Utifrån intresset för estetiska lärprocesser och hur det påverkar elevers lärande i ämnesintegrationhar jag gjort en undersökning i årskurs ett på gymnasiets estetiska program om elevers lärandegenom estetiska lärprocesser i ämnesintegration. Syftet är att tydliggöra vad den estetiskalärprocessens bidrar med vid ämnesintegrering. De frågeställningar jag utgått ifrån är ?På vilketsätt kan estetiska lärprocesser bidra till lärandet i ämnesintegration i projektform? Hur ser estetiskalärprocesser ut vid ämnesintegration med engelska och svenska? Hur kan man genomämnesintegration med Estetisk kommunikation 1 bredda förståelsen för innehållet i både denkursen och andra kurser??. Ramen för undersökningen är ett projekt som löper under sju veckordär kurserna Estetisk kommunikation, Engelska 5 och Svenska 1 integreras.

Pedagogisk dokumentation är en svensk företeelse och den betraktas som en vidare utveckling avReggio Emiliafilosofin. Den pedagogiska dokumentationen är ett resultat av barnens aktiviteter ochden bygger på material som har samlats in, bearbetats samt organiserats. Syftet med studien har varitatt undersöka hur några pedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att stimulera barns inflytande över sitt aktiva kunskapande i förskolan, samt undersöka hur arbetet med pedagogisk dokumentation yttrar sig. Jag har försökt skapa förståelse för hur pedagogerna på förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. I studien har pedagogisk dokumentation studerats utifrån begreppen observation och reflektion.

Vårt övergripande syfte är att ta reda på vad läroplanen säger om upplevelsepedagogik och hur lärare och rektorer arbetar utifrån detta. I vår teoretiska studie tar vi upp läroplanen, en historisk tillbakablick, olika pedagogiska teorier, olika inlärningssätt och undervisningsmetoder. Den empiriska delen bygger på kvalitativa intervjuer av lärare och rektorer. Det sammanfattande resultatet av vår litteraturstudie och våra kvalitativa intervjuer är att lärare idag är väl medvetna om läroplanens mål och riktlinjer och att de till stor del använder sig av upplevelsepedagogik i sin undervisning.

IKT tar större och större plats på förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i åldern ett till fem när de får tillgång till en surfplatta. Frågorna som ställdes var: Hur samspelar barn i ålder ett till fem med varandra runt en surfplatta? På vilket sätt används spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad händer i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i användningen av surfplattan när det gäller ålder? Metoden som användes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina intervjuer på att de intervjuade pedagogerna i första hand anger att skälen till att de söker specialpedagogisk handledning är på grund av ett eller flera barns avvikande beteende. De söker stöd och bekräftelse i sitt arbete med barnen och de förväntar sig pedagogiska råd och tips för att bättre kunna hantera olika situationer. Jag kunde också konstatera att effekterna av handledningen gav pedagogerna ett ökat självförtroende som i flera fall ledde till en generell pedagogisk utveckling till följd av handledningens rum för reflektion..

Vår studie behandlar fenomenet föräldraråd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat på pedagogers och föräldrars upplevelser av föräldraråd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar också till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig åt och i sådana fall på vilket sätt. Vi har antagit en fenomenologisk utgångspunkt där man fokuserar andra människors upplevelser av deras omvärld och använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av föräldraråd är. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre föräldrar på en förskola.

Undersökningen tar utgångspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lärande från ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta på hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, är syftet att försöka förstå vilka konsekvenser detta perspektiv får för synen på kunskap och lärande. Frågan om hur eleverna blir redskap för varandras lärande undersöks genom deltagande observation. Utifrån olika aspekter, såsom musikaliskt språk och kulturella referenser, framträder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men också mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lärande som är komplext och mångdimensionellt.

Studiens syfte är att synliggöra barns tankar kring pedagogisk dokumentation, deras upplevelse och känslor av att bli dokumenterade samt deras tankar kring hur pedagogisk dokumentation används. Data består av tjugofyra intervjuer med 4- och 5-åringar på två olika förskolor som arbetar medvetet med pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att barnen har mycket olika uppfattningar kring syftet och användningen med den pedagogiska dokumentationen, och att deras upplevelser i huvudsak är positiva..

Bakgrund och problemformulering: Prevalens av typ 2 diabetes ökar dramatiskt i olika länder och är speciellt kopplad till ohälsosamt beteende och felaktig livsstil. Diabetes kan leda till utveckling av en rad olika sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, nedsatt syn eller blindhet och amputation. P.g.a. allvarligakomplikationer och ökad dödlighet bland dessa patienter krävs evidensbaserade vårdinsatser och effektiv rådgivning. Distriktssköterskan har möjlighet att verka hälsofrämjande.

 SammanfattningVårt syfte med den här studien har varit att studera vilka föräldraroller som framträder inom en föräldrakooperativ förskola beroende på tid och plats. Vi ville även undersöka om barnen handlar annorlunda när föräldrarna är närvarande i verksamheten i jämförelse med när deras föräldrar inte är det. För att undersöka vilka roller som framträder i ett föräldrakooperativ har vi genomfört fyra föräldraintervjuer samt observerat fem dagar på ett föräldrakooperativ. Denna studie visar att det framträder tre olika föräldraroller samt att de förekommer på olika platser. Studien visar även utifrån observationer och intervjuer att en del barn handlar olika när föräldern är närvarande i jämförelse med när de inte är det.

Arbetet belyser förskolepedagogernas förhållningssätt till matematik och deras sätt att uppfatta bild som ett pedagogiskt hjälpmedel i arbetet med matematik på förskolan.Utgångspunkten för arbetet utgörs av Läroplanen för förskolan Lpfö 98 och den vetenskapliga litteraturen inom området. Den empiriska delen består av en undersökning som omfattar en enkät och intervjuer med förskolepedagoger samt intervjuer med förskolebarnen och förslag på några aktiviteter som exemplifierar tillämpningen av bild i arbete med matematik på förskolan. Undersökningen tyder på att bilden har en viktig roll i det pedagogiska arbetet på förskolan, men trots det används den relativt lite i samband med matematik..

Syftet med uppsatsen är att beskriva idrottsundervisningen på en skola i Nairobi, Kenya, samt att undersöka lärarnas pedagogiska och didaktiska arbetssätt. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur resurser och det geografiska närområdet utnyttjas i undervisningen samt att reflektera kring om det finns arbetssätt som är överförbara till svensk idrottsundervisning. Frågeställningarna speglar uppsatsens syfte och söker att besvara vilken typ av pedagogik och didaktiska arbetssätt som används och hur medierande verktyg samt närområdet utnyttjas vid idrottsundervisningen. Uppsatsen är en fallstudie med etnografisk inriktning. Vidare har en kvalitativ metod med intervjuer och observationer använts som verktyg för att samla in data.Resultatet påvisar att pedagogerna på skolan oftast använder sig av en auktoritär ledarstil men som i mindre grupperingar agerar mer dialogiskt gentemot eleverna.

Att öka engagemang och inlärning är syftet med att integrera en pedagogisk agent i många spel. Detta fungerar väldigt bra, studier har visat att agenterna påverkar användares engagemang i lärsystemet och det påverkar även prestationen i lärsystemet och minnet för det användaren lärt sig. Lärsystem med pedagogiska agenter påverkar även inställningen till matematik positivt. Agenternas olika kön sägs påverka användare olika, maskulina agenter sägs leda till bättre prestation än de feminina agenterna. Dessa skillnader tros bero på de stereotyper vi människor tillskriver både människor och fiktiva karaktärer för att veta hur någon beter sig och hur man själv ska bete sig i relation till denne.

Vår studie behandlar fenomenet föräldraråd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat på pedagogers och föräldrars upplevelser av föräldraråd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar också till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig åt och i sådana fall på vilket sätt. Vi har antagit en fenomenologisk utgångspunkt där man fokuserar andra människors upplevelser av deras omvärld och använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av föräldraråd är. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre föräldrar på en förskola.

Syftet med studien är att genom intervjuer med fyra pedagoger på olika fritidshem undersöka fritidshemmens utevistelse. För att ge en förförståelse inleds uppsatsen med en historisk bakgrund som förklarar fritidshemmets och fritidspedagogsyrkets framväxt. Vidare presenteras teorier om utomhusmiljö, lärande och lek samt pedagogiska perspektiv på utevistelsen. Resultatet från intervjuundersökningen kopplades till relevanta delar i de nationella styrdokumenten och för ämnet relevant forskning. Undersökningen visar att fritidshemmen har olika förutsättningar för utevistelse.