Skolan är en del av samhället och måste därför följa den utveckling som sker. För att lärarna skall kunna möta detta och erbjuda eleverna möjligheter till lärande är de i ständigt behov av pedagogisk utveckling. Det finns olika metoder och modeller för hur kompetensutveckling kan ske där valet av metod beror på verksamheten och den enskilda läraren. Denna studie syftar till att pröva och utvärdera om och på vilket sätt videodokumentation kan implementeras i en skolas verksamhet och bli ett användbart redskap för lärarnas pedagogiska utveckling. För att pedagogisk utveckling skall vara möjlig krävs det att läraren reflekterar över sitt görande.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen ser ut på tre gymnasiesärskolor i Göteborg. Vi vill undersöka vilka teman som ingår och hur den bedrivs. Våra frågeställningar är:1. Vilka teman och ämnen ingår i sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiesärskolan?2. Vilka teman förekommer oftare eller mer sällan i sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiesärskolan?3. Under vilka pedagogiska former bedrivs sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiesärskolan?Vi har valt en kvalitativ metod och gjort sju halvstrukturerade intervjuer med personal som arbetar med sex- och samlevnadsundervisning på tre olika gymnasiesärskolor i Göteborgsområdet. Vi har analyserat resultaten av intervjuerna med hjälp av fyra olika teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.

A possible explanation for the inability of the governments of the world to implement necessary environmental policies is that they are worried of being punished by voters for implementing too forceful policies. But do voters actually punish governments that implement more stringent environmental policies? Few studies have explored this question directly. Parts of the literature on environmental policy and public opinion indicate that voters would predominantly reward governments that implement more stringent environmental policies, while other parts indicate that voters would predominantly punish them. It is also possible that voters punish governments that implement more stringent environmental policies in some contexts, but reward them in others.

Ledar- och chefsutbildningar är ständigt aktuella. Organisationer kompetensutvecklar sina chefer i stor utsträckning, samtidigt som marknaden är full av diverse externa lösningar i form av konsultfirmor och ledarskapstester, för att bli konkurrenskraftiga som möjligt. Jag har med anledning av detta undersökt en intern ledarskapsutbildning/- introduktion i en svensk medelstor kommun, där jag med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer fått ta del av informanternas nyanserade redogörelser kring begreppet ledarskap samt deras upplevelser av utbildningen. Jag har studerat och analyserat upplägget, både innehållsmässigt men även pedagogiskt, och därigenom identifierat en del fungerande faktorer samt andra utvecklingsbara bitar. Jag hoppas att studien kan bidra till en ökad förståelse inom ämnet och att den visar sig vara användbar för mig i mitt yrke som personalvetare, och möjligen även för övriga verksamheter som planerar ledarutbildningar.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lärarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrån barnens lärande. För att synliggöra lärarnas tankar och erfarenheter användes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan på barnens lärande. Lärarna menar att miljön skapar lärarens roll och det är lärarna som innehar huvudrollen när det gäller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska ändras och lämpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgå från barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lärande miljö.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa eller lindra matematiksvårigheter är ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartläggning, som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgångspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn på kartläggning och yngre elevers räknesvårigheter samt hur de går till väga vid en pedagogisk kartläggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen är två specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom området. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn på kartläggning.

Denna uppsats undersöker hur ledarstilen påverkas av anammandet av filosofin inom Lean Production. Syftet är att granska hur ledarna kan kombinera dynamiken bakom ett pedagogiskt ledarskap och medarbetarnas medinflytande med principerna inom Lean Production. Vår uppsats bygger på den empiri vi samlat in genom sex kvalitativa intervjuer med både ledare och medarbetare på tre avdelningar inom tre olika organisationer. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av grundar sig i huvudsak på Arne Malténs dimensioner kring ett pedagogiskt ledarskap. Analysen är sedan strukturerad kring dessa dimensioner.

Med denna studie ville jag ta reda på hur förskollärare arbetar med denpedagogiska dokumentationen i förskolans verksamhet. Frågeställningarna jagsökte svar på var: Hur kan arbetet med pedagogisk dokumentation se ut iförskolan? Vad anser förskollärare om arbetet med pedagogisk dokumentation,finns det några svårigheter eller möjligheter med att arbeta på detta sätt. Vem bäransvaret för den pedagogiska dokumentationens utformning, planering ochstruktur? För att få svar på mina frågeställningar valde jag en struktureradkvalitativ metod och intervjuade fyra stycken förskollärare.

IKT tar större och större plats på förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i åldern ett till fem när de får tillgång till en surfplatta. Frågorna som ställdes var: Hur samspelar barn i ålder ett till fem med varandra runt en surfplatta? På vilket sätt används spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad händer i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i användningen av surfplattan när det gäller ålder? Metoden som användes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogiska metoder som används i förskolan vid oönskat beteende hos barn. En hermeneutisk ansats har tagits i studien för att komma närmare pedagogerna och deras arbete i förskolan. Studien är kvalitativ och data har samlats in via enkäter med flest slutna frågor.Studien synliggör både pedagogiska metoder som fungerar och metoder som är mindre bra i arbetet med barn med oönskat beteende. Studien delas in i sex teman som pedagoger vanligtvis använder sig av på förskolan. De teman som var mest frekventa var: fostrare och kamrat, oönskat beteende, konsekvens och straff, ignorering, beröm och uppmärksamhet och prat och upprepningar.Resultatet visar att pedagoger använder sig av konsekvenser och straff men är inte medvetna om att de gör det eller med den bästa intentionen.

Elevdokumentationen i skolan är omfattande, bland annat genom att individuella utvecklingsplaner för skolans samtliga elever skrivs och för elever i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie problematiseras texter i åtgärdsprogram.Syftet med denna studie är att undersöka och få en fördjupad förståelse av hur beteenderelaterade problem beskrivs i form av texter i åtgärdsprogram för flickor respektive pojkar och vilka pedagogiska åtgärder som föreslås på de olika nivåerna organisations-, grupp- och individnivå.För att undersöka fältet används den kvalitativa metoden och textanalys som metodansats. I studien ingår 18 åtgärdsprogram för årskurs 6-9 i tre olika kommuner vid tre kommunala skolor.Studiens resultat visar att det teoretiska perspektiv som dominerar inom problembeskrivningarna är det kategoriska, där individen ses som bärare av problemen. Något som även tidigare forskning har visat. De pedagogiska åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammen beskrivs i huvudsak på individnivå, även detta ligger i linje med andra studiers resultat.

Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten?Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik.

Bakgrund och syfte:Alla elever förutsätts klara betyget godkänd i grundskolan. Svenska, engelska och matematik har fått en särställning som kärnämnen. Betyget godkänd krävs för att få plats på ett nationellt gymnasieprogram. Många elever lämnar nu grundskolan utan komplett betyg. Det finns anledning fråga sig hur man resonerat i skolutredningen bakom dagens målstyrda skola (SOU 1992:94) angående elevernas förutsättningar och om uppfattningen förändrats jämfört med betänkandet som initierade grundskolan i Sverige (SOU 1948:27).

Sagans innehåll är baserat på naturens fyra element och vilja är att den ska kunna användas i undervisningen. Examensarbetet är baserat på hur du kan använda sagaor som ett komplement i lärandet och hur den kan vara en viktig del i barns läsutveckling och dess mångsidighet..

Syftet med detta arbete var att studera hur mångfalden kan framträda i en pedagogisk miljöoch vilka utvecklingsmöjligheter erbjuds barn i den. Miljön anser vi vara en viktig del i barnsutveckling och lärande. Mångfald är liksom miljö, en viktig del i denna utveckling. Iuppsatsen kopplar vi samman dessa två begrepp och gör en tolkning av en pedagogisk miljöpå en förskola.I denna uppsats kopplas mångfaldsbegreppet till miljöns uppbyggnad, variation och innehåll.I genomgången av teoretiska perspektiv länkas styrdokument, sociokulturellt perspektiv ochvariationsteori ihop. En kort beskrivning av den svenska förskolans historia och ReggioEmilia pedagogiken presenteras med koppling till mångfald och miljö.Olika tekniska hjälpmedel användes vid observation, för att samla in data.