka Àr maktstrukturer och intensifiering. Som metod anvÀnde vi oss av enkÀt under ledning och respondenterna var verksamma rektorer och lÀrare i Ärskurserna 1-3. Det som var mest framtrÀdande i vÄrt resultat var att flertalet rektorer och lÀrare upplevde en tydlig intensifiering av deras arbete och att de pÄverkades av maktstrukturer. DÀremot visar vÄrt resultat pÄ spridda prioriteringar.

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielÀrares syn pÄ sitt uppdrag och om denna stÀmmer överens med styrdokumenten för lÀrarens uppdrag och de pedagogiska teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes i form av en enkÀtundersökning med ett ostrukturerat frÄgeformulÀr. 22 yrkesverksamma lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolor fick besvara enkÀten. Resultatet av enkÀten visar att lÀrarens syn pÄ sitt uppdrag stÀmmer relativt vÀl överens med rÄdande styrdokument och de pedagogiska teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lÀrarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn pÄ lÀrarens uppdrag.

Utvecklingen av sjukskrivningarna i arbetslivet Àr att de har ökat i bÄde antal och lÀngd vilket har frambringat att sjukskrivningarna har blivit en viktig frÄga pÄ den politiska dagordningen i Sverige. Studiens syfte var att fÄnga de försÀkrades upplevelser av avstÀmningsmöte i strÀvan efter att undersöka om det Àr ett bra och stimulerade redskap för den försÀkrades ÄtergÄng i arbetet. AvstÀmningsmötet tros fylla en viktig funktion i rehabiliteringsprocessen och med anledning av detta har FörsÀkringskassan funnit det vara av vikt att göra en satsning pÄ detta. Metoden för att fÄnga dessa upplevelser var intervjuer som genomförts pÄ försÀkrade i Blekinge lÀn. Studien visar att avstÀmningsmötet för rehabiliteringsprocessen framÄt men att det finns brister i detta redskap, vilka hindra flödet i processen.

Vi har skapat en unik pysselbok. En bok som bÄde innehÄller pedagogiska och underhÄllande pyssel. I denna dokumentation kan du lÀsa om hur vÄr skapandeprocess har sett ut, vilka olika vÀgar vi har gÄtt för att nÄ vÄrt mÄl. Arbetet har utgÄtt ifrÄn tvÄ olika syften dÀr vi har sökt efter riktlinjer för hur man grafiskt kan utforma en pysselbok och vi har undersökt hur innehÄllet i en sÄdan kan utvecklas. TvÄ kvalitativa intervjuer utfördes, en intervju med Skandinaviens ledande mediekoncern, Egmont KÀrnan och en annan med en barnpedagog, vi har Àven studerat marknadssituationen.

Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexÄringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrÀttandet av förskoleklassen var en intention att ge sexÄringarna en likvÀrdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vÄrt arbete Àr ta reda pÄ var förskoleklassen befinner sig i förhÄllande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill ocksÄ lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte Àr obligatorisk, vilket grundskolan Àr.

VÄr vÀrld stÄr inför den stora utmaningen att försörja en ökande befolkning. DÀrför anser jag att en designpedagogisk undersökning dÀr hÄllbarhetsperspektivet fÄr vara en av grundstenarna vara relevant. Jag har valt att basera min undersökning pÄ frÄgorna:Hur kan jag som pedagog bygga upp en situation för gemensamt lÀrande med lÄg miljöpÄverkan? Hur kan banankartonger fungera som redskap för ett gemensamt skissande? Vilka andra redskap Àr verksamma i just det hÀr projektets process? Hur förhÄller de sig till varandra? I projektet har frÄgorna behandlats konkret genom att en grupp barn pÄ SkÀrholmens torg har undersökt möjligheterna att arbeta med banankartonger som det huvudsakliga verktyget i en gemensam skissprocess. Det Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv och Àr inspirerad av etnografisk metod.