I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Abstract Gunnarsson, Katarina Ståhle (2011). Skolgården ? inflytande och pedagogiska perspektiv. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra några elevers, lärares och politikers tankar och planer. Är de lika eller skiljer de sig åt vad gäller vistelsen på skolgården? Jag har genom kvalitativa intervjuer av elever, lärare och några av de som planerar skolgården samt observationer samlat in mitt empiriska material, detta har genomförts på en skola i södra Sverige.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Bakgrund De Quervains sjukdom ?r ett tillst?nd som k?nnetecknas av f?rtr?ngning av senor och inflammation av synovialv?tskan i det f?rsta dorsala senfacket i handleden. Ortosen anv?nds f?r att st?dja och bibeh?lla/f?rb?ttra funktionen. Det som p?verkas av en ortosbehandling ?r en inflammatorisk process. F?r tillf?llet finns det brist p? studier som visar p?verkandet av utf?randet vid ortos behandlingen.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare.

Förskolans läroplan (Lpfö 98) säger att barnet i förskolan ska få en grundläggande förståelse för demokratins innebörd. Den pedagogiska verksamhetens utformning ska möjliggöra att barnet kan ge uttryck för sina intressen och påverka sin situation. Den här studiens syfte är att undersöka hur barnets delaktighet framträder i förskolans verksamhet. Som avgränsat undersökningsområde har förskolans pedagogiska samling valts. Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Sedan 1992 har Jönköpings kommun drivit en naturskola i form av en exkursionsbuss, ekobussen. Verksamheten har varit inriktad mot dagsexkursioner för grundskolans senare år och gymnasieskolan under ledning av utbildad och engagerad personal. Genom åren har, i dialog med kommunens undervisande lärare, en pedagogisk modell för praktisk ekologiundervisning etablerats, där jämförande undersökningar av olika biotoper har utgjort tyngdpunkten. Man har använt ett undersökande och elevaktivt arbetssätt. Bussens utrustning har kunnat användas för avancerade mätningar och examination av djur och växter men tillhandahåller även personlig utrustning som stövlar och regnkläder.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samha?llet då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska.

Borde det inte, med tanke på det omfattande datoranvändandet i samhället idag vara en självklarhet att man även i undervisningen använder sig av datorn? Vad är det som ligger bakom den skepticism många lärare känner inför att använda sig av datorn i undervisningen, speciellt i de lägre åldrarna?I syfte att ta reda på hur en lärares kunskapssyn, eller det pedagogiska förhållningssättet, avgör vilken metod som praktiseras i läs- och skrivinlärningen har jag intervjuat några lärare som undervisar i de lägre åldrarna. Jag har också haft som mål att undersöka vilka konsekvenser datoranvändning i undervisningen medför både för lärare och för elever och då tittat närmare på speciellt en metod som förutsätter datoranvändning i läs- och skrivinlärningen.När Arne Trageton presenterade sin metod Att skriva sig till läsning fick han till att börja med ta emot mycket negativ kritik. Men, det har visat sig att eleverna genom att skriva på tangentbord istället för att använda penna de tre första skolåren upplever läs- och skrivinlärningsprocessen både kreativ och lustfylld. Trots att eleverna inte hanterar penna de första tre åren visar de upp bättre resultat än övriga elever när det gäller handstil och rättstavning i nationella test i år fyra.Trenden att låta eleverna skriva sig till läsning sprider sig allt snabbbare i Norge; varför inte låta oss inspireras och föra över den till våra svenska skolor? Den här uppsatsen visar att vi skulle vinna mycket på det dels i form av pedagogiska förtjänster men också när det gäller att hålla skolan ajour med tidsandan..

Efter att den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98/10, trätt i kraft har kravet på pedagogisk dokumentation i förskolan ökat. Denna studie undersöker förskollärares tankar om, och arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan, med fokus på de didaktiska frågorna vad, hur och varför? Resultatet visar på en övervägande positiv syn hos förskollärare. Även negativa aspekter så som tidsbrist, kompetensbrist samt olika synsätt på vad den pedagogiska dokumentationen är har framkommit i undersökningen..

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

I Skolverkets rapport 318 från 2008 redovisas en utvärdering av förskolan tio år efter införandet av förskolans läroplan. Rapporten visar på en ökad satsning av individuella utvecklingsplaner. Detta tenderar att bidra till en ökad bedömning av det enskilda barnet vilket oroar Skolverket då det strider mot läroplanen. Pedagogisk dokumentation lyfts istället fram som ett alternativ till individuella utvecklingsplaner i Skolverkets rapport.Studiens syfte var att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebar för några utvalda pedagoger i en Reggio Emilia inspirerad förskola samt att granska hur den pedagogiska dokumentationen följdes upp i personalgruppen. Vidare var ambitionen att undersökningen skulle besvara hur efterföljande reflektion och efterarbete såg ut för pedagogerna ifråga samt vilka eventuella dilemman och svårigheter den pedagogiska dokumentationen innebar.Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer.