Utifrån Lpfö98 (Skolverket, 2010) samt Skollagens paragraf 9 (SFS, 2010:800) om särskilt stöd i förskolan, framträder en oklarhet i tillvägagångssättet i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Då oklarhet om hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd går tillväga är framträdande, samt att det är förskollärarna som ser och arbetar med dessa barn dagligen, har denna intervjustudie genomförts i syfte att undersöka vilka pedagogiska strategier för inkludering som finns att tillämpa. Samt att se vilka av dessa förskollärare använder sig av vid inkludering av barn inom autismspektrat i förskolan. För att få svar på detta har en intervjustudie utförts, fyra förskollärare har intervjuats. Intervjuerna har varit strukturerade med frågor som enbart varit relevanta i förhållande till studiens syfte.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrån tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna på förskolorna kan se ut. Studien är skriven utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet är insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla är förskollärare, arbetar på mindre orter där det statistiskt sett finns procentuellt färre barn med annat modersmål än svenska än genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper där barn med annat modersmål än svenska ingår och/eller barn som ännu ej utvecklat ett verbalt språk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån resultatet gick det att utläsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmänt såg olika ut trots att förskollärarna i studien delade samma syn gällande den pedagogiska dokumentationens syfte.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger samtalar kring autism samt att belysa undervisningen av autistiska barn. Argumenten för att lyfta upp barn, lärande och autism i föreliggande examensarbete är flera. Vi uppfattar att det finns många myter kring autism och dessutom har vi upplevt att autism varit osynligt både i vår utbildning och i samhället i stort. Våra huvudsakliga frågeställningar är: Hur ser pedagoger på autism? Vilka pedagogiska hjälpmedel och metoder används i undervisningen? När det gäller teori och tidigare forskning har vi valt att koncentrera oss på Christopher Gillberg, Lorna Wing och Eva Kärfve.

Forskning visar att svenska barns läsförmåga sjunkit ordentligt i internationella jämförelser. Vilken roll kan samverkan mellan läraren och skolbibliotekarien spela i det pedagogiska skolarbetet? En intressant fråga som är väldigt aktuell i dagens debatt om skolbibliotekets vara eller inte vara. Kanske kan vår studie ge en inblick i vikten av att bemannade skolbibliotek är en nödvändighet för elevernas läsutveckling i dagens skolor.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka skolbibliotekets betydelse i undervisningen hos en grupp lärare i svenska som undervisar på grundskolan. Våra frågeställningar behandlar hur läraren uppfattar sin samverkan med skolbibliotekarien och skolbibliotekets roll i svenskundervisningen.Resultatet av denna studie är baserad på 8 intervjuer som gjorts med lärare i svenska i två grundskolor där vi haft det sociokulturella perspektivet på lärande som vår teoretiska utgångspunkt.Sammanfattningsvis visar resultaten att de deltagande lärarna menar att skolbiblioteket och skolbibliotekarien spelar en viktig roll för elevernas inspiration och läslust, att det saknas tillgång till datorer och internetsökning på skolbiblioteken samt lärarens önskan om en mer utvecklad samverkan med skolbibliotekarien.

Studien går igenom ett flertal olika aspekter av studieteknik med utgångspunkt från en tänkt digital lärandeprocess. Dessutom diskuteras pedagogiskt mål och pedagogiska metoder relaterat till digitala plattformar..

Syftet har varit att försöka utmana det pedagogiska dramat i förskolan, synliggöra nya relationer och möten mellan barn och materialiteter..

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i grundsärskolan arbetar med läsinlärningvad gäller elever med utvecklingsstörning. Studien redogör för deras arbete medläsinlärningsmetoder, läromedel, individanpassning, pedagogiska hjälpmedel samt vilkahinder och möjligheter som uppstår.Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet och vilken ses som enövergripande teori för lärande och utveckling. I studien används kvalitativundersökningsmetod där materialet samlades in med hjälp av intervjuer. Det insamladematerialet analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats.Resultatet visar att läsundervisningen har stor betydelse för elevernas utveckling ochmöjlighet till delaktighet i samhället. Elevernas läsning sågs som en mycket viktig förmåga attutveckla och som kräver erfarenhet och kunskap.

Detta examensarbete är en studie som baseras på det empiriska materialet från kvalitativa intervjuer angående pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av särskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och få kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i två olika skolformer: grundskola och grundsärskola utifrån sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för så väl elever i behov av särskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes på frågor som: vad det är som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillämpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgående i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika färdigheter och behov. Om än i olika utsträckning.

Abstract Blomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssätt i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Vårt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssätt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet när det gäller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar även om hur pedagogerna på förskolan förhåller sig till barns upptäckarlust, hur de tar tillvara på det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssätt. Vår forskningsteoretiska utgångspunkt är främst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssätt, samt det pedagogiska förhållningssättet i ett naturvetenskapligt utforskande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de skånska kustkommunerna planerar för de kustnära områdena. Undersökningen utgår ifrån framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivåhöjningar samt länsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats på kommunernas översiktsplaner.Resultatet påvisar att kommunerna försöker förhålla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utsträckning som möjligt, dock visade det sig att några kommuner hade planeringar som inte var helt samstämmig med riksintressets villkor. Samtidigt så hänvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens värde. Kommunerna menar på att fritidshusområden inte ska byggas inom kustområdet, dock finns det kommuner som planerar in sådana områden.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de rektorer som ingår i studien organiserar introduktionsåret för de nyutexaminerade lärarna, samt hur denna organisation förhåller sig till deras tankar om skolutveckling och ledarskap.Teori: Arbetet utgår ifrån en beskrivning av ett rationalistiskt sätt att se på skolutveckling, jämfört med ett förståelsebaserat sätt och vilka konsekvenser respektive synsätt kan få i en verksamhet. Olika ledarskapsteorier belyses med fokus på kollegiala teorier där tankar om distribuerat ledarskap träder fram. Även lagar, förordningar och kommentarmaterial från Skolverket bidrar till den teoretiska inramningen.Metod: Jag har valt att använta mig av en kvalitativ metod och utifrån mitt syfte valde jag att definiera fyra teman som låg i linje med mina frågeställningar och dessa frågeställningar belystes genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med fyra rektorer och en utvecklingsledare.Resultat: Intervjuerna visar att rektorerna har en positiv inställning till introduktionsåret och att de organiserar detta med fokus på den enskilde läraren. Inte i något fall har rektorerna haft någon tanke på att använda denna process för att kunna utveckla hela skolan eller för att distribuera det pedagogiska ledarskapet. De efterfrågar en gemensam plan för hela kommunen för att kunna höja kvalitén och de är medvetna om att reformen om introduktionsår inte är en prioriterad fråga.

Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

Syftet med vårt arbete är att få syn på de literacy-händelser som förskolans pedagogiska miljö ger förutsättningar för. Hur väl stämmer förskolans dagliga verksamhet överens med de krav och intentioner som styrdokumenten ställer? Vad sker i mötet mellan barn och miljö. Vi vill förstå djupet av detta möte. Hur och i vilket omfång påverkar den mångfacetterade miljön literacy?                                                                               Observation blev den metod vi valde för vår studie.

Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes typ-2 är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom en förbättrad livsstil. En viktig roll i sjuksköterskans arbete är att undervisa patienter i hur de kan förändra sin livsstil och ta ansvar för sin egenvård. Syftet med den här studien var att belysa sjuksköterskans roll i patientundervisning med fokus på livsstilsförändring. Studien gjordes i form av en litteraturstudie där grunden för resultatet utgjordes av 11 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Vi upplever att många lärare inom skolväsendet inte besitter tillräckligt med kunskap om hur man bör agera om en elev har svåra läs- och skrivsvårigheter. Hur vet man att en elev är i behov av dyslexidiagnostisering, och vem är det som utför diagnostiseringen? Vår erfarenhet säger oss att det i skolvärlden ofta krävs en diagnos föra att rätt pedagogiskt stöd ska erbjudas eleven. Syfte: Studiens syfte är att studera hur forskningslitteratur beskriver utredning och diagnostisering av dyslexi. Litteraturstudien avser att besvara syftet utifrån frågeställningarna * Vilken är författarens framställning vad det gäller definition och förekomst av dyslexi? * Vilka tecken/kriterier indikerar när det är befogat att göra en utredning? * Vem är det som avgör när en utredning är befogad? * Hur går en dyslexiutredning till? * Vad blir de pedagogiska konsekvenser av en dyslexidiagnos? Metod: Den metod som används för att besvara syfte och frågeställningar är en komparativ litteraturstuide, där fokus ligger på att jämföra fem ämnesadekvata texter, hämtade från aktuell forskningslitteratur.