Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att försöka fÄ en fördjupad förstÄelse av hur pedagoger ser pÄ tidsaspekten som ett hinder för arbetet med pedagogisk dokumentation och vi Àr intresserade av hur pedagogisk dokumentation kan bli en integrerad del i det pedagogiska arbetet. FrÄgestÀllningar: Hur kan pedagogisk dokumentation bli en integrerad del av arbetet? Hur kan barnen bli delaktiga och fÄ inflytande i den pedagogiska dokumentationen? Hur fÄr förskollÀrare tiden att rÀcka till sÄ att de hinner med reflektionerna kring den pedagogiska dokumentationen? Metod: Vi har utgÄtt frÄn ett tolkande perspektiv. UtifrÄn halvstrukturerade intervjuer av fem förskollÀrare har vi gjort en kvalitativ studie. Teoretisk referensram: VÄr tolkning grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella teori, Michail Bachtins tankar om dialogiska möten och det konstruktionistiska perspektivet. Empirisk insamling: I den empiriska insamlingen framkommer likheter och skillnader i förskollÀrarnas arbetssÀtt. Vi har sett fördelar och nackdelar med dessa arbetssÀtt men tiden nÀmner alla som en utmaning i arbete med pedagogisk dokumentation. Slutsats: Pedagogisk dokumentation tar tid och vi mÄste lÄta den ta tid, framförallt i början. Det Àr viktigt att bÄde kollegor och barn Àr delaktiga i dokumentationen och reflektionen, och om pedagogisk dokumentation ska bli en integrerad del i vardagen Àr tvungna att Àndra pÄ gamla strukturer.

Detta examensarbete var ett projekt som utfördes pÄ uppdrag av Redskaparna AB. Syftet med projektet var att vidareutveckla och förbÀttra ett befintligt prototypredskap avsett för betongblandning. Problemen som uppstod med den befintliga prototypen var bl.a. att kritiska driftstopp intrÀffade p.g.a. fastkilning inuti skopan och delar pÄ redskapet tog skada eller gick sönder vilket ledde till att redskapet blev obrukbart och reparation mÄste utföras.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka att genom lÀsningen av en berÀttelse kan lÀraren motivera elevernas deltagande i sitt lÀrande och utveckla elevernas kunskaper i det spanska sprÄket. Detta Àr ett kvalitativt arbete som handlar om hur lÀrare kan motivera eleverna att delta aktivt i spanskundervisningen, stimulera deras kreativitet samt förbÀttra deras skriftliga och muntliga fÀrdigheter genom att lÀsa en berÀttelse. Arbetet strÀvar Àven efter hur berÀttelsen kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i elevernas lÀrande.Under VFU perioden observerade lÀraren att eleverna inte var motiverade nog för att delta i spanskundervisningen. LÀroboken var ett centralt redskap i undervisningen men skapade emellertid ett rutinarbete som inte motiverade eleverna. Det motiverade lÀraren att genomföra ett undervisningsförlopp studie dÀr berÀttelsen blev ett viktigt redskap i elevernas lÀrande som skulle utveckla elevernas kreativitet och öka kunskaper i spanska.

Studiens syfte Àr att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lÀrare och elever. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod dÀr Ätta gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar pÄ att lÀrare anser att relationen till elever Àr viktig pÄ gymnasienivÄ. De lÀgger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lÀrare ser pÄ och anvÀnder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsÀttningar för undervisning och lÀrande.

I vÄr studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning; vÄrt övergripande intresse Àr synen pÄ lÀrande och den lÀrande mÀnniskan i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. VÄrt syfte Àr att undersöka hur synen pÄ den lÀrande mÀnniskan kommer till uttryck inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vi har i vÄr studie gjort intervjuer med fem pedagoger vid tvÄ separata tillfÀllen samt pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet av intervjuerna har visat att barnet i centrum och miljön Àr viktiga faktorer för lÀrandeprocessen. Pedagogerna hÀvdar att miljön Àr av stor vikt för lÀrandet och utvecklingen hos barnen, Àven att medvetandegöra barnen om sin egen utveckling..

Syftet med examensarbetet Àr att se om det har skett en Àndring gÀllande LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, frÄn dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Ett annat syfte Àr att se om vÄrdnadshavarna/förÀldrarna Àr delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. FrÄgestÀllningarna till detta arbete Àr: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och nÀr anser de att dokumentationen blir pedagogisk? PÄ vilket sÀtt görs vÄrdnadshavarna/förÀldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ forskningsansats dÀr syftet Àr att förstÄ och tolka enkÀtsvaren frÄn vÄrdnadshavarna/förÀldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framtrÀdande resultatet Àr att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebÀr och att det har skett en Àndring i arbetssÀttet frÄn en mer förmedlande till mer utforskande dÀr barnen Àr i centrum.

Timing och svÀng Àr begrepp som Äterkommit frekvent i min musikutbildning. Min upplevelse Àr att Àmnet Àr viktigt, men att det samtidigt saknas forskning pÄ omrÄdet. Studien syftar till att fÄ en djupare insikt i hur pianopedagoger definierar begreppen timing och svÀng samt hur de ser pÄ undervisning nÀr det gÀller dessa. Jag Àr intresserad av att hitta didaktiska redskap och metoder för att pÄ ett konkret sÀtt kunna tillÀmpa timing och svÀng i pianoundervisningen.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ intervju-form dÀr jag intervjuade fyra pianopedagoger, med inriktning jazz, verksamma pÄ olika musikhögskolor och konservatorier. Resultatet visar, enligt respondenternas tolkning, att timing och svÀng spelar en viktig roll i musiken i stort.

Syftet med examensarbetet Àr att se om det har skett en Àndring gÀllande LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, frÄn dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Ett annat syfte Àr att se om vÄrdnadshavarna/förÀldrarna Àr delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. FrÄgestÀllningarna till detta arbete Àr: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och nÀr anser de att dokumentationen blir pedagogisk? PÄ vilket sÀtt görs vÄrdnadshavarna/förÀldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ forskningsansats dÀr syftet Àr att förstÄ och tolka enkÀtsvaren frÄn vÄrdnadshavarna/förÀldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framtrÀdande resultatet Àr att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebÀr och att det har skett en Àndring i arbetssÀttet frÄn en mer förmedlande till mer utforskande dÀr barnen Àr i centrum.

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde För elever med funktionsnedsÀttningar Àr behovet av informations- och kommunikationsteknik mÄnga gÄnger störst och ibland Àven en förutsÀttning för att eleverna ska nÄ mÄlen i sin utbildning. LÀrare i grundsÀrskolan arbetar mycket med att finna lÀmpliga redskap och metoder som leder till lÀrande och utveckling. Forskning visar att digitala redskap som surfplattan gör undervisningen tillgÀnglig. Surfplattan har fÄtt ett genombrott i den svenska skolan. DÄ den anses ge eleverna nya förutsÀttningar till lÀrande och utveckling, medför detta att elever inom grundsÀrskolan fÄr nya möjligheter att utforska och utmana sitt lÀrande.

SAMMANFATTNING Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebÀra för enskilda lÀrare.

Den hÀr studien undersöker ett integrationsprogram i Falköpings kommun i Sverige. Studien visar integrationsprogrammet ur en vetenskaplig synvinkel och undersöker hur framgÄngsrikt programmet Àr, baserat pÄ programmets syfte, som Àr att öka sjÀlvförsörjandegraden bland invandrare i Falköping. Syftet med denna studie Àr att om möjligt kunna förbÀttra och förÀndra det pedagogiska arbetet i integrationsprogrammet i Falköping, och dÀrmed öka chansen till sjÀlvförsörjning för deltagarna i integrationsprogrammet. Deltagarna i integrationsprogrammet har ocksÄ gett sina synpunkter pÄ de pedagogiska insatserna genom en enkÀtundersökning och nÄgra av deltagarna har ocksÄ deltagit i personliga intervjuer. Resultatet av studien visar att kommunens mÄluppfyllelse Àr god.

Syftet med examensarbetet Àr frÀmst att undersöka hur genus framstÀlls i barnlitteratur samt fokusera pÄ bibliotekariens roll i samband med utlÄning av barnböcker till förskolan och vÄrdnadshavare. Som förskollÀrare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort anvÀndningsomrÄde och de flesta böcker lÄnas via biblioteket. DÀrför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det Àr vÄr skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, LandskapsvÄrdens hantverk, 15 hp, 2013.

Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lÀrares instÀllning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se pÄ vilket vis och i vilken utstrÀckning musik förekommer. VÄr utbildning riktar sig frÀmst mot grundskolans tidigare Är och utifrÄn det valde vi att genomföra vÄr studie inom samma yrkesgrupp som vi sjÀlva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi sjÀlva har av hur och hur mycket musik anvÀnds pÄ skolor gjorde att vi ville undersöka lÀrarnas instÀllning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver.