Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida gymnasieskolan är en skola för allautifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv, med fokus på deprimerade elever,genom en studie av Hässleholms kommun. Metoden som har använts är intervjuer somtolkats hermeneutiskt där frågorna varit fritt formulerade inom fasta frågeområden.Materialet har bestått av intervjuer med totalt 18 personer varav tre från sjukvården och15 från gymnasieskolorna samt aktuell forskning på området från både det pedagogiskaoch det medicinska forskningsområdet. Undersökningen visar att Hässleholms kommunsgymnasieskolor inte är en skola för alla när det gäller deprimerade elever. På skolornafinns för lite kunskap och ansvaret förskjuts till andra instanser, vilket resulterar i att deåtgärder som sätts in är av exkluderande form där eleven marginaliseras. Vidarediskuteras lämpliga åtgärder för deprimerade elever i skolan..

Syfte och frågeställningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslärare utformar undervisningen i idrott och hälsa för elever med diagnosen autism. Syftets två fråge- ställningar lyder: ?Vilka strategier väljer lärare, då de undervisar elever med autism i ämnet Idrott och hälsa på gymnasiesärnivå?? samt ?Varifrån får lärarna sina idéer och ambitioner till de strategier de använder sig av??.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lärare genomfördes. Urvalet av informanter baserades på ett strategiskt urval, där kriteriet var att lärarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesärskolan i ämnet Idrott och hälsa i Stockholms län. Samtliga informanter hittades via personlig kännedom om de skolor som hade autistiska elever.

Syftet med denna jämförande studie var att ta reda på om det fanns några skillnader i arbetssätt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet är baserat på semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lärare på vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig så till vida att på friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det på den kommunala skolan finns en speciallärare stationerad på skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen på skolorna och även i den sociala miljön. En slutsats var att alla lärare anser sig anpassa sitt arbetssätt utefter varje elevs behov och att de inte lägger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att få rätt hjälp..

Arbetet har som ambition att försöka belysa lärarnas, elevernas och föräldrarnas attityder till åldersintegrerad undervisning, år 4-6, vid Hagaskolan. Syftet är också att visa på hur skolan arbetar med åldersintegrering. Resultatet visar att föräldrar till barn i år 4, både flickor och pojkar, samt föräldrar till flickor i år 6 är mer kritiska till åldersintegrering som organisationsform än övriga. Föräldrarnas delvis negativa attityd till åldersintegrering behöver inte föranleda att man samtidigt värderar det pedagogiska arbetet lågt. Eleverna i år 4 och i år 5 är mer positiva till åldersintegrering än eleverna i år 6 som gärna vill gå i en klass med jämnåriga.

Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade arbetslag inom skolans tidigare år. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det självklara i organisationsformen arbetslag. En historisk tillbakablick över läroplaner och utredningar tillför förståelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv på hur man kan förstå syftena med samverkansformen arbetslag.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare i ett nybildat arbetslag i en 6-9-skola ser på arbete i ämnesövergripande arbetsområden. De lärare som deltar i undersökningen arbetar i ämnesövergripande arbetsområden med sina 6-9-elever, och genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare i arbetslaget samt observationer av några genomförda lektioner ges en bild av hur lärarna upplever att det fungerar att arbeta ämnesövergripande. Lärarna menar att det finns pedagogiska vinster i arbetssättet eftersom undervisningen ger eleverna både bredd och djup i de kunskaper som lärs in. Kunskaperna lärs dessutom in i ett sammanhang. Det framkommer dock att det finns svårigheter att organisera arbetet, dels att tidsmässigt få till stånd ett bra samarbete mellan involverade lärare, dels att hitta sätt att synliggöra respektive ämnen inom det ämnesövergripande arbetsområdet..

Syftet med studien var att undersöka vad några verksamma lärare hade för syn på estetiska lärprocesser. Vi ville även få fram om det var något som lärarna själva använde sig av och i sådana fall varför eller varför inte. För att ta reda på hur olika lärares syn kan se ut när det gäller estetiska lärprocesser så valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika lärare verksamma i de tidigare åren som har olika arbetssätt för sina elever. Forskning visar goda resultat för de skolor som använder sig av estetiska lärprocesser. Alla informanterna verkade positiva till det arbetssättet, men i vilken omfattning och hur de använder sig av det skiljer dem åt.

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva förskollärares tankar kring sin yrkesroll. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan inverka samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i det praktiska yrkesutövandet. Vi vill ta reda på vilken betydelse arbetslaget har för att förskollärare utvecklas i sin yrkesidentitet. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått möjlighet att ta del av förskollärarnas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett oss underlaget till vår analys och diskussion.

Denna uppsats bygger på empiri samlad genom kvalitativa intervjuer med aktiva behöriga grundskolelärare. Syftet är att ta reda på dessas inställning till och erfarenheter av ämnesövergripande samarbete med slöjd som en av de ingående ämnena. Resonemangen sätts in i en ram av teorier, läroplansformuleringar, utredningar och pedagogiska inriktningar som bedöms kunna ge en lämplig kontext till utsagorna.Resultatet visar att respondenterna tycks possitiva till ämnesövergripande samarbete då det ger tydliga sammanhang för elevernas lärande vilket anses fördelaktigt, men mängden erfarenhet skiftar. Det största bekymret med denna typ av undervisning tycks vara att det kräver mycket tid för planering och genomförande, tid som enligt respondenterna upptas av allt annat administrativt som måste hinnas med. En annan tydlig indikation är att lärarnas sätt att uttrycka sig är väsensskilt från den typ av fackspråk som används inom forskningen..

Syftet med studien var att se hur förskollärare beskriver arbetet med utvecklingssamtal? Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer. I studien deltog sex yrkesverksamma förskollärare på tre olika förskolor i Mellansverige. Delar av resultatet visar att förskollärarna på de tre förskolorna arbetar olika med dokumentationer, förberedelser, genomförande, efterarbete i utvecklingssamtalet. Förskollärarna använder sig av olika dokumentationsmallar som underlag i arbetet med utvecklingssamtalet.

Detta examensarbete handlar om Jen? Hubays1 pedagogiska metoder, historien om den ungerska violinskolan och dess inverkan på 1900-talets stora violinister. Examensarbetet omfattar bland annat personliga upplevelser och erfarenheter som kan knytas till ämnen och metoder vilka skrivits ner av tidigare studenter då violinskolan kom till. Detta arbete vill uppmärksamma att Jen? Hubay skapade en av Europas mest kända och viktigaste violinskola och förnyade metodiken av den europeiska violinpedagogiken med sina unika och helt nya synpunkter som ledde till en hög internationell nivå.

AbstractThe aim of this study is to retrieve knowledge about how teachers in the preschool talk about children?s participation and influence in the work of pedagogical documentation, and what they think about children?s integrity associated whit it. I have used qualitative interview as method, and I have interviewed five teachers from four different preschools. The result from my study shows that the teachers don?t see so much of children?s participations and influence in the work of pedagogical documentation.

Vårt syfte med denna studie var att spegla hur ett arbetslag bedriver den pedagogiska undervisningen runt en elev med autism. Vi utgick ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjorde samtalsintervjuer med fyra pedagoger på en särskola. Studien visar att autism handlar om ett annorlunda sätt att förstå, tänka och uppfatta omvärlden. Det kom fram att det är viktigt att pedagogerna runt eleven ser vilka behov som finns och ger det stöd som behövs för att skapa trygghet så utveckling kan ske. Det är viktigt med rutiner och struktur, det ger eleven förförståelse om hur dagen ser ut vilket leder till trygghet och motivation i lärandet.

Att lärare utför merparten av arbetet i relation till andra människor kan tänkas skapa särskilda villkor för arbetet. Artikeln avses att belysa användbarheten hos artikelns fyra empiriska material vid studier av relationsarbetets villkor. Särskilt intresse ägnas åt organiseringen av de delar av arbetet som innefattar en lärare-elev-relation. Materialen omfattar tretton lärare inom specialpedagogisk verksamhet från grundskolans tidigare år till gymnasieskolan. Analysbegreppen är kommunikation, notistagande samt aspekterna avsikt, tid och rum.

Tidigare undersökningar visar att nästan nio av tio gymnasieskolor använder sig av produkter från en dominerande aktör, nämligen Microsoft. Syftet med vår studie var att undersöka varför svenska gymnasieskolan inte använder sig av alternativ såsom öppen källkod och fri programvara i större utsträckning. Vi valde att avgränsa oss till att studera till den vanligast förekommande programvaran, såsom operativsystem, kontorsprogram och webbläsare. Vidare valde vi att lägga fokus på de datorer som står till elevernas förfogande. Vi genomförde en kvalitativ undersökning, baserad på intervjuer med respondenter som representerar 10 kommuner i Skåne län.