ABSTRACT Klang, Malin (2015). Pedagogisk miljö i förskolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Learning environment in preschool from a special educational perspective). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola. Bakgrund Förskolan har som uppdrag att erbjuda barnen en trygg miljö som utmanar till lek och aktivitet. Verksamheten ska anpassas till alla barn och de barn som behöver mer stöd och stimulans ska få detta. Min erfarenhet av förskolan är att pedagogerna i allmänhet är duktiga på att fånga upp barn som skapar oro.

Inom flygstridsledningsutbildningen har det de senaste två åren underkänts två elever per år, detta motsvarar en andel på cirka en fjärdedel som inte blir godkända. Inför att man påbörjar utbildningen genomförs relativt omfattande uttagningstester vilket borde innebära att endast de med rätt förutsättningar antas till utbildningen. Då vissa individer trots det blir underkända lyfts tesen att detta kan bero på antingen urvalsprocessen eller utbildningen i sig. I denna undersökning har det fokuserats på utbildningen. En intervjustudie har gjorts med samtliga elever och lärare på den nuvarande flygstridsledningsutbildningen i syfte att jämföra utbildningen med Kolbs normativa teori om erfarenhetslärande och därigenom undersöka om brister i utbildningen kan upptäckas.

Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger från tre olika förskolor, både på småbarnsavdelningar och på syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmäter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende på barns tillgångar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lärande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges på pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrån. Den belyser även miljöaspekten utifrån olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar på att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrån de resurser som finns tillgängliga för att få den subjektiva miljön i verksamheten.

Pedagoger har ett uppdrag som innebär att de ska arbeta med etiska värden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhållningssätt och uppfattning av barns lärande en stor roll.     Vårt syfte med denna c-uppsats är att ta reda på innebörden av etiska värden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lär sig dessa. Forskningsfrågorna är: Vad innebär etiska värden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lär barn etiska värden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    Vår undersökning grundar sig på en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger på fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrågan om innebörden av etiska värden och normer var en väldigt svår och komplex fråga för pedagogerna att besvara då etiska värden och normer består av så oerhört mycket som kan delas in i många olika begrepp och synsätt.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare mot de tidigare skolåren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus på ett utagerande beteende. Vidare är syftet att ta reda på vilka orsaker lärare anser ligger till grund för beteendet samt få inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser.Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem.Utifrån intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstämmig bild av att beteendeproblem på olika sätt får pedagogiska konsekvenser för både eleverna och läraren.Gällande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras många olika teorier och perspektiv på orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nämner hemmiljön, däribland bristande omsorg och dålig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna är överens om att det inte finns ett arbetssätt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gäller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven.

Syftet med denna studie var att undersöka om lärare i grundskolans senare år använder sig av drama i undervisningen och vilka dramatiska former som i sådana fall förekommer, detta eftersom det i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, står skrivet att elever skall möta drama i sin undervisning. Vår bakgrund del grundas på olika dramapedagogiska inriktningar och former som förekommit genom tiderna och i vår analytiska del har vi undersökt vilka former som skönjas i den nutida skolan. Vår datainsamling bestod inledningsvis av en kort enkät där lärare fick svara om de använder sig av drama, varför de gör det och i sådana fall vilka ämnen de använder sig av denna estetiska form. Fyra informanter som använde sig av drama valdes sedan ut för djuplodande intervjuer. Datainsamlingen har vi analyserat med utgångspunkt utifrån tidigare forskning inom dramapedagogiken, för att följaktligen svara på de frågor vi ställt i vårt syfte.

Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstå lekarbetspedagogers kunskap, förhållningssätt och erfarenheter som genom lekarbete påverkar barns hälsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hälsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som är av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska värde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som använts är intervjuer där berättelse står i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete.

Det här är en undersökning om studenters intresse för en områdesfördjupning på sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola. Syftet var att undersöka intresset hos studenterna kring att introducera valbara kurser om 7,5 högskolepoäng i programmets senare del. Den allmänna uppfattningen inom svensk sjöfart är att sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola är en bred utbildning.  Utbildningen erbjuder inga valbara kurser eller inriktningar även om arbetet som styrman idag blir mer och mer specialiserat.Studien genomfördes genom intervjuer med två studenter som gick sista året 2013 och tre verksamma styrmän som tagit examen år 2012. Alla intervjuade respondenter hade läst eller läste vid intervjutillfället på Sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola.Studien visade på en önskan hos respondenterna vad gällde ökad valbarhet i utbildningen, men samtidigt en ovilja att kompromissa utbildningens bredd. Respondenterna underströk vikten av möjligheten att få läsa CCM och DP-Basic, dels för en förbättrad konkurrenskraft på en ansträngd arbetsmarknad och dels för att de kurserna ofta krävs inom den arbetsmarknadssektor som ett stort antal studenter söker sig till. .

Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger från tre olika förskolor, både på småbarnsavdelningar och på syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmäter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende på barns tillgångar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lärande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges på pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrån. Den belyser även miljöaspekten utifrån olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar på att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrån de resurser som finns tillgängliga för att få den subjektiva miljön i verksamheten.

I detta arbete görs en mindre studie av lärares uppfattning gällande planering och genomförande av NO-undervisning, i samband med arbetet med lokala pedagogiska planer. Intervjuer med lärare i grundskolan har genomförts semistrukturerade. Syftet var att undersöka hur lärare beskriver arbetet kring att upprätta lokala planer och hur de försöker hitta vägar för att stimulera ungdomar i deras intresse för naturvetenskap. De lärare som intervjuats är samtliga kopplade till ett pågående skolutvecklingsprojekt i Östergötland, KNUT-projektet, vilket jag kommit i kontakt med och kunnat använda i mig av i min studie. De intervjuade har varit yrkesverksamma lärare mellan 12 och 25 år.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

Det pedagogiska intresset för ?lärstilar? har under senaste åren ökat och barns individualitet i skriftspråkstillägnandet uttrycks även i andra sammanhang. Syftet med denna studie är att belysa och diskutera hur man kan se på och arbeta med barns olika sätt att lära i läs- och skrivundervisningen. Vidare är studien inriktad mot att belysa studieområdet ur en vidare kontext då den empiriska undersökningen genomförts både i Sverige och i Costa Rica med en kombination av intervjuer och observationer. Utifrån en kulturell och utbildningspolitisk kontext belyses variationer och likheter i lärarnas möjligheter och förutsättningar att beakta barns olika sätt att lära sig skriftspråket.

Undersökningens syfte är att skapa en djupare förståelse för pedagogers uppfattning om ?elever med autism? och den tillrättalagda lärandemiljön som dessa elever befinner sig i. Detta kontrasteras gentemot en tredimensionell teoriram som belyser en skola för alla, och kan ses som en kritisk ansats. För att kunna göra studien har jag intervjuat personal både på den särskilt tillrättalagda lärandemiljön och inom den ordinarie grundskolan. Studien genomsyras av ett hälsoperspektiv på funktionsnedsättning.

BakgrundI förskolans uppdrag ingår att behandla alla barn lika samt forma dem till samhällsfungerande, självständiga individer som är kritiska mot rådande normer. I denna studie fokuseras på jämställdhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram används Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte är att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jämställdhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod används fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrån rådande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner är de motsatta. Svårigheten med att arbeta med jämställdhet på förskolor anses ligga i att normer kring genus är så starkt förankrade hos samtliga i samhället att de därmed ständigt reproduceras.

Uppsatsen handlar om hur en idrottsförening format sin fritidsverksamhet för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Syftet med uppsatsen var att få en bild och beskrivning av hur verksamma ledare och föräldrar uppfattar verksamhetens målsättningar och hur de uppfattar verksamhetens pedagogiska verksamhetsidé. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer. Resultatet från intervjuerna med verksamma ledare, föräldrar inom föreningen och observationer, visade att verksamhetens pedagogik och föreningens målsättning handlar om att utforma en verksamhet utifrån individernas förutsättningar. Att skapa struktur och vara konsekvent som ledare genomsyrade det pedagogiska arbetssättet.