Syftet med detta examensarbete äe att försöka ta reda på vad lärare har för uppfattning angående ledarrollen i sitt yrke, vad de anser vara ett gott pedagogiskt ledarskap och hur olika ledarstilar kan påverka gruppen och den mentala klassrumsmiljön. Arbetet består av litterarturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien består av sex intervjuer med lärare och litteraturstudien presenterar det pedagogiska ledarskapet och ledarskap mer generellt.I diskussionen jämförs svaren från de intervjuade lärarna med arbetets syfte och litteraturstudien. Resultatet visar att ledarskap innebär att vara tydlig, det ska inte finnas något tvivel om vem som är ledrare. Man ska vara en auktoritet utan att vara auktoritär.

Den pedagogiska verksamheten påverkas av ljudmiljön som antingen kan främja eller motverka kommunikationsmöjligheter. Då tidigare forskning genomfört objektiva mätningar efterlyses mer subjektiva studier, vilket denna studie syftar till. Syftet i denna studie är att undersöka hur de medverkande förskollärarna uppfattar att ljudmiljön påverkar den pedagogiska verksamheten. Studien ämnar även undersöka vad förskollärare uppfattar sig göra för att främja en god ljudmiljö. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts:Hur uppfattar förskollärarna att ljudmiljön påverkar verksamheten?Vad uppfattar förskollärarna vara en god ljudmiljö?Hur uppfattar förskollärarna sig arbeta för att främja en god ljudmiljö?Den teoretiska utgångspunkten för studien är von Glasersfelds (1995; 2000) radikal konstruktivism och kvalitativa intervjuer har genomförts.

I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats är syftet att skildra hur ett fenomen kan bemötas på olika sätt. För att uppnå detta syfte presenteras olika metoder med en utgångspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika metoder som på varierande tillvägagångssätt bemöter rasism. Även tillkommande i uppsatsen presenteras och appliceras en teori som påvisar den avgörande betydelsen som utvecklingen av en medvetenhet har, för att lyckas inom problemområdet. Samtliga metoder prövas på ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och ämnet samhällskunskap. Där del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering av det vetenskapliga metoderna till skolans sfär är möjlig.

Tanken att särskilja de elever som avviker från det som anses normalt är ingalunda en ny företeelse inom skolans värld. Hur välmenande än tanken i grunden må vara, kan den dock leda till stigmatisering av den särskiljda eleven i fråga. Norrköpings kommun använder sig, i dagsläget, av resursgrupper för att möta elever med neuropsykiska funktionshinders behov. Målet med denna studie är att genom användandet av intervjuer såväl som observationer se hur elevernas pedagogiska förutsättningar samt förutsättningar för återgång till skolan skapas inom denna specifika resursgrupp. Ämnet inkludering inom skolan är innehavare av en komplexitet där eleven påverkas av ett flertal aspekter förutom det reella funktionshindret.

Syftet med denna undersökning är att finna inspiration och utveckla kunskap om arbete med barns berättande och därmed skapa större förståelse för det pedagogiska arbetet med estetiska språk. I verksamheterna ville jag undersöka det kulturskapande barnets möjligheter att skapa mening och även en lust att lära. För att nå detta syfte använde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer i tre skilda pedagogiska verksamheter i Valparaíso, Chile. Undersökningen omfattar sju intervjuer samt fem observationer. Resultatet visar att i barnens berättande spelar dialogen, mottagandet och kontexten stor roll.

I va?rt dagliga arbete har vi sett hur barn la?r sig la?sa och skriva med hja?lp av surfplattan. Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rskolebarns la?s- och skrivinla?rning sker med hja?lp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifra?n behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt la?randeperspektiv. Som metod har vi anva?nt oss av observationer pa? fo?rskolebarn som filmades.

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehåll i förskolan. Utgångspunkten har varit Bernsteins teori där vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har även litteratur och forskning behandlats kring ämnet.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehåll. Det vi närmare vill undersöka är:Vad har pedagoger för pedagogiska mål med samlingen?MetodVi har valt att använda oss av intervju som metod där sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

Syftet med studien var att i förskolan undersöka föreställningar om den pedagogiska miljöns betydelse för barns tidiga skriftspråksutveckling samt att studera den pedagogiska miljöns utformning och innehåll ur ett skriftspråksutvecklingsperspektiv. Studien är kvalitativ och består av två delstudier som genomfördes med hjälp av intervju respektive observation. Sex förskollärare intervjuades och avdelningarna som förskollärarna arbetade på observerades. Resultaten från de två delstudierna analyserades var för sig, för att sedan jämföras i en gemensam analys.Resultaten visar att ett stort utbud av skriftspråksutvecklande artefakter fanns på avdelningarna och att förskollärarna hade många tankar om hur barns skriftspråkande ska stödjas. Det kan dock också ses att stora delar av avdelningarnas skriftspråkliga egenskaper lämnades okommenterade av förskollärarna.

SammanfattningLärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen.

SammanfattningSyftet med denna studie var att ta reda på hur yttre och inre faktorer påverkar pedagogens arbete och hur det styrs från huvudmannen ner till förskolan samt hur dessa ramar ger både möjligheter och hinder i den pedagogiska verksamheten. Vi har använt oss av två kvalitativa metoder, intervju och observation, för att få både en uppfattning om hur faktorerna upplevs och hur det faktiskt påverkar pedagogernas val. En fenomenografisk forskningsansats har använts där föresatsen var att få se hur pedagogerna uppfattar sin omgivande miljö. Vi har utfört 9 intervjuer fördelade på tre förskolechefer, tre förskollärare och tre barnskötare. 22 mindre observationer på två förskolor har även utförts.

Det område som undersöks i detta examensarbete är pedagogisk anpassning inom idrott och hälsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen är att genom användning av vetenskapsteoretiska utgångspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lärare säger att de använder för att få elever med ADHD att lära sig i ämnet idrott och hälsa i dagens skola. Detta empiriska material jämförs sedan med vad forskningen inom området visar, för att på så sätt visa ifall forskningen når ut till verksamma lärare eller inte. För att kunna göra dessa jämförelser, har vi intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa från fyra olika rektorsområden i en mellanstor stad i södra Sverige.

Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella skillnader mellan flickors och pojkars skriftspråk när det gäller antal verb och variationsgraden i verbens användning i skrift. Syftet är vidare att utröna huruvida flickors och pojkars val av uppsatsämne vid fri skrivning på nationella prov i svenska skiljer sig åt. Slutligen är syftet att undersöka huruvida man ur resultaten av undersökningen kan dra några pedagogiska slutsatser. Efter det att 106 gymnasisters uppsatser undersökts visade resultaten att det inte fanns några större skillnader mellan könen i användningen av verb. Vad gäller val av uppsatsämne fanns det dock vissa skillnader mellan könen.

SyfteSyftet med vår studie är att undersöka sex specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av pedagogiska läs- och skrivutredningar. TeoriI studien har en fenomenologisk livsvärldsansats använts. Genom intervjuer har sex specialpedagogers livsvärldar blivit synliggjorda och tolkats utifrån ?sakerna själva?. Enligt fenomenologin är det i dialogen vi förstår varandra.

 Denna studie redogör för utbildningens betydelse i fråga om nyexaminerade lärares pedagogiska och vetenskapliga förhållningssätt. För att studera nyexaminerade lärares beskrivningar av sin yrkesverksamhet samt sin syn på utbildningen, har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare under former som säkerställt etisk riktighet, reliabilitet och validitet. De kvalitativa intervjuerna har, i studien, en låg grad av standardisering och fokus på ett visst tema, trots en relativt hög grad av strukturering. Vidare har intervjuerna analyserats utifrån den nuvarande lärarutbildningens intentioner och tidigare forskning där lärarutbildningens betydelse, det vetenskapliga och pedagogiska förhållningssättet samt tiden som ny lärare berörs. Tre tydliga infallsvinklar på utbildningens betydelse har följaktligen urskiljts, vilka sedan användes för att presentera resultatet.

Aktionsforskningens syfte är att öka elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sällan tillåts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och därmed saknar förståelse för dess syfte och innehåll. Studien präglas av ett relationellt perspektiv i strävan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lärande. I ämnet idrott och hälsa beskrivs att förutsättningar för detta många gånger saknas.