Syftet med uppsatsen var att ge en övergripande bild av barns upplevelse av pappans våld mot mamman, samt att undersöka hur denna problematik kan konstrueras i forskningslitteraturen. Uppsatsens frågeställning var: Hur diskuterar forskningslitteraturen barns upplevelse av mäns våldsutövande i hemmet, med fokus på temana barnets hemmiljö, den våldsutövande pappan, den våldsutsatta mamman och sociala, fysiska och psykiska konsekvenser av våldet för barnet? Uppsatsen är en selektiv kunskapsöversikt av nio primärdokument. Resultaten analyserades med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att barn som upplever pappans våld mot mamman uppfattar hemmiljön som oförutsägbar, och barnen kan ha svårigheter i att knyta an till föräldrarna.

Dirigenten och komponisten Leonard Bernstein (1918-1990) var en av sin tids ledande kulturella celebriteter i Amerika. Bernsteins berömmelse vilade på hans mångsidighet inom skilda artistiska områden. Särskild uppmärksamhet fick dock hans banbrytande verksamhet som musikfolkbildare i tv. En allmän uppfattning är att Bernsteins personliga karisma och affinitet för tv-mediet var anledningen till programmens succe?.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre.

Läroplanen för grundskolan och förskoleklassen menar att det är viktigt att eleverna förhåller sig kritisk till fakta och lär sig inse att olika val medför konsekvenser. Gunilla Svingby anser att kritiskt tänkande bör genomsyra all undervisning i skolan vilket författarna i detta arbete håller med om. Kritiskt tänkande bör inte isoleras till enbart källkritik utan skall ses som en viktig del i undervisningen för att tillägna sig viktig kunskap för framtiden. Trots att författarna sökt med ljus och lykta har dessa funnit näst intill ingen forskning alls som belyser lärares arbetssätt och hur man kan arbeta för att vidareutveckla detta hos elever. Det kan tyckas som att ämnet är högaktuellt i samhället och det kan tyckas att det är av stor vikt att uppmärksamma detta i ett examensarbete.

Pedagoger har ett uppdrag som innebär att de ska arbeta med etiska värden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhållningssätt och uppfattning av barns lärande en stor roll.     Vårt syfte med denna c-uppsats är att ta reda på innebörden av etiska värden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lär sig dessa. Forskningsfrågorna är: Vad innebär etiska värden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lär barn etiska värden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    Vår undersökning grundar sig på en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger på fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrågan om innebörden av etiska värden och normer var en väldigt svår och komplex fråga för pedagogerna att besvara då etiska värden och normer består av så oerhört mycket som kan delas in i många olika begrepp och synsätt.

Det övergripande syftet med mitt examensarbete är att få insikt i vad skolpersonalen anser ligga till orsak för mobbning, vad skolpersonalen tror att konsekvenserna kan bli samt hur skolpersonalen kan förebygga den. Utifrån syftet har jag formulerat tre frågeställningar: Vad är orsaken/orsakerna till mobbning enligt skolpersonal? Vilka konsekvenser tror skolpersonal att mobbning kan få? Vad anser skolpersonal att de kan göra för att förebygga mobbning? Jag har valt att använda en kvalitativ metod bestående av intervjuer. I min undersökning har jag valt att göra intervjuer med skolpersonal på en mångkulturell grundskola i en större svensk kommun. Jag har intervjuat sammanlagt fyra personer som har olika uppgifter på skolan.

Förskola och skola kostar samhället stora summor och det finns en osäkerhet hur resultatet av denna verksamhet ska mätas. Därför har behovet av pedagogiska verktyg och redskap för hur man bl.a. observerar, kartlägger och stimulerar barns språkutveckling ökat. Huvudsyftet med denna studie är att belysa några pedagogers och föräldrars beskrivning och värdering av TRAS-materialet (Tidig Registrering Av Språkutveckling). På vilka sätt kan observationsmaterialet påverka förskolans verksamhet? Författaren genomför studien med hjälp av intervju- och enkätundersökning.

Hur ser den svenska pressbevakningen och rapporteringen av Afrika ut? Hur framställs situationerna, aktörerna och människorna i Afrika? Vilka möjliga anledningar finns till att rapporteringen ser ut som den gör och vad kan detta ha för möjliga konsekvenser?.

Bilden av elektroniska spel Mattias Engdahl & Andrée Olsen, 2011. Malmö högskola. Sedan persondatorns genombrott på 1980-talet har elektroniska spel upptagit mer av ungas tid, uppmärksamhet och intresse. Detta examensarbete syftar därför till att genom ett sociokulturellt perspektiv se vad utbildade fritidspedagoger anser om elektroniska spel. I examensarbetet diskuteras elektroniska spel som fenomen och vilken påverkan de kan ha på unga. Studien ställer även de elektroniska spel som är framtagna med ett pedagogiskt syfte mot de kommersiella.

Abstrakt: Demensvård är och har historiskt i vårt land varit starkt medicinskt orienterat, dock har en viss förskjutning skett. Förhållningssätt och bemötande är begrepp som inte är traditionellt medicinska, dock har de blivit allt viktigare i det praktiska arbetet kring demenssjuka. Syftet med denna forskning är att förstå och skapa förståelse för hur ett (special)pedagogiskt perspektiv inom demensvården kan leda till större delaktighet och livskvalitet. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts vid ett demensboende i en mellansvensk småstad. Den teoretiska verktygslådan innehåller diskursanalys samt en reflexiv tolkning i pragmatisk anda.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på blyghet hos barn samt att ta reda på hur man som förskollärare kan stödja blyga barn på förskolan. Detta eftersom vi under utbildningens gång saknat att få ta del inom området. Ett ytterligare syfte är att utforska vad teorin och forskning belyser gällande blyghet och blyghet hos barn.Studien visar på att blyga barn kan ha svårigheter och vara i behov av stöd, precis som barn med t.ex. ADHD. Blyghet hos barn kan bland annat påverka de kommunikativa färdigheterna negativt samt ge svårigheter med att inleda sociala kontakter med jämnåriga.

Det här arbetet har undersökt hur sex gymnasielärare med olika ämnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lärprocesser. Resultatet utgår från två fokusgruppsintervjuer på två olikagymnasieskolor i sydvästra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen få en bild av hur lärarnakonstruerar och legitimerar estetiska lärprocesser i klassrummet samt att utifrån diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framträder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och använder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframträder fyra diskurser kring vilka lärarna diskuterar de estetiska lärprocesserna.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Våra forskningsfrågor har handlat om vilka förväntningar chefer och medarbetare har på chefsrollen inom kommunal äldreomsorg - vilka likheter och skillnader som finns mellan chefer och medarbetare och vad det får för eventuella konsekvenser. Syftet var att förstå vilka förväntningar medarbetarna i en offentlig äldreomsorgsorganisation i tre kommuner i Småland har på sin chef samt vad enhetschefen har för förväntningar på sin roll inom äldreomsorgen. Vår fokus var några personers egna upplevelser, och vi har därför valt en kvalitativ ansats och har gjort tio enskilda intervjuer med fyra enhetschefer och sex medarbetare samt en parintervju med två medarbetare. Teoribildningar som vi använt är norm- och ledarskapsteorier. Resultatet av denna undersökning visar att det är skillnader på chefers och medarbetares förväntningar på chefsrollen, vad skillnaderna beror på är här svårt att fastslå.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.