Studien är en kvalitativ intervjuundersökning om hur sju specialpedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk kartläggning i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogerna i studien arbetar alla mot förskolan i olika kommuner. Fem av dem har en bakgrund som förskollärare och två av dem har en bakgrund som fritidspedagog.Metod för studien har varit kvalitativ innehållsanalys och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in datamaterial.Resultatet presenteras utifrån sex olika koder som har konstruerats från datamaterialet: Ett verktyg för specialpedagogerna, Arbetsprocessen kring pedagogisk kartläggning, Flexibel kartläggning, Specialpedagogiskt perspektiv i kartläggningen, Dokumentation i pedagogisk kartläggning, Att följa upp och utvärdera pedagogisk kartläggning.Studiens resultat har visat att specialpedagoger som arbetar mot förskolan beskrev pedagogisk kartläggning som ett verktyg i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogerna uttryckte att det finns behov av pedagogisk kartläggning i förskolan men var noga med att understryka att det är förskolepedagogerna som första i hand är lämpade att göra den. Specialpedagogerna menade att förskolepedagogerna har en större inblick i barnets vardag och är närmre barnet.Resultatet av studien visar att förskolepedagogerna bad specialpedagogerna om hjälp med den pedagogiska kartläggningen.

Syftet med följande studie är att att kartlägga, och sammanställa, pedagogiska metoder för lärare på gymnasienivå, att använda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans av entreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgång av tidigare forskning om, och erfarenheter av, entreprenörskap i skolan. Utifrån en litteraturstudie kunde beprövade metoder i undervisning i företagsamhet identifieras, kartläggas och sammanställas, för att därefter kopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att det bedrivits relativt lite forskning kring undervisningsmetodik inom företagsamhet, åtminstone utifrån ett entreprenöriellt perspektiv, och att det således finns utrymme för vidare forskning inom ämnet. Dessutom kan det konstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med största sannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utsträckning än idag, och genomsyra samtliga ämnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanställda i denna studie..

Abstract Andersson, L & Nilsson, T (2009). En studie om miljöns betydelse för lek i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Detta examensarbete handlar om miljöns betydelse för lek i förskolan. Vi har haft två förskolor med olika pedagogiska riktningar som utgångspunkt i vårt arbete. Dessa båda riktningar är Montessoripedagogik samt I Ur och Skur- pedagogik.

SAMMANFATTNINGIntresset för klassrummets fysiska miljö väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningendå klassrummen inte alltid kändes så tilltalande. Klassrummet är den plats där vi somverksamma lärare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med våra elever.Därför finner vi det viktigt att ta reda på hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredasför att fungera optimalt.Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på verksamma lärares erfarenheter kringmöblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vihar undersökt om det går att använda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ettpedagogiskt/individanpassat perspektiv.För att verkligen fånga essensen av lärarnas erfarenheter valde vi att genomföra en?casestudie? med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lärarnas respektivehemklassrum.Resultatet av studien visar att den fysiska miljön påverkar pedagogiken på så sätt att denantingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten.

Cronqvist, Lina och Elmas, Sibel (2013) Barns delaktighet i förskolans pedagogiska dokumentation Malmö högskola, Fakulteten för Lärande och Samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.10:9) poängterar att ?verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld (?). Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter?.

Denna undersökning syftar till att ta reda på om man arbetar ämnesintegrerat i år 7-9 i de samhällsorienterade ämnena samt vilka pedagogiska och vetenskapliga teorier/teoretiker man stödjer sin undervisning på I arbetet framgår också vilka möjligheter och/eller svårigheter pedagoger ser med detta arbetssätt samt om de använder sig av det i sin undervisning. För att få svar på frågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av åtta intervjuer med fyra kvinnliga samt fyra manliga So-pedagoger på två 7-9 skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Genom litteratur om pedagogiska teorier och lärande vill vi med detta arbete förmedla kunskap om ämnesintegration/tematiskt arbetssätt. Vidare utgår vi från skolans olika styrdokument för att få veta vad dessa säger om tematiskt arbete. För att få en djupare kännedom om ämnesintegration har vi även gjort en historisk tillbakablick gällande läroplaner och kursplaner.Resultatet av undersökningen visar att samtliga åtta pedagoger använder sig av tematiskt arbetssätt, om än i varierad utsträckning.

I skolan finns många barn med ADHD-diagnos eller koncentrationssvårigheter. Som lärarekan det vara en utmaning att ge dessa barn de bästa förutsättningarna för kunskapsutveckling.Inom specialpedagogiken talas det om två perspektiv för att som lärare möta dessa elever.Dels kan det handla om ett mer kategorisk förhållningssätt till eleverna vilket kopplar sammansvårigheter med individen. En lösning på problemet kan då vara en utredning ochmedicinering för att råda bot på elevens bekymmer. Dels kan läraren inta ett mer relationelltförhållningssätt som tar hänsyn till individens omgivande miljö. Här handlar det om att seöver kvaliteten på verksamheten och hitta passande pedagogiska metoder för eleven iklassrummet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier lärare arbetar med när det kommer till elever med ADHD. Studien grundar sig i en kvalitativ metod i form av intervjuer, där sju högstadielärare intervjuades. Alla intervjuer spelades in, för att sedan transkriberas och analyseras. Tydliga mönster i studien visade på att lärare anpassade sin undervisning i den mån de ansåg vara nödvändig. Beroende på lärare och ämne, såg detta olika ut.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön påverkar barns fria lek i två av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrån. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser på den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet är att belysa den pedagogiska miljön i två av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhållningssätt i rummen. Frågeställningarna till arbetet är följande:Hur ser den fria leken ut i två klassiska lekrum på förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhåller sig pedagogerna i de två olika rummen?Hur ser pedagogerna på den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att använda i detta arbete är så kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. Därefter har jag jämfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och få svar på mina frågeställningar. Resultatet tar upp det viktigaste från det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen säger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmärksammade av pedagogerna.

Avsikten med denna studie är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar det pedagogiska syftet med samlingen. Vi har använt subjektskapande som analysbegrepp, vilket vi har hämtat från Elisabeth Nordin Hultmans doktorsavhandling (2004). Vi har analyserat hur pedagogerna uppfattar att barnen kan påverkas av samlingens pedagogiska utformning. Metoden vi använde i denna studie var fokusgruppsamtal. Förskollärarna diskuterade bl.a.

Att dokumentera och följa barns lärande och utveckling är en enormt viktig del i förskolans verksamhet, även att utvärdera den pedagogiska verksamheten har fått en betydande roll i förskolans läroplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fått en väsentligt plats i förskolans läroplan. Därigenom kommer vårt syfte i att få förståelse för valet av innehåll som pedagoger gör i barns lärprocesser inom ämnesområdet naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer från två förskolor med barn i åldrarna tre till fem år.

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollärare förhåller sig till den pedagogiska verksamheten i förhållande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsättningar hade betydelse för hur man arbetar utifrån målen för barns utveckling och lärande i förskolans läroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö påverkar välmående hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön är viktig för barns utveckling och lärande samt välmående i förskolan.

Syftet med följande arbete är att undersöka om barn i behov av särskilt stöd är inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssätt som används för att möta dessa barn. Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssätt utifrån litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger från olika verksamheter, alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjälp av intervjuer vill vi belysa pedagogers syn på huruvida arbetssättet stödjer barn i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att Reggio Emilias pedagogiska filosofi stödjer barn i behov av särskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strävan är inkludering. De specialpedagogiska insatserna är på olika sätt en viktig del i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av särskilt stöd, deras familjer och pedagoger..

Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrån ett genusperspektiv. Huvudfrågan som ligger till grund för examensarbetet är: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrån ett genusperspektiv? Vårt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stämmer överens med verkligheten. För att besvara vår frågeställning har vi använt oss av observationer på en förskolas och en förskoleklass pedagogiska måltider med fokus på pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i fråga. Vår undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat på samtalen som äger rum under den pedagogiska lunchen.

Syftet med studien är att undersöka vad som kännetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen när pedagoger från ett kulturhus möter ungdomar i skolår 8 och har frågeställningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? Utifrån en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrån social kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kännetecknas av att självkänslan stärks, inlärningen ökar, koncentrationsförmågan stärks, arbetsformen är lustfylld och demokratisk, samarbetsförmågan utvecklas och relationer fördjupas.