Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jÀmstÀlldhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp nÄgra av studiens centrala begrepp. DÀrefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt pÄverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan anvÀnda kompensatorisk pÄverkan för ökad jÀmstÀlldhet. Den berÀttar vilka mÄl lÀroplanerna och skollagen formulerar angÄende jÀmstÀlldhet samt hur förÀndringar i lÀrares tankesÀtt pÄverkas och pÄverkar. Metoden som anvÀnts Àr narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berÀttelser.

Inom undervisning av Objekt-Orienterad Programmering (OOP) blir metaforer ett allt viktigare redskap. En av anledningarna till detta Àr bland annat metaforers kapacitet till att underlÀtta undervisning av Àmnesrelaterade koncept. Den hÀr rapporten syftar till att synliggöra och analysera lÀrares bruk av metaforer som redskap och stöd i undervisning av OOP. För att möjliggöra det hÀr har jag genomfört ett antal intervjuer pÄ ett gymnasium i SkÄne. Intervjuerna har skett med lÀrare som undervisar i OOP-relaterade Àmnen.

Idag sÄ har skolmaten i alla kommunala skolor enligt lag krav pÄ att den ska vara nÀringsriktig och kostnadsfri för eleverna. SkolmÄltidsverksamheten har utvecklats mycket sedan den utformades. NÄgonting som Àr ett förekommande moment i dagens skola Àr pedagogisk mÄltid. För ett bra utövande av den pedagogiska mÄltiden Àr det relevant att pedagogerna följer riktlinjer som Livsmedelsverket har tagit fram men Àven som kommuner i mÄnga fall vidare utformar. För att undersöka den pedagogiska mÄltiden har mÄnga tidigare studier valt att sÀtta pedagogerna i fokus.

AbstractMy feature career as a teacher, for the early years of compulsory school, makes it interesting to finding out of how teaching religion can be donned. I am interested in what methods can be used for teaching religion That?s why my purpose aims to find out how five different teachers, of the early ages, works and what methods they use while teaching religion. My issue for this composition is: what methods, or to a point - methods supported by different teaching models, can be used for studying religion in compulsory school? Empirical and specialized literature points in the direction fore methods like storytelling, load reading, drama, group works, independent searching of information, working books and so on.

I dagens förskola/skola kan vi som pedagoger möta barn som har olika former av diagnoser, Asperger syndrom Àr en utav dem. Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva och analysera vilka arbetssÀtt och metoder pedagoger anvÀnder sig av nÀr de arbetar med barn som har fÄtt diagnosen Asperger syndrom. Vi har genom intervjuer med pedagoger fÄtt ta del av deras arbetssÀtt och metoder för hur de arbetar. Resultatet visar att de pedagogiska arbetssÀtt som pedagoger anvÀnder sig av vid arbetet med barn som har Asperger syndrom Àr bland annat tydlighet, struktur, rutiner samt att man som pedagog inte ska ha samma arbetssÀtt till alla barn med AS, utan plocka ihop det bÀsta av alla arbetssÀtt och gör undervisningen individanpassad..

Syftet med vÄr undersökning har varit att fÄ en ökad förstÄelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi dÀrigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi anvÀnt oss av berör vÄra centrala begrepp som Àr; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrÄgasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna.

SammandragSyftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i tvÄ ur socioekonomiskt perspektiv skilda bostadsomrÄden ser pÄ leken i förskolan som ett redskap för sprÄkutveckling. Jag undersökte ocksÄ hur pedagogerna jobbar med leken som ett redskap för sprÄkutvecklingen. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ intervju för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare kunskap om pedagogernas tankar. Jag studerade Àven tidigare forskning som behandlar mitt Àmne. Resultatet visar att samtliga pedagoger ansÄg att leken var ett lysande redskap att anvÀnda för att utveckla barnens sprÄk.

Syftet med förelÀggande undersökningen Àr att skapa en fördjupad förstÄelse för gymnasieelevers syn pÄ bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fÄnga elevernas egna bilder av hur mötet med lÀraren pÄverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen Àr intervjuer med elever som varit slumpmÀssigt utvalda. I undersökningen, dÀr en kvalitativ metod anvÀnts ingÄr nio elevers berÀttelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet Àr frivillig, att de nÀr de önskar under intervjun kan vÀlja att avbryta den samt att de har rÀtt till anonymitet.Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation Àr det pedagogiska mötet, det vill sÀga mötet mellan lÀrare och elev i sÄvÀl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingÄr i denna undersökning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare i södra Sverige ordnar/planerar och genomför mÄltider, samt hur de i fyra förskolor kan se pÄ mÄltidssituationer som lÀrandetillfÀllen. Med tanke pÄ den dagliga stressen och tidsbristen som upplevs pÄ förskolor idag kopplar jag detta till lÀroplanens mÄl om vikten av det pedagogiska mötet vid matsituationer. För att uppnÄ syftet tar jag hjÀlp av litteraturstudier, intervjuer och observationer. Observationerna visar att lÀrarna inte har konkreta tankar över hur de planerar eller genomför mÄltider. Resultatet jag kommer fram till Àr att lÀrarna har varierade erfarenheter nÀr det gÀller lÀrandet vid mÄltidssituationer.

SammanfattningI det hÀr examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lÀrare anvÀnder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard Àr en interaktiv tavla med touchfunktion som Àr kopplad till en dator och projektor. VÄrt syfte Àr att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frÄgor vi stÀller oss Àr: I hur stor omfattning anvÀnder sig lÀrare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lÀrare sina möjligheter- tankar kring-att anvÀnda IT i undervisningen? Det material studien bygger pÄ Àr inhÀmtat genom intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor. IntervjufrÄgorna Àr utformade efter den litteratur vi lÀst och utifrÄn det vi vill undersöka.

För att ta reda pÄ hur barn tÀnker om att vara ute pÄ förskolan har jag gjort observationer och intervjuer med barn i Älder 3-5 Är, pÄ tre förskolor i en och samma kommun. Utemiljön pÄ förskolorna Àr likartad, det som skiljer förskolorna Ät Àr den pedagogiska inriktningen. Syftet har varit att ta reda pÄ om det finns skillnader och likheter i barnens sÀtt att tÀnka. Hur de förstÄr ÄrstidsvÀxlingar och hur der ser pÄ sitt eget lÀrande. För mig som pedagog Àr det viktigt att utgÄ frÄn barnens perspektiv.

Forskning benÀmner de barn och ungdomar som föddes under Ättio- och nittiotalet som internetgenerationen. Innebörden av detta begrepp Àr att vi har en hel generation som vuxit upp med nÀtet som ett stÀndigt nÀrvarande fenomen samt att detta i sin tur pÄverkat ungas vardag, socialisation och inlÀrning. Den omfattande effekt nÀtet haft pÄ samhÀllet och vÄra yngre generationer har i sin tur pÄverkat det pedagogiska uppdraget. Jag har gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag intervjuat fem pedagoger om deras tankar kring internet och dess inverkan pÄ pedagogens uppdrag. Pedagogerna Àr alla eniga om att internet spelar en viktig roll i barns och ungas tillvaro samt att barn visar kunskaper om IT och nÀtet redan första Äret i skolan.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka huruvida gymnasielÀrarna har anammat de enligt forskare lÀmpliga bedömningsredskap för det kunskapsrelaterade betygsystemet och likvÀrdigt transformerat lÀroplanen och realiserat detta system. Idén till detta examensarbete uppstod under en kurs i betyg och bedömning pÄ LÀrarhögskolan. En kvalitativ forskningsintervju har genomförts med fyra stycken lÀrare frÄn tvÄ kommunala gymnasieskolor. För att avgrÀnsa arbetet har de enligt forskare tre vanligaste bedömningsredskapen beskrivits utifrÄn lÀroplansteorier och utbildningsreformer. Slutligen har resultaten frÄn lÀrarintervjuerna analyserats utifrÄn bedömningsredskapens trovÀrdighet, likvÀrdig betygsÀttning och samverkan lÀrarna emellan..

Förskolan ska lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet Àr grunden i förskolan. Tempus Àr det system vÄr studie kommer att handla om. Tempus Àr ett system för schemalÀggning pÄ förskola och fritidshem. PÄ Tempus hemsida kan man lÀsa kommentarer frÄn förskollÀrare, förÀldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Syftet med utvecklingsarbetet Àr att utveckla kunskap hos oss och andra lÀrare om hur estetik kan anvÀndas som redskap i lÀs- och skrivinlÀrningen i Ärskurs ett. Detta gjorde vi genom att skapa en handbok med estetiska övningar dÀr ele-ver övar sin lÀs- och skrivförmÄga. Vi valde aktionsforskning som metod och har anvÀnt oss av ett kvalitativt arbetssÀtt dÀr vi genomförde intervjuer och ob-servationer. VÄr handbok Àr en produkt av vÄra erfarenheter som vi utvecklat genom att lÀsa tidigare forskning, genomföra observationer och intervjuer och genom att ha ett samarbete med verksamma lÀrare. Eftersom lÀrarna uttrycker en vilja att ta del av handboken drar vi slutsatsen att detta utvecklingsarbete och vÄr handbok kan vara en del av processen dÀr estetiken fÄr en sjÀlvklar plats som redskap i lÀs- och skrivinlÀrningen.