Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan ocksÄ innebÀra att utöva ett ledarskap som Àr pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mÄl i lÀroplanen och det kan vara allt frÄn rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet Àr otydligt och svÄrtolkat.

Syftet med studien Àr att ta del av förskollÀrares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser pÄ barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollÀrare anvÀnder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden Àr kvalitativ och vi har utfört intervjuer med Ätta verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att barnlitteratur sÀllan anvÀnds som pedagogiskt verktyg men anvÀnds dÀremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller nÀr barnen sjÀlva ber om att fÄ en bok upplÀst för sig. Slutsatsen Àr att det finns mÄnga aspekter som spelar roll vid en höglÀsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.

Denna undersökning syftar till att med hjÀlp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvÀrdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssÀtt pÄverkar kvalitet och likvÀrdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mÄl, framgÄngsfaktorer och nyckelmÄtt pÄ pedagogisk utveckling Äterkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det rÀcker inte att tala om kvalitet för att kunna mÀta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen Àr att det saknas en gemensam syn pÄ kvalitet och vad kvalitet konkret innebÀr i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och sÀkerstÀlla kvalitet och likvÀrdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrares syn pÄ skolbiblioteket och dess funktion samt om samverkan mellan lÀrare och skolbibliotekarie sker. Vi vill Àven undersöka om man kan se nÄgot samband mellan de Àmnen lÀraren undervisar i och hur de anvÀnder skolbiblioteket.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur ser lÀrare pÄ skolbibliotekets roll i den pedagogiska verksamheten?? Samverkar lÀrare och skolbibliotekarier?? Kan man se nÄgot samband mellan de Àmnen lÀraren undervisar i och hur de anvÀnder skolbiblioteket?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi utfört en enkÀtundersökning med öppna frÄgor pÄ tvÄ skolor med lÀrare som undervisar i Är 2?6. Vi lÀmnade ut 50 enkÀter varav 36 besvarades, detta gav en svarsfrekvens pÄ 72 %.Resultatet visar att lÀrarna i vÄr studie generellt ser skolbiblioteket som en mycket viktig del i skolans verksamhet. Resultatet visar Àven att de som undervisar i svenska anvÀnder mycket skönlitteratur, de som undervisar i samhÀllsorienterade och naturorienterade Àmnen anvÀnder mest facklitteratur.

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lÀraruppdraget pÄverkas av IT i relation till vÀrdegrunden. Studien söker svar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: vilken eventuell integrering uttrycker lÀrare mellan anvÀndande av IT och gestaltandet av skolans vÀrdegrund? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ IT anvÀndandet av tekniken i undervisningen, frÀmst i relation till lÀroplanens vÀrdegrund? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex gymnasielÀrare: fyra kvinnor och tvÄ mÀn. Uljens skoldidaktiska teori och modell Àr den teoretiska utgÄngspunkt som undersökningen Àr förankrad i och som resultatet analyseras genom. Studien visar frÀmst att IT och vÀrdegrund inte ses som ett fristÄende fenomen för den yrkesverksamma lÀraren, utan att IT integreras med det övriga vÀrdegrundsarbetet.

Denna studie behandlar gymnasielÀrares kompetensutveckling i LuleÄ Kommun. Syftet Àr att beskriva, analysera och förstÄ gymnasielÀrares och rektorers uppfattningar om den kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder och bedriver. Vidare studeras huruvida den pedagogiska yrkesrollen och den dagliga undervisningen pÄverkas av denna. Genom kvalitativa intervjuer har Ätta gymnasielÀrare och tvÄ rektorer vid teoretiska gymnasieprogram delgett sina uppfattningar om kompetensutveckling. Materialet har sedan bearbetats genom en fenomenografisk forskningsansats och analyserats med utgÄngspunkt i hermeneutiken.

Syftet med studien Àr att undersöka fritidspedagogers skilda uppfattningar av IKT, exempelvis, mobiltelefoner, datorer och surfplattor, som pedagogiskt redskap pÄ fritidshemmet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer som sedan har sedan tolkats utifrÄn en fenomenografiskt inspirerad analys. Tidigare forskning pekar pÄ att kompetens och fortbildning saknas för att integrera IKT i den pedagogiska verksamheten, den fortbildning som existerar ges frÀmst till lÀrarna i skolan. Bristen pÄ fortbildning bidrar sÄledes till en ökad osÀkerhet och okunskap hos pedagogerna i fritidshemmet. Denna kunskap Àr viktig för att IKT ska kunna bidra till ett ökat lÀrande, dÄ det frÀmst Àr genom pedagogiskt planerade aktiviteter detta sker. Andra aspekter som berörs i forskningsbakgrunden Àr den ökade risken för mobbning och krÀnkningar som Àr svÄra för pedagogerna att övervaka och uppmÀrksamma. VÄra resultat tyder pÄ att det finns en stor brist pÄ kompetens hos pedagogerna i fritidshemmet och att utvecklingen av IKT i verksamheten har stannat av pÄ grund av att det rÄder stor brist pÄ stöd hos ledning och beslutsfattare.

Denna studie har genomförts för att ge en inblick i hur man kan anvÀnda digitala redskap för att frÀmja elevers lÀsförstÄelse enligt metoden Reciprocal Teaching. Metoden som Àr framtagen av den amerikanska forskaren Ann Brown baseras pÄ fyra olika aktiviteter. Dessa Àr sammanfattning, ifrÄgasÀttande, klargörande och förutsÀgelse. Genom att anvÀnda sig av aktiviteterna sÄ fÄr deltagarna visa att de har förstÄtt innehÄllet samt att de kan kritiskt granska och utvÀrdera. Metoden anvÀnds i gruppbaserat lÀrande, Àven kallat communities.Syftet med den hÀr studien har varit att hitta digitala redskap som skulle kunna frÀmja metoden och hypotetiskt kunna appliceras inom dagens informationssamhÀlle.

Bakgrund:Barn och ungdomar spenderar mycket tid i skolan, och det kan argumenteras för att denna tid pÄverkar deras förstÄelse av kön. För att ge samtliga elever chansen att utvecklas pÄ ett sÀtt de Àr bekvÀma med kan det argumenteras för att en kritisk analys av könskonstruktion i utbildningskontext Àr av godo.Syfte:Uppsatsen syftar till att erbjuda en tolkning av hur kön konstrueras i tre pedagogiska texter i engelskakurserna pÄ gymnasienivÄ. Den syftar till att svara pÄ hur kön konstrueras i dessa texter, vilka identiteter som konstrueras som normala samt om den heterosexuella matrisen utmanas.Metod:Analysen utgÄr frÄn ett innehÄllsanalytiskt perspektiv, med ett analysinstrument baserat pÄ en idéhistorisk genomgÄng av hur kön har konstruerats i en vÀsterlÀndsk kontext. Uppsatsen fokuserar frÀmst pÄ en kvalitativ analys, men en del har en mer kvantitativ inriktning.Resultat:Det framkommer i uppsatsen att kön konstrueras pÄ ett traditionellt och stereotypiskt sÀtt i de analyserade pedagogiska texterna. MÀn beskrivs som maskulina och kvinnor som feminina.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur pedagogisk dokumentation anvÀnds av sju pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhÄllande de har till detta verktyg. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur vÀljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur anvÀnder sig pedagogerna av reflektion och Äterkoppling? Den metod som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjÀlp av tidigare forskning pÄ omrÄdet och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrÀmjande pedagogik. Resultatet pÄvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna frÀmst Àr att synliggöra barnens lÀrande.

The purpose of this study was to examine some teachers thought about the educational indoor environment in free preschool. With free preschool this study means a Swedish specially adapted to parents/adults and their children and for a typical type of children who are 0-5 years old. Questions to the study were:? How do some teachers in free preschool perceive that they are adapting the preschool indoors environment to children and learning?? How do some teachers in free preschool perceive that they are adapting the preschool indoors environment to children and learning to attract children to the pedagogical environment?In this study I used qualitative methods and interviewed five teachers and preschool indoor environment is observed. I applied the socio cultural perspective to my study.

Ett projektarbete i samarbete Hold Norge Rent, Norsk Resirk och Skiskolenes bransjefĂžrbund i syfte att skapa enkel, intressant och lĂ€ttförstĂ„elig miljöinformation för barn som Ă€r pĂ„ semester i de NorskafjĂ€llen. Information bestĂ„ende av en 12-sidig mĂ„larbok med miljövĂ€nnerna Truls, Trude, Älgen Egiloch Haren Harald tillsammans med ett antal hjĂ€lpsamma lĂ€mmlar. Tillsammans lĂ€r de sig hur man sorterar sopor. I tillĂ€gg finns en frĂ„gesport med elva frĂ„gor om sopsortering, en samlingsplatsskylt och ett diplom. Alla illustrationer Ă€r gjorda efter samma manĂ©r, detta för att ge hela konceptet ett enhetligt intryck.

Syftet med studien Àr att bidra med en djupare förstÄelse av förskollÀrares förhÄllningssÀtt till matematiken och hur det pedagogiska arbetet kring matematiken ser ut. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Vad betraktar förskollÀrarna vara förutsÀttningarna för matematik i förskolan? Hur beskriver förskollÀrarna det pedagogiska arbetet med matematiken i förskolan? Vad Àr förutsÀttningarna för att synliggöra matematiken för barnen i förskolan enligt förskolelÀrarna?I vÄrt examensarbete anvÀnder vi oss av en kvalitativ studie som undersökningsmetod. Vi genomför Ätta stycken intervjuer med förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor i Eskilstuna kommun. I studien kom vi fram till att matematiken Àr en stor del av barnens vardag.

BakgrundUnder förskollÀrrautbildningen har det vÀckts tankar hos oss huruvida ingÄngen i arbetslivet kommer att upplevas och hur samarbete kan te sig i ett arbetslag. Samt pÄ vilket sÀtt kunskapen frÄn utbildningen fÄr utrymme i arbetslaget nÀr vi sjÀlva Àr fÀrdigutbildade förskollÀrare.SyfteVÄrt syfte har varit att undersöka nyutbildade förskollÀrares upplevelser om ingÄngen i arbetslivet samt möjligheten till inflytande i arbetslaget med utgÄngspunkt i den kunskap de tillÀgnat sig under sin förskollÀrarutbildning.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. I studien ingÄr sex stycken förskollÀrare, som delar med sig av sin första tid som nyutbildade.ResultatFörskollÀrarna upplevde ingÄngen i arbetslivet som smidig nÀr det kom till samarbetet med kollegorna, det fanns faktorer som underlÀttade eller försvÄrade ingÄngen. NÄgra av förskollÀrarna betonade att förskollÀrarutbildningen hade gett en bra kunskapsgrund för yrkesrollen, vilket har resulterat i att de fÄtt inflytande i arbetslaget. Vidare betonade de att samarbetet i arbetslagen fungerat vÀl och kollegorna har tagit hÀnsyn till varandra.

Studiens syfte Àr att belysa och analysera hur pedagoger i förskola och grundskola beskriver den handledning som de fÄtt av specialpedagog, med mÄlet att möta alla barn och elevers behov. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns skillnader i förskollÀrarnas och grundskollÀrarnas beskrivningar av handledningen. Det finns mycket lite forskning om vilka konsekvenser specialpedagogisk handledning kan ha för pedagogisk verksamhet, detta trots att efterfrÄgan pÄ handledning i förskolan och skolan stadigt ökat under de senaste decennierna enligt tidigare forskning. Genom att anvÀnda systemteorin som redskap försöker vi förstÄ hur en vÀxelverkan kan ske mellan grupp och individ och den ömsesidiga beroende som finn dÀremellan. Fyra förskollÀrare och fem grundskollÀrare frÄn sex kommuner har intervjuats om hur deras upplevelse av specialpedagogisk handledning ser ut.