The purpose of this paper has been to highlight how three different highschool textbooks portrays Christianity and Islam. The aim of the paper has been to higlight and pinpoint how the three different textbooks uses different angles and perspectives on recontextualization; which ergo in turn creates a different field of transferred knowledge from each individual textbook.The paper uses an applied model of Bernstein?s theory of recontexualization, and from it derives two analytical tools to process and make an analysis of the textbooks transferred knowledge. The first analytical methodical tool of Bernstein?s theory is positioning, which is used in the paper to highlight what the different textbooks value and evaluate different kinds of knowledge of Christianity and Islam.

Syftet med föreliggande studie är att ge en bild av hur några pedagoger integrerar musik och drama i religionskunskapsundervisningen samt hur några elever i grundskolans tidigare år upplever detta arbetssätt. Undersökningen ger dessutom en uppfattning om hur arbetsmetoden påverkar undervisningen i religionskunskap. Resultatet har vi fått fram genom intervjuer, enskilt och i grupp, samt observationer. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att både pedagoger och elever ställer sig positiva till att integrera musik och drama i religionskunskapsundervisningen. Dock är brist på ett bra material för metoden ett hinder för att denna skall tillämpas i praktiken..

Det övergripande syftet med studien var att beskriva och förklara hur rektorers arbete har förändrats över tid, med tyngdvikt på kommunaliseringen av grundskolan. För datainsamling användes livshistorieintervjuer med fyra rektorer som vara verksamma i början av 1990-talet. Den generella bild som målas upp är att fler arbetsuppgifter har tillkommit till rektorns arbete, vilket har gjort samarbetet med medarbetare i ledningsgrupper viktigare. De administrativa uppgifterna ökade i och med kommunaliseringen, då bland annat det totala ansvaret för skolans budget lades på rektorn. Samtliga rektorer uttryckte det pedagogiska ledarskapets betydelse och att en avgörande faktor för att lyckas med verksamheten var att kunna leda i förändring.

Konsten har genomgått en rad dramatiska förändringar de senaste decennierna och frågan är om konstpedagogiken har hängt med. I mitt arbete undersöker jag den pedagogiska potential och tvärvetenskapliga natur som samtidskonsten har. Min frågeställning lyder: Hur kan en pedagogisk metod utvecklas, där kroppsligt agerande och den erfarenhet som görs skapar ingångar till och förståelse för samtidskonst? Mitt nyckelbegrepp är ?mellanrum? och undersökningen handlar om vad som händer när mellanrum aktiveras. Jag använder mig av och integrerar två olika sorters verktyg i min undersökning.

Äventyrspedagogik är relativt nytt i Sverige, många vet kanske inte vad det är än, men det har sakta men säkert vuxit sig större genom de 15 år de funnits i Sverige. Det var därför angeläget att bidra med något nytt till området som ännu inte exploaterats tillräckligt. Syftet är att se om äventyrspedagogik stärker kamratrelationer och samarbetsförmåga och genom att intervjua lärare och skicka ut enkäter till elever hoppas vi kunna finna svaret. Resultatet vi fick visade en positiv syn på äventyrspedagogik både från elevernas och lärarnas sida, men hade även sina problemområden, så som brist på resurser..

Den här studien utgår ifrån en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgångspunkt från en av de åtgärdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den åtgärdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att få ett underlag till den plan mot kränkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolväsendet skall upprätta årligen. Underlaget skulle bestå i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprättandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrån intervjuerna som utfördes på en av dessa förskolor. De viktigaste frågorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna från lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för någon form av kränkande behandling på någon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansåg sig ha något inflytande över sin vardag på förskolan.

Sammandrag Syftet med detta arbete är att undersöka när, hur och varför skönlitteratur används i förskolans verksamhet. För att uppnå våra syften har vi gjort vår undersökning i två förskolor där vi har observerat verksamheten under fem arbetsdagar på vardera förskola. Vi har också genomfört kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att pedagogerna är ganska medvetna om skönlitteraturens betydelse men att de inte använder sig av skönlitteratur i den pedagogiska verksamheten på det sätt som aktuell forskning förespråkar. Vår slutsats blir att pedagogernas retorik och praktik inte stämmer överens.

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag då mötte. Det tycks som att det är lättare att skriva om och tänka kring dessa frågor än att faktiskt själv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig därför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns när pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan.I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker från tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frågor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frågat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet.I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framträdande; normer kring kön, sexualitet, hudfärg och etnicitet samt ålder.

På senare tid har det i media uppmärksammats att många skolor inte tar tillvara på de särskilt begåvade elevernas kapacitet. Till skillnad mot flera andra länder saknar Sverige riktlinjer och strategier kring hur man inom skolan kan arbeta för att bemöta och utmana dessa elever. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva några pedagogiska erfarenheter, arbetssätt och organisatoriska lösningar som har utvecklats i svenska skolor för att kunna utmana särbegåvade elever i skolan. Studien består av fallstudier på fyra skolor i olika kommuner. Det empiriska underlaget i undersökningen består av fyra semistrukturerade intervjuer med fem respondenter.

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett antal förskollärare ser på läroboken i sin undervisning i förskoleklass samt att ta reda på hur de gör sina val av läroböcker. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med sex förskollärare verksamma i förskoleklass. Resultatet presenteras såsom skillnader och likheter i synsätt. De viktigaste slutsatserna är att samtliga pedagoger ser läroboken som ett komplement och som en källa till inspiration. Det faktum att läroboken ses som ett komplement har sannolikt att göra med förskollärarnas pedagogiska grundsyn som i samtliga fall mer eller mindre har eleven i blickfånget.

Titel: ?Att lämna den teoretiska textboken till förmån för den riktiga världen? -Lärare och medier i undervisningenFörfattare: Fredrik Andersson & Elisabeth ErikssonInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommuniksation, JMGKurs: Mk1500, examensarbeteTermin: Vårterminen 2012Uppdragsgivare: LUN, Annika BergströmHandledare: Jan StridSyfte: Att undersöka lärares beskrivning gällande sina arbetssätt om, för och medmedier samt motiven till dessa.Metod: Kvalitativa/kvantativa mailenkätintervjuer av lärare som arbetar med medier iundervisningen.Material: MailenkäterNyckelord: Medier, Media Literacy, Media Education, Mediepedagogik, IKT, Digitalkompetens, Metodik, Pedagogik, Didaktik, Styrdokument, LärareAntal ord: 19.939 + Abstract, Executive summary samt BilagorHuvudresultat: De tillfrågade lärarna i vår undersökning använder både aktivt och entusiastiskt medier i sin undervisning. Användningsområdena är många och personligtutarbetade och anpassade till lärarnas eget arbetsätt. Samtliga mediekategorier används av ett par av lärarna, medan kategorier som TV, filmer och andra rörliga bildmedier används av alla de tillfrågade lärarna. Det arbetssätt som är vanligast är att man arbetar med medier, det vill säga använder medier som ett verktyg.

Denna uppsats behandlar hur man kan använda sig av problembaseratlärande på en svensk gymnasieskola samt hur man kan arbetaproblembaserat med andraspråksutveckling. Undersökningen bygger påklassrumsobservationer, lärarintervjuer och en elevenkät. Syftet är att sehur PBL kan fungera i verkligheten samt hur PBL fungerar utifrån ettandraspråksperspektiv.Inom den teoretiska ramen för uppsatsen redogör jag grundligt förteorierna bakom PBL samt dess funktion. Dessutom redogörs för hurPBL interagerar med andraspråksutvecklande teorier.Undersökningen visar att det fungerar bra att använda PBL iverkligheten både som generell pedagogisk metod och som ett verktygför andraspråksutveckling. De pedagogiska resultaten tycks även få enpositiv effekt trots att man inte integrerar problembaserat lärande fulltut..

SAMMANFATTNING: Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi - En studie om hur elever inom de gymnasiala yrkesförberedande programmen med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sin studiesituation. Uppsatsen är ett resultat av vår undersökning gällande vad begreppet dyslexi innebär, tidigare och nuvarande forskning inom området, hur gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sin studiesituation samt hur lärarna anpassar sin undervisning för elever med dessa svårigheter. Vi har även undersökt om elever och lärare har kännedom om de kompensatoriska hjälpmedel som finns till deras förfogande på ett gymnasialt yrkesförberedande program i en gymnasieskola i Sverige..

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur instrumentallärare, i det här fallet pianolärare, uppfattar elevens lärande. De frågeställningar jag har utgått ifrån, har varit på vilket sätt lärarna verbaliserar sina kunskaper om lärande och vilken (teoretisk) utgångspunkt de har. Metoden har varit att göra observationer och att med utgångspunkt från dessa göra intervjuer. Resultatet visade att lärarna inte utgår från några pedagogiska teorimodeller när de beskriver lärandesituationerna på instrumentallektionerna. De var ovana vid att reflektera och teoretisera kring sin undervisning.

Studiens syfte var att ta reda på hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivinlärning med de elever som behöver längre tid på sig att erövra läs- och skrivkoden. Med i studien finns också hur skolan som organisation hjälper och stöttar dessa elever. Studien är av en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med lärarna har varit grunden till arbetet. Resultatet visar att lärarna anser att bokstavsinlärningen är den viktigaste delen för eleverna att kunna då den är grunden för vidare läs- och skrivutveckling. Slutsatsen är att alla lärare använder sig av olika metoder i sin pedagogiska verksamhet vilket visar att utbudet är stort när det gäller att kunna skapa sin egen undervisningsmodell..