Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (Pedagogue´s experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue?s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD.

I studien Lärares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lärare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nära dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats är en uppföljning på ovanstående arbete med den skillnaden att frågan nu ställdes till rektorer om deras syn på vad det innebär att vara pedagogiska ledare. Förhållandet mellan rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som rektor i grundskola med bakgrund som förskollärare eller fritidpedagog kan innebära ifrågasättande och legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var därför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram.

?Childs pedagogic material ? A qualitative study of child?s use of pedagogic materials available at five nursery schools and about their teachers thoughts about the display of the pedagogic material?In the nursery preschool the environment and the educational materials have always had a central place. That's why it has been chosen to study and observe five preschools and interview sex teachers, in an attempt to understand the teachers thought about the choice of material and the choices of material that the children used. The reason I do this is to see what the underlying idea about the materials the children use is, and why educators choose to make certain materials visible. The purpose of this study is to examine the educational materials that are used to stimulate children´s learning and examine what determines the choice of educational materials.

 AbstractSyftet med följande arbete är att undersöka vad AKK är och hur det används av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 år. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjälp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid användandet av AKK. Vi ville även se vilken AKK och vilka hjälpmedel som används i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att AKK används på ett medvetet sätt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder är det AKK-sätt som alla intervjupersoner använder och datorn är det mest använda hjälpmedlet. Den specialpedagogiska rollen när det gäller AKK består av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och språk, handledning av andra pedagoger samt att hålla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom området som kommer. Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll.

En vanlig åsikt bland lärare är att genetiken är ett intressant avsnitt, men att det är svårt att undervisa så eleverna förstår. Därmed är det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och är pedagogiskt framställda. Som lärare är man ansvarig för lärandet, och använder olika hjälpmedel, exempelvis lärobok. Läroböckernas kvalitet är därför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasieläroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjälp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

BakgrundPedagogisk dokumentation kan ses som ett verktyg eller som en metod för att säkerställa förskolans kvalitet. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2010) står det tydligt angivet att pedagogerna är ålagda att kontinuerligt genomföra dokumentationer av verksamheten. Vi vill liksom skolverket (2010) betona att pedagogisk dokumentation i många fall leder till att förskolans verksamhet får en högre kvalitet. Vi anser vidare att pedagogisk dokumentation är ett sätt att ta vara på barnens tidigare kunskaper och bygga verksamheten från denna utgångspunkt. Därigenom kan pedagogerna utforma verksamheten efter barnen och inte barnen efter verksamheten.SyfteSyftet med undersökningen är att studera vilken inställning ett antal pedagoger har till pedagogisk dokumentation samt hur de använder sig av den pedagogiska dokumentationen i den dagliga verksamheten i förskolan.MetodDet empiriska material som ligger till grund för denna uppsats består av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollärare på sex olika förskolor i en mellanstor västsvensk kommun.ResultatVi har genom våra intervjuer kommit fram till att många av våra informanter hade liknande åsikter om pedagogisk dokumentation.

Bakgrund Vi har tidigare kommit i kontakt med olika klassrumsmöbleringar, genom vår verksamhetsförlagda utbildning och egna tidigare erfarenheter. Vi har diskuterat många gånger med varandra och med andra klasskamrater om hur det är möblerat i olika klassrum. Detta har gjort att vi blivit intresserade av om det ligger någon betydelse i hur man möblerar, och om möbleringen har något att göra med hur man arbetar i klassrummet. Syfte Vårt syfte med studien har varit att undersöka om det finns något samband mellan de pedagogiska arbetsformerna och bänkarnas placering. Vi vill också undersöka vem och vad som styr bänkarnas placering i klassrummet.

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A? Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka klassamtalens betydelse i den pedagogiska verksamheten i skolan. Frågeställningarna som fokuserades var: "Vilken pedagogisk betydelse tillmäts klassamtalen av lärarna?" och "Omgärdas klassamtalen av pedagogiska insatser och strategier och i så fall vilka?". Som metoder för undersökningens genomförande valdes observationer i fem olika skolklasser i årskurs ett, två och tre i grundskolan samt intervjuer med berörda lärare. Resultatet som därvid framkom pekade på att klassamtalen hade viss betydelse i lärarnas praktik.

Bakgrund Typ 2- diabetes är en kronisk sjukdom som ställer personen inför att leva sitt liv med ett förändrat hälsotillstånd. Förändrad livsstil är en central del av behandlingen vid typ 2- diabetes och detta ställer stort krav på ett lärande och personen blir beroende av sjukvården. Sjuksköterskans undervisande arbete har en central roll vid möte med patienten som har en kronisk sjukdom. Syfte Syftet är att beskriva de upplevelser av och förväntningar på patientundervisning som patienter med typ 2- diabetes har. Metod Denna uppsats är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar 8 kvalitativa och 2 kvantitativa från sökningar i databaserna CINAHL och PUBMED.

Idag är mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var därför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lärande. Detta arbete med innehållet lekfulla och lärande aktiviteter skall väcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshäfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna tillgodose strävansmålen i förskolan. Material samt en enkätundersökning har lämnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda på om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som är kopplade till läroplanen kan vara av intresse.

Inom dramapedagogiken bedrivs ofta samtal och reflektion i samband med övningar, för att delge upplevelser och fundera kring egna och andras erfarenheter. Syftet med studien är att undersöka och problematisera samtal och reflektion med barn i samband med dramapedagogiska övningar. Övergripande frågeställningar handlar om hur pedagogens förhållningssätt påverkar samtal och reflektion. Den centrala frågeställningen är: Hur formas deltagarnas utsagor och förmedling av sina upplevelser i förhållande till hur vi som pedagoger leder samtalet? Deltagande observationer har gjorts under arbete med tre förskolegrupper vid åtta tillfällen.

Syftet är att undersöka vad förskollärare har för syfte med samlingen i den pedagogiska verksamheten. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod med enkätundersökning med tio förskollärare från fyra olika förskolor. Som teoretisk utgångspunkt i arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv där fokus är samspelet mellan individer. Samlingen kan ses som ett forum med tillfälle att lära av varandra.Undersökningen visar att samlingen har flera olika syften och ses som ett viktigt moment i verksamheten. I resultatet framkom att förskollärarna anser att samlingens främsta syfte är att uppmärksamma varje barn men även att det viktigt att skapa en god gruppgemenskap och en vi-känsla. Vår förhoppning är att detta arbete skall inspirera pedagoger i förskolan till att reflektera över samlingens syfte och dess innehåll samt ställa sig frågan: För vem har vi samling?               .

Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, där bland annat 4-åringar ingick så framgick det att de åt för mycket kakor, glass, läsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhållande till näringsrekommendationerna. Då de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen ålder är det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som går på förskola äter många måltider där. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och maträtter så har förskolan även möjlighet att skapa normer om vad som är bra matvanor.

Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk dokumentation på en förskola. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation är en naturlig del som är integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation ska inte vara något som ligger vid sidan av utan förutsätter ett arbete med reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk dokumentation går hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssätt, det utforskande arbetssättet. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk dokumentation.