Digitala läromedel blir ett vanligare inslag i skolgången då ny teknologi erbjuder tidigare okända pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som använder ett digitalt läromedel i form av en virtuell lärmiljö för matematiklärande upplever denna lärmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lärmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika årskurser samt elever som är matematiskt låg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrån Goods (1981) passivitetsmodell som innebär att lågpresterande elever är mindre risktagande i klassrumsmiljön.Elevernas upplevelse av digitala läromedel studerades i en virtuell lärmiljö bestående av två moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog.

Abstract Denna uppsats har till syfte att undersöka vilka föreställningar studie- och yrkesvägledare har om folkhögskolan och se på hur dessa föreställningar påverkar vägledningen av enskilda individer. Metoden har varit en kvalitativ intervjustudie med åtta studie- och yrkesvägledare. Resultaten visar att det finns tydliga föreställningar om att folkhögskolan passar bättre för vissa individer än för andra. Samtidigt upplevs folkhögskolan vara en positiv skolform för de flesta. De som framförallt ses passa på en folkhögskola är de individer som av olika skäl har misslyckats med den traditionella skolan, kreativa individer och de som vill använda folkhögskolan som en väg in till högskolan.

Mer än 80 procent av alla 1-5 åringar går på förskola, vilket betyder att barnen äter fler måltider inom barnomsorgen än hemma och att det är fler vuxna än bara föräldrarna som har inflytande på barnens kostvanor. Små barn tar lätt till sig nya vanor och därför har förskolan ett stort ansvar för att måltidsordningen och livsmedelsvalen är så bra som möjligt för barnen. Vuxna fungerar som förebilder för barnen och det är därför av stor betydelse att se hur pedagogerna på förskolan agerar och vilka följder deras agerande får när det gäller att främja goda matvanor hos barnen. I arbetet med att förmedla en positiv attityd kan den pedagogiska måltiden ses som ett hjälpande redskap. Det är däremot inte enbart kosten och näringen som är viktigt utan även måltidssituationen och den omgivande miljön är av stor betydelse för hur matvanor utvecklas.Syftet med studien var att undersöka pedagogers förhållningssätt till förskolebarns måltidssituationer med fokus på frukt och grönsaker.

Examensarbetet undersöker hur ett antal lärare har valt att förverkliga kursplanen för gymnasieskolans kurs Svenska A ute i klassrummen. Följande frågor har fungerat som utgångspunkt för arbetet: ? Vilka arbetsområden tas upp vid olika kurstillfällen och hur stort utrymme ges de? ? Hur stora är skillnaderna mellan olika lärares planeringar vad gäller kursinnehåll och vilka är dessa skillnader? Som arbetsmetod valdes en enkätundersökning, riktad till svensklärare på gymnasieskolans estetiska program på skolor i Norrbottens län. En beskrivning av skolans styrsystem och en analys av den aktuella kursplanen tjänar som bakgrund till undersökningen och diskussionen. Resultatet av enkäten visar att de sex lärarna i undersökningen utnyttjat tolkningsutrymmet i kursplanens formuleringar på ett sådant sätt att de genomfört kurser som sinsemellan ser helt olika ut.

De lärare som är självkritiska och kontinuerligt ifrågasätter sitt arbete samt är öppna för förändringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken är att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lära måste de uppleva att de har kontroll över sin situation. När elevens mål är realistiska och tydliga, vet de vart de är på väg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lära. Syftet med vårt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna när de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen.

Det opraktiska är det enda praktiska i längden syftar till att ge en bild av vad och hur lärare tänker kring lärande i allmänhet och sitt eget lärande i synnerhet. Utgångspunkten för undersökningen var en uppdragsutbildning i form av en 10-poängskurs, i vilken 134 lärare deltagit. Med hjälp av en enkät, som besvarades av 123 av dessa och sju samtal i lika många pargrupper, skapades ett material, som här presenteras som en tematisk berättelse. Lärarna utgår från sin vardag och sin undervisning och exemplifierar sina tankar om lärande och sina pedagogiska credon med utförliga exempel eller berättelser. De ser att de finns i en lärande organisation, i vilket arbetslaget utgör både möjligheter och hinder.

Studien syftar till att presentera förskollärares och lärares syn på vad som kännetecknar samverkan och dess betydelse mellan förskolan och skolan vid överlämningen av barn mellan verksamheterna. Den belyser även den pedagogiska dokumentationens betydelse för förskolans och skolans arbete med barnets utveckling. Studiens syfte uppkom ur teoretiska problem när det beror samverkan mellan förskola och skola, där den pedagogiska dokumentationen torde vara av betydelse för barnets utveckling. Utbildning och våra erfarenheter har också under åren gett ett intryck om att samverkan mellan verksamheterna visats sig vara en brist och att dokumentationen inte har använts på ett sätt som utvecklat barnet vidare.Studien är kvalitativ och genomförandet av intervjuerna skedde med hjälp av strukturerade intervjufrågor. Studien baseras på fem intervjuer, tre förskollärares och två lärare i skolan.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur lärare i en specialförskola ser på arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrån sina egna förutsättningar. Genom intervjuer med en förskollärare och en specialpedagog, verksamma på en specialförskola, fick vi svar på våra frågeställningar som lyder: ? Hur ser pedagoger på en specialförskola på arbetet med autismdiagnostiserade barn för främjandet av utveckling och lärande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna på specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen säger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebär svårigheter med kommunikation, språkförståelse, gestaltförståelse, symbolförståelse och verbalt språk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 års ålder.

Problemområde Vi har båda arbetat en längre tid i skolans år F-6 och kommit i kontakt med många elever i behov av särskilt stöd. Vår erfarenhet är att arbetet med att utreda elevers behov av särskilt stöd ser väldigt olika ut på skolorna och att även specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolår F-6. Vi vill ta reda på vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta område. De preciserade frågeställningarna är: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolår F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgår vi från två teoretiska ansatser.

I detta examensarbete undersöktes förutsättningarna och viljan till förändring av skolgårdar i Upplands Väsby kommun till så kallade Gröna skolgårdar. Som Grön skolgård definieras en skolgård där skolans utemiljö innehåller estetiska, miljömässiga och pedagogiska funktioner.Användningen av skolgården som plats för konkret lärande är intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. Därför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och även utomhuspedagogikens dolda ställning i läroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvärderingen av en enkät om skolgården som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar på ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgårdens nuläge och förändringspotential. Enkätsvaren jämfördes med ansökningar och förslag till skolgårdsförändring från andra skolor i kommunen och ställdes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgårdsförändring finns och förutsättningarna för Gröna skolgårdar i Runbyskolan och hela Upplands Väsby kommun är bra, men att det kanske behövs organisatoriska förändringar i ansvarsfördelningen beträffande skolgårdsarbete som redan har genomförts i några andra kommuner i Sverige för att nå snabbare synliga resultat..

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur VFU-lärare erfar det handledande samtalet i lärarutbildningens verksamhetsförlagda del (VFU-lärare är lärare ute på skolorna som handleder lärarstudenter under deras VFU, Verksamhetsförlagda utbildning, tidigare kallad praktik). Syftet var också att undersöka hur VFU-lärarna ser på handledarrollen och handledningens villkor samt om det är någon skillnad mellan utbildade och icke utbildade VFU-lärare i dessa avseenden. Teoretisk utgångspunkt var samtalet som filosofiskt fenomen och pedagogiskt verktyg. Som metod för datainsamlingen användes enkäter och intervjuer. De medverkande i undersökningen var slumpmässigt utvalda och arbetade samtliga som VFU-lärare inom Växjö universitets upptagningsområde.

Syftet med denna studie var att undersöka hur inspirationen från Reggio Emilias filosofi tar sig i uttryck i pedagogisk verksamhet, ur pedagogers synvinkel. De frågeställningar som ingick i studien var: Hur uppfattar pedagoger Reggio Emilias pedagogiska filosofi? Hur kommer inspirationen av denna filosofis teori till uttryck i praktisk verksamhet? Vilken inverkan har Reggio-inspirationen på barnen, enligt pedagogers uppfattning? I bakgrunden redovisades bl.a. forskning om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien var kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver människans uppfattningar av olika fenomen.

Syftet med studien är att kartlägga förskolepersonalens uppfattning angående behovet av specialpedagogiskt stöd inom förskolan och vilken kompetens och kunskap personalen förväntar sig att specialpedagogen ska tillföra. Undersökningen har även lagt fokus på hur pedagogerna ser på specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd. Studien är skriven utifrån en kvalitativ modell och undersökningen har genomförts med hjälp av metoderna; enkät och fokusgruppsamtal. Enkäten besvarades av tio respondenter i tre olika förskolor en vecka innan samtalen ägde rum. De tre fokusgruppsamtalen utgick från fem områden; pedagogiska diskussioner, specialpedagogik, specialpedagogens roll, integrering/inkludering och barn i behov av särskilt stöd.Resultatet visar att närhet och tillgänglighet till specialpedagog ses som förutsättningar för det förebyggande arbetet och för att specialpedagogen ska kunna vara ett komplement till den övriga personalen.

Problemområde Vi har båda arbetat en längre tid i skolans år F-6 och kommit i kontakt med många elever i behov av särskilt stöd. Vår erfarenhet är att arbetet med att utreda elevers behov av särskilt stöd ser väldigt olika ut på skolorna och att även specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolår F-6. Vi vill ta reda på vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta område. De preciserade frågeställningarna är: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolår F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgår vi från två teoretiska ansatser.

Den 1 januari 2002 bildades myndigheten "Nationellt centrum för flexibelt lärande" i Hässleholm. Myndighetens bildande innebar att flexibelt lärande på allvar etablerades som ett begrepp inom den svenska pedagogiska diskussionen.Syftet med uppsatsen är att studera innebörden av begreppet och undersöka hur begreppet etablerades. Arbetet med att undersöka hur begreppet etablerades ledde till, att mitt val av metod blev en textanalys av ett kapitel ur dokumentet SOU 2000:28 "Kunskapsbygget 2000 det livslånga lärandet" och ett kapitel ur dokumentet Prop. 2000/01:72"Vuxnas lärande och utveckling av vuxenutbildningen".Begreppets innebörd har utvecklats från att ha varit en diskussion gällande e-learning och/eller distansutbildning till en diskussion gällande en vidare innebörd, som innebär att flexibilitet ska relateras till individen och målet ska vara att underlätta för individen att lära och att delta i lärande.Det livslånga och livsvida lärandet innebär ett behov för flexibla utbildningsvägar. Detta innebär att flexibelt lärande troligtvis har kommit för att stanna som begrepp inom den svenska pedagogiska diskussionen..