Sökresultat:
2470 Uppsatser om Pedagogiska möten - Sida 50 av 165
Pedagogisk strÀngteori - Hur problembaserat lÀrande manifesterar sig ur ett andrasprÄksperspektiv
Denna uppsats behandlar hur man kan anvÀnda sig av problembaseratlÀrande pÄ en svensk gymnasieskola samt hur man kan arbetaproblembaserat med andrasprÄksutveckling. Undersökningen bygger pÄklassrumsobservationer, lÀrarintervjuer och en elevenkÀt. Syftet Àr att sehur PBL kan fungera i verkligheten samt hur PBL fungerar utifrÄn ettandrasprÄksperspektiv.Inom den teoretiska ramen för uppsatsen redogör jag grundligt förteorierna bakom PBL samt dess funktion. Dessutom redogörs för hurPBL interagerar med andrasprÄksutvecklande teorier.Undersökningen visar att det fungerar bra att anvÀnda PBL iverkligheten bÄde som generell pedagogisk metod och som ett verktygför andrasprÄksutveckling. De pedagogiska resultaten tycks Àven fÄ enpositiv effekt trots att man inte integrerar problembaserat lÀrande fulltut..
LÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi : Elevers studiesituation inom nÄgra yrkesförberedande gymnasieprogram
SAMMANFATTNING: LÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi - En studie om hur elever inom de gymnasiala yrkesförberedande programmen med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi upplever sin studiesituation. Uppsatsen Àr ett resultat av vÄr undersökning gÀllande vad begreppet dyslexi innebÀr, tidigare och nuvarande forskning inom omrÄdet, hur gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi upplever sin studiesituation samt hur lÀrarna anpassar sin undervisning för elever med dessa svÄrigheter. Vi har Àven undersökt om elever och lÀrare har kÀnnedom om de kompensatoriska hjÀlpmedel som finns till deras förfogande pÄ ett gymnasialt yrkesförberedande program i en gymnasieskola i Sverige..
LÀrandeprocesser inom instrumentalundervisning: fyra instrumentallÀrares syn pÄ lÀrande
Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur instrumentallÀrare, i det hÀr fallet pianolÀrare, uppfattar elevens lÀrande. De frÄgestÀllningar jag har utgÄtt ifrÄn, har varit pÄ vilket sÀtt lÀrarna verbaliserar sina kunskaper om lÀrande och vilken (teoretisk) utgÄngspunkt de har. Metoden har varit att göra observationer och att med utgÄngspunkt frÄn dessa göra intervjuer. Resultatet visade att lÀrarna inte utgÄr frÄn nÄgra pedagogiska teorimodeller nÀr de beskriver lÀrandesituationerna pÄ instrumentallektionerna. De var ovana vid att reflektera och teoretisera kring sin undervisning.
LÀs- och skrivinlÀrning i Är 1 : Arbete med elever som inte har erövrat lÀs- och skrivkoden efter första terminen i Är 1.
Studiens syfte var att ta reda pÄ hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning med de elever som behöver lÀngre tid pÄ sig att erövra lÀs- och skrivkoden. Med i studien finns ocksÄ hur skolan som organisation hjÀlper och stöttar dessa elever. Studien Àr av en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer med lÀrarna har varit grunden till arbetet. Resultatet visar att lÀrarna anser att bokstavsinlÀrningen Àr den viktigaste delen för eleverna att kunna dÄ den Àr grunden för vidare lÀs- och skrivutveckling. Slutsatsen Àr att alla lÀrare anvÀnder sig av olika metoder i sin pedagogiska verksamhet vilket visar att utbudet Àr stort nÀr det gÀller att kunna skapa sin egen undervisningsmodell..
LÀrares pedagogiska verktyg i undervisningen pÄ omvÄrdnadsprogrammet för elever med svenska som andrasprÄk
AbstraktTitel: LÀrares pedagogiska verktyg i undervisningen pÄ omvÄrdnadsprogrammet för elever med svenska som andrasprÄkInstitution: Sektionen för lÀrarutbildningFörfattare: Jannice Gancarz, Ingrid OlssonHandledare: Ewa WictorDatum: 2012-05-25Examinator: Ole OlssonMedexaminator: Monica EklundAntal sidor: 46Bakgrund. Antalet Àldre ökar i samhÀllet. Inom vÄrd och omsorg och sÀrskilt inom Àldreomsorgen kommer behovet av utbildad vÄrdpersonal att öka. För att motverka denna brist satsar samhÀllet pÄ att utbilda vuxna inom vÄrd och omsorg till undersköterskor. En stor grupp som utbildas har svenska som andrasprÄk.
Matematikspelet
MatematikÀmnet och elevers bristande kunskaper i Àmnet, har starkt uppmÀrksammats senaste Ären. Vi har konstruerat ett matematikspel i syfte att införa ett arbetssÀtt i undervisningen, som bygger pÄ pedagogiska faktorer sÄsom kommunikation, reflektion, social aktivitet och motivation. MÄlgruppen har frÀmst varit förstaÄrselever vid gymnasiet. I denna undersökning har sÄvÀl elever som lÀrare och andra pedagoger deltagit i syfte att vÀrdera spelets funktioner som en del av undervisningen. Det centrala har varit hur och om spelet kan stimulera elevers motivation och kommunikation i positiv riktning för att pÄ sÄ sÀtt skapa förutsÀttningar för ett bÀttre lÀrande.
SkolgÄrdsutformning till grund för utomhuspedagogik
Varje höst börjar en ny kull av barn i skolan och möts av skolgÄrden pÄ den allra första skoldagen. SkolgÄrden Àr skolans visitkort och ansikte utÄt och berÀttar nÄgot om hur skolan ser pÄ barns utomhusvistelse. Det förÀldrar och barn idag möts av Àr vanligen en mycket steril yta som inte signalerar till nÄgon kreativ verksamhet. SkolgÄrden har Àven visat sig vara en av de mest eftersatta utomhusmiljöerna i Sverige idag och Àr samtidigt en av de platserna barn spenderar större delen av sin vakna tid pÄ.
Utomhuspedagogik Àr ett omdiskuterat begrepp som idag blivit ett allt mer vanligt forskningsÀmne. Forskning visar pÄ att det Àr bra för barn att vistas utomhus och att det medför mÄnga positiva effekter som god hÀlsa, ökad koncentrationsförmÄga och motoriska fÀrdigheter.
Rektorers uppfattningar om skolors integrerande verksamhet
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka huruvida skolor, utifrÄn rektorers perspektiv som dess pedagogiska ledare, arbetar med integration. Vi fokuserar pÄ hur skolorna enligt rektorer förhÄller sig till styrdokument och elevpopulationen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med sju högstadierektorer pÄ sju olika skolor i en utvald kommun. VÄrt teoretiska utgÄngslÀge inbegriper ett sociologiskt förhÄllningssÀtt till vÄra empiriska data. Huvudresultatet i uppsatsen Àr att eleverna i den undersökta kommunen inte fÄr likvÀrdig utbildning eftersom det pÄ skolorna saknas handlingsplaner och mÄl för hur integrationsarbetet skall fortlöpa, vilket försvÄrar elevernas möjligheter att möta samhÀllet..
Pedagogikens roll inom tandvÄrden: en uppsats om den edukativa processen i mötet med patienten
Arbetet handlar om pedagogikens roll för att underlÀtta bemötandet mellan vÄrdare och patient och dÀrigenom Ästadkomma lÀrande i riktning mot en förbÀttrad hÀlsa. I detta fall begrÀnsas undersökningen till tandvÄrden och mötet mellan tandhygienist och patient. Förutom att ha en god kunskap om tandvÄrd och munhÀlsa krÀvs det att tandhygienister lyckas nÄ ut med sin information och i visa fall fÄ patienten att Àndra pÄ sitt beteende. Det Àr dÄ det pedagogiska bemötandet ett viktigt redskap..
TillÀmpligheten av OECD:s Riktlinjer pÄ denfinansiella sektorn
Att teknik finns pÄ förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utstrÀckning? Vad det Àr som styr hur mycket de anvÀnder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda pÄ just detta har jag valt att göra enkÀtundersökning, observationer av lokalerna, genomgÄng av materialet inom förskolan och en undersökning pÄ ett bibliotek. Att barnen gillar och gÀrna hÄller pÄ med teknik Àr lÀrarna överens om. De flesta av förskolorna anvÀnder sig ganska lite av teknik pÄ sina lektioner, men anser ÀndÄ att teknik Àr ett mycket viktigt Àmne för barn i förskoleÄlder.
?Konst Àr konst, allt annat Àr allt annat? : Samtidskonsten som pedagogisk resurs.
Jag gör den hÀr undersökningen med fokus pÄ samtidskonst som jag upplever Àr ettsvÄrgripbart fenomen. SÄ vad Àr samtidskonst och gÄr den att definiera? Generellt Àrsamtidskonst konst skapad efter 1945 och bestÄr samtidigt av ?historiska? och ?banbrytande?konstyttringar. Den uttrycker sig i nya medier som installation, video och fotografi och utgörett fÀlt som Àr i stÀndig förÀndring. I huvudsak tematiserar samtidskonsten vardagslivet ochindividens livsbetingelser samtidigt som den Àr upptagen med att undersöka fÀltetsmöjligheter och upplÄter ett rum för reflektion.
Barn med utvecklingsstörning och en kvalitativ innehÄllsanalys av TEACCH-metoden och Lilli Nielsens pedagogik med avseende pÄ kunskapssyn
SammanfattningMÄlet med det hÀr arbetet Àr att analysera tvÄ pedagogiska metoder för barn med utvecklingsstörning, nÀrmare bestÀmt TEACCH-metoden och Lilli Nielsens pedagogik, nÀr det gÀller kunskapssyn och dÄ framförallt aspekterna hur barnet med utvecklingsstörning tillÀgnar sig kunskap och vilka former denna kunskap tar. Avslutningsvis undersöks vilka kategorier som kan identifieras ur de analyserade texterna (citaten).För att samla in data har jag anvÀnt mig av litteraturstudie men för att tolka och bearbeta data har jag valt att anvÀnda mig av kvalitativ innehÄllsanalys. Litteraturstudie innebÀr att jag söker efter specifika svar i litteraturen som jag sedan jÀmför.NÀr det gÀller frÄgestÀllningen hur barnet med utvecklingsstörning tillÀgnar sig kunskap enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Strukturerad miljö, strukturerade aktiviteter och? hand pÄ hand-metod?. NÀr det gÀller frÄgestÀllningen vilka former denna kunskap tar enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Faktakunskap och FÀrdighetskunskap.
FörstÄ det förflutna - forma framtiden: ett pedagogiskt
arbete om historia bland femteklassare pÄ Triangelskolan i
Kiruna
Syftet var att undersöka om man genom att sammankoppla samtida historiska hÀndelser pÄ bÄde lokal- och riksplanet i Sverige kan öka förstÄelsen hos elever att historiska skeenden pÄverkar samhÀllet och att eleverna kan vara med och bidra till framtidens samhÀlle. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en femteklass i Kiruna. Vi har i undersöknings-gruppen arbetat med historia pÄ mÄnga olika pedagogiska sÀtt. Undersökningen prÀglas av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt, mÀtinstrumenten bestod av enkÀter och observationer. Resultaten visade att eleverna nÄtt kunskaper som i viss mÄn lett fram till förstÄelse.
Den meningsbÀrande diagnosen. En intervju om den neuropsykiatriska diagnosens betydelse för förskolans praktik
Syfte: Studiens syfte var att studera hur förskollÀrare talar om den neuropsykiatriska diagnosens betydelse för förskolans pedagogiska praktik.Teori: Studien Àr kvalitativ och har en sociokulturell och diskursiv ansats med postmoderna utgÄngspunkter. Att veta nÄgot Àr med detta sÀtt att se inte att kunna beskriva hur nÄgot faktiskt Àr, utan snarare att ge och skapa betydelser. En utgÄngspunkt i studien Àr att samspelet mellan individer och kontext skapar förutsÀttningar för vad som Àr möjligt. I studien anvÀnds begreppet diskurs som ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ vÀrlden, eller ett utsnitt av den. Enligt Winther-JÞrgensen och Phillips (2000) leder olika sociala vÀrldsbilder till olika sociala handlingar.
Datorn i undervisningen, med eller utan Tragetons metod? : en studie om pedagogers syn pÄ datoranvÀndning
Bakgrund: I dag anvÀnds datorn pÄ allt fler arbetsplatser runt om i hela vÀrlden, i olika sammanhang. Allt fler upptÀcker vilka fantastiska möjligheter datorn har att erbjuda. I skolan har inte genomslagskraften blivit sÄ stor och flera statliga och kommunala satsningar har gjorts utan nÄgon större framgÄng. SÀljö (2000) menar att det inte har kommit tillrÀckligt bra pedagogiska program för skolan. Med detta som bakgrund vill vi undersöka ifall arbetet med datorn utvecklas mer om en metod anvÀnds.