Förskolan ska lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet Àr grunden i förskolan. Tempus Àr det system vÄr studie kommer att handla om. Tempus Àr ett system för schemalÀggning pÄ förskola och fritidshem. PÄ Tempus hemsida kan man lÀsa kommentarer frÄn förskollÀrare, förÀldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Syftet med utvecklingsarbetet Àr att utveckla kunskap hos oss och andra lÀrare om hur estetik kan anvÀndas som redskap i lÀs- och skrivinlÀrningen i Ärskurs ett. Detta gjorde vi genom att skapa en handbok med estetiska övningar dÀr ele-ver övar sin lÀs- och skrivförmÄga. Vi valde aktionsforskning som metod och har anvÀnt oss av ett kvalitativt arbetssÀtt dÀr vi genomförde intervjuer och ob-servationer. VÄr handbok Àr en produkt av vÄra erfarenheter som vi utvecklat genom att lÀsa tidigare forskning, genomföra observationer och intervjuer och genom att ha ett samarbete med verksamma lÀrare. Eftersom lÀrarna uttrycker en vilja att ta del av handboken drar vi slutsatsen att detta utvecklingsarbete och vÄr handbok kan vara en del av processen dÀr estetiken fÄr en sjÀlvklar plats som redskap i lÀs- och skrivinlÀrningen.

Syftet med denna studie var att fÄ en inblick i hur ett antal lÀrare och förskollÀrare tÀnker kring den pedagogiska miljön i allmÀnhet och pÄ sin arbetsplats i synnerhet. Syftet med studien var ocksÄ att belysa eventuella skillnader och likheter i synen pÄ den pedagogiska miljön mellan dessa tvÄ lÀrargrupper. Med pedagogisk miljö menas i denna studie den fysiska miljön. För att genomföra denna studie anvÀndes kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Sex personer intervjuades, tre lÀrare verksamma i Ärskurs F-6 samt tre förskollÀrare verksamma i förskolan med Äldrarna 1-5 Är.

I vÄrt arbete belyser vi hur tvÄ kommunala skolor i Perugia, Italien, tar tillvara pÄ leken som ett redskap/metod inom undervisning. Vi har tagit del av vad som stÄr i den italienska lÀroplanen om lek och hur de lÀrarstuderande upplever att lÀrarutbildningen i Perugia stÀller sig till lek som en del av barns lÀrande. I teoribakgrunden definierar vi begreppet lek samt presenterar tre teoretiska inriktningar kring lek. VÄr huvudfrÄga lyder; Vilken syn har nÄgra aktörer inom det italienska skolvÀsendet ifrÄga om leken som pedagogiskt redskap/metod? Vi valde att anvÀnda oss av enkÀter, intervjuer, observationer och teckningar för att samla in vÄrt empiriska material.

Syftet med examensarbetet Àr frÀmst att undersöka hur genus framstÀlls i barnlitteratur samt fokusera pÄ bibliotekariens roll i samband med utlÄning av barnböcker till förskolan och vÄrdnadshavare. Som förskollÀrare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort anvÀndningsomrÄde och de flesta böcker lÄnas via biblioteket. DÀrför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det Àr vÄr skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer.

Denna rapport har som syfte att ge en tydligare bild av hur elevernas syn pÄ pedagogisk programvara och den traditionella undervisningen fungerar tillsammans pÄ ett av gymnasiets el-program i LuleÄ. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr elever intervjuats i samband med studien. Intervjuerna har sammanstÀllts och analyserats. Resultatet av studien visar pÄ att eleverna hade stort utbyte av den pedagogiska programvara som erbjöds under lektionstillfÀllena. Simuleringsprogrammet kunde i studiens kontext hjÀlpa eleverna att se Àmnet ur en annan tydligare synvinkel..

Denna studie syftar till att beskriva hur djur anvÀnds i tvÄ förskolor med sÀrskild profilering mot djurhÄllning samt hur pedagoger anvÀnder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar ocksÄ att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd, Àr betydelsefullt eftersom det kan fÄ barn att kÀnna empati och utveckla ansvarskÀnsla..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur datorn kan anvÀndas i de tidiga skolÄren, och dÄ framför allt vid lÀs- och skrivundervisningen. Vi ska Àven undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan pÄverka hur datorn anvÀnds som pedagogiskt redskap i undervisningen. I forskningsbakgrunden redogörs för tre olika metoder för lÀs- och skrivinlÀrning. Vidare beskrivs tvÄ olika projekt, dÀr fokus legat pÄ lÀs- och skrivinlÀrning via datorn. För att fÄ en förförstÄelse för projekten redogörs det Àven för skillnaden mellan eleven som konsument eller producent, ordbehandlingsprogram och pennan som skrivverktyg samt samspelet vid datorn.

Denna studie behandlar begreppen kunskap och lÀrande, med utgÄngspunkt frÄn Skolinspektionens (2012) kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med det förstÀrkta pedagogiska uppdraget. I Skolinspektionens rapport menar man att studier pekar pÄ den avgörande roll den pedagogiska ledningen har för hur verksamheten utformas och utvecklas för att bÀttre kunna arbeta med barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien Àr att synliggöra och förstÄ fyra förskolechefers tolkning av begreppen kunskap och lÀrande samt hur de beskriver att de kommunicerar begreppen till personalen genom sitt pedagogiska ledarskap.Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och datainsamlingen bestÄr av intervjuer med fyra förskolechefer. Resultatet visar att förskolechefernas tolkning av begreppen kunskap och lÀrande bygger pÄ individuella erfarenheter och att det finns ett behov av att reflektera över begreppen för att frÀmja lÀrande i förskolan. Vi har uppmÀrksammat att det finns ett starkt engagemang hos förskolecheferna men att de har svÄrt att skilja begreppen Ät, dÄ deras tolkningar av begreppen gÄr i varandra.

Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt i sÄngpedagogers syn pÄ Time och SvÀng samt hur de didaktiskt arbetar med dessa aspekter. Det saknas mer omfattande forskning inom omrÄdet. Med detta i behÄll har jag för avsikt att fÄ djupare insikt i frÄgestÀllningar som rör olika förhÄllningssÀtt till hur sÄngare kan öva upp Time och SvÀng samt vad Time och SvÀng innebÀr, generellt och i ett undervisningsperspektiv. Studien har som sin teoretiska utgÄngspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ hur mÀnniskor anvÀnder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har anvÀnt mig av en halvstrukturerad intervjuform nÀr jag samtalat med informanterna. Alla informanter i denna studie arbetar idag som sÄngpedagoger; tvÄ av dessa Àr mer inriktade pÄ jazz medan de andra tvÄ Àr mer inriktade pÄ populÀrmusik.

Detta Àr en studie av hur tvÄ klasser frÄn grundskolans Är 8 i tankeskrivande reflekterar över sitt lÀrande i musikundervisningen. Klasserna fÄr olika detaljerade instruktioner: en enkel och en mer omfattande. Syftet med undersökningen Àr att studera hur tankeskrivande kan anvÀndas som redskap för lÀrande och att fÄ en inblick i hur eleverna ser pÄ de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför de lÀr sig eller inte lÀr sig.I studien anvÀnds kvantitativa och kvalitativa metoder. Resultatet presenteras i tre delar: (1) data om textens form (2) data om den del av textens innehÄll som rör musiktermer och uttryck för attityder (kvantitativt bearbetade) och (3) den del av innehÄllet som rör elevernas tankar om de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför de lÀr sig (kvalitativt analyserade).Resultatet visar att tankeskrivande kan anvÀndas som ett redskap för lÀrande i musikundervisningen. Eleverna i bÄda klasserna tycker att det Àr viktigt att lÀrandet Àr roligt och lustfyllt och att de utvecklas musikaliskt.

SammanfattningI det hÀr examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lÀrare anvÀnder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard Àr en interaktiv tavla med touchfunktion som Àr kopplad till en dator och projektor. VÄrt syfte Àr att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frÄgor vi stÀller oss Àr: I hur stor omfattning anvÀnder sig lÀrare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lÀrare sina möjligheter- tankar kring-att anvÀnda IT i undervisningen? Det material studien bygger pÄ Àr inhÀmtat genom intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor. IntervjufrÄgorna Àr utformade efter den litteratur vi lÀst och utifrÄn det vi vill undersöka.

Examensarbetets syfte var att bidra med lite mer kunskap kring barns matematikiska utövande, specifikt deras problemlösningsstrategier, samt att synliggöra deras problemlösningsstrategier. Den övergripande forskningsfrÄgan var: vilka problemlösningsprocesser anvÀnder sig barn utav nÀr de inte nÄr de redskap de efterstrÀvar? De teoretiska utgÄngspunkterna har en grund i ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen genomfördes pÄ tre förskolor dÀr totalt 33 barn i Äldern ett till tre medverkade. De olika problemlösningsstrategierna dokumenterades med hjÀlp av observationer i form av löpande protokoll.Resultatet visade att barnen anvÀnt sig utav fem olika problemlösningsstrategier för att lösa hur de ska nÄ det redskap de efterstrÀvar..

Enligt Lpfö98 skall den pedagogiska miljön skapa en trygghet samtidigt som den skall locka till lek och lĂ€rande. Leken skall Ă€ven stimulera barnens fantasi och kreativitet. Även forskningen har visat att den pedagogiska miljön Ă€r viktig för barnens lek, fantasi och kreativitet. För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas enligt lĂ€roplanens mĂ„l Ă€r det viktigt att skapa miljöer dĂ€r barnen inspireras till olika sorters aktiviteter och handlingar samt till utforskande och upptĂ€ckande. Undersöknings syfte har varit att studera förskolebarnens förhĂ„llningssĂ€tt till den pedagogiska miljön i förskolan genom leken, fantasin och kreativiteten. Som metod anvĂ€ndes observationer med hjĂ€lp av videokamera som Ă€r en del i en kvalitativ metodansats och observationerna gjordes i en förskola dĂ€r det under studiens gĂ„ng gick tretton barn.

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framvÀxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregÄngsgestalter och deras pedagogiska synsÀtt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, dÀr idén om att anvÀnda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. NÄgra av Loris Malaguzzis tankegÄngar kommer Àven synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lÀrprocesser och lÀroplaner. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att fÄ en ökad förstÄelse för nÄgra ateljeristors förhÄllningssÀtt till barns bildskapande.MetodVÄr studie har en hermaneutisk ansats.