Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier lärare arbetar med när det kommer till elever med ADHD. Studien grundar sig i en kvalitativ metod i form av intervjuer, där sju högstadielärare intervjuades. Alla intervjuer spelades in, för att sedan transkriberas och analyseras. Tydliga mönster i studien visade på att lärare anpassade sin undervisning i den mån de ansåg vara nödvändig. Beroende på lärare och ämne, såg detta olika ut.

INTRODUKTION: Inom sjukvården är perifera venkatetrar (PVK) vanliga och ett av sjuksköterskans ansvarsområde. Den förs in i en ven med hjälp av en kanyl, för att kunna ge patienter läkemedel, blod, samt upprätta eller korrigera vätske-, elektrolyt- och näringsbalansen. SYFTE: Att beskriva sjuksköterskans kunskap vid hanteringen av perifera venkatetrar. METOD: En litteraturöversikt som innehåller 14 vetenskapliga artiklar, som har granskats och analyserats. RESULTAT: Resultatet presenterades i kategorierna: aseptik, val av insticksplats, val av storlek, dokumentation, regelbundna byten, förebyggande av tromboflebit och hantering av svårstuckna patienter.

Två av de stora debatterna inom skolvärlden hösten 2012 rör nationella prov och dokumentation; provens likvärdiga bedömning ifrågasätts i en rapport från Skolinspektionen, och lärare och dess fackföreningar uttrycker missnöje med mängden administration i skolan. Syftet med denna studie är att undersöka vilka betydelser som några svensklärare på gymnasiet tillmäter nationella prov utifrån aspekter som likvärdig bedömning och Skolverkets mål att proven ska vara ett stöd i att konkretisera styrdokumenten. Nästa steg är att analysera resultatet utifrån teorier om att skolan allt mer präglas av ökad dokumentation och företagisering. Undersökningen bestod av separata intervjuer av tre gymnasielärare i svenska på tre olika gymnasieskolor. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan.

Detta examensarbete handlar om hur fem verksamma pedagoger resonerar om sin roll i barns lärande. Syftet med studien är att få syn på pedagogers olika uppfattningar och hur de på olika sätt beskriver sin tolkning av begreppet lärande samt vilka förutsättningar de skildrar att de ger för att barnet skall upptäcka och få förståelse för lärande. Den metod som använts har varit enskilda intervjuer med pedagoger. De frågor som studien har utgått ifrån är: Hur resonerar pedagoger kring sin roll i barns lärande? Hur resonerar pedagoger om synliggörandet av barns lärande? Teoretiska utgångspunkter i examensarbetet har varit kopplade till lärarens roll och funktion för läraruppdraget.

Det finns all anledning till att synliggöra hur förskolor organiserar och strukturerar sin fysiska miljö eftersom både pedagoger samt barn ska lära och utvecklas i den miljö de befinner sig i. Med undersökningen vill vi även få vetskap om pedagogernas syn på barns inflytande i miljön. Genom kvalitativa intervjuer med diktafon samt dokumentation av verksamhetens rum synliggörs inte bara pedagogernas förhållningssätt utan även hur verksamheten egentligen ser ut. Undersökningen är avgränsad till de avdelningar där de äldre barnen håller till, barn mellan tre till sex år.  Motivering är att utformningen ska vara annorlunda beroende på deras ålder. Dokumentationen koncentreras på denna ålderskategoris rum samt på vad som finns och inte finns där.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön påverkar barns fria lek i två av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrån. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser på den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet är att belysa den pedagogiska miljön i två av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhållningssätt i rummen. Frågeställningarna till arbetet är följande:Hur ser den fria leken ut i två klassiska lekrum på förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhåller sig pedagogerna i de två olika rummen?Hur ser pedagogerna på den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att använda i detta arbete är så kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. Därefter har jag jämfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och få svar på mina frågeställningar. Resultatet tar upp det viktigaste från det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen säger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmärksammade av pedagogerna.

Avsikten med denna studie är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar det pedagogiska syftet med samlingen. Vi har använt subjektskapande som analysbegrepp, vilket vi har hämtat från Elisabeth Nordin Hultmans doktorsavhandling (2004). Vi har analyserat hur pedagogerna uppfattar att barnen kan påverkas av samlingens pedagogiska utformning. Metoden vi använde i denna studie var fokusgruppsamtal. Förskollärarna diskuterade bl.a.

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollärare förhåller sig till den pedagogiska verksamheten i förhållande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsättningar hade betydelse för hur man arbetar utifrån målen för barns utveckling och lärande i förskolans läroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö påverkar välmående hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön är viktig för barns utveckling och lärande samt välmående i förskolan.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors dokumentation och uppfattning om dokumentation av vätskebalans vid postoperativ vård på en ortopedisk vårdavdelning före och efter ett undervisningstillfälle.Metod: Studien som genomfördes var en kvantitativ interventionsstudie med en enkätundersökning och journalgranskning. Interventionen bestod av undervisning i ämnet vätskebalans. Enkätundersökningen genomfördes före och efter utbildningen med 11 respektive 8 deltagare. Före och efter utbildningen granskades 60 patientjournaler (n=120).Resultat: Enkätundersökningen visade att sjusköterskorna och undersköterskorna ansåg att arbetet med vätskebalans var viktigt för patienten, men en förändring i avdelningens rutiner var önskvärd. Ingen förändring i uppfattningen om arbetet med vätskebalans kunde ses hos sjuksköterskorna och undersköterskorna efter utbildningen.

The degree project aims to gain a deeper understanding of how pedagogues are working with pedagogical documentation, as well as the significance of reflection in the educational work with children.The survey was implemented on two Reggio Emilia-inspired preschools and is based on a qualitative study using semi-structured interviews with open questions, where six pedagogues shared how they view the pedagogical documentation.The study is seen from an epistemological perspective. The results show that pedagogues place great emphasis on reflection as a tool for a visibility of children´s learning and development. Pedagogues respond to children´s questions with a question at issue to challenge the children to develop their own hypotheses for problem solving.Keywords, pedagogical documentation, reflection, learning process..

AbstractThe aim of this study was to examine to what extent documentation of pain assessment with Visual Analogue Scale (VAS) on patients with pain problems was carried out. The study also explored how the documentation followed the existing guidelines of pain. The material was analyzed with descriptive statistics and a qualitative content analysis. The results shows that 43,24 % of total 37 analyzed patient records contained documentation of pain with VAS on the day of hospitalization. All studied journals contained documentation of pain.

Syftet med följande arbete är att undersöka om barn i behov av särskilt stöd är inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssätt som används för att möta dessa barn. Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssätt utifrån litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger från olika verksamheter, alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjälp av intervjuer vill vi belysa pedagogers syn på huruvida arbetssättet stödjer barn i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att Reggio Emilias pedagogiska filosofi stödjer barn i behov av särskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strävan är inkludering. De specialpedagogiska insatserna är på olika sätt en viktig del i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av särskilt stöd, deras familjer och pedagoger..

Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrån ett genusperspektiv. Huvudfrågan som ligger till grund för examensarbetet är: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrån ett genusperspektiv? Vårt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stämmer överens med verkligheten. För att besvara vår frågeställning har vi använt oss av observationer på en förskolas och en förskoleklass pedagogiska måltider med fokus på pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i fråga. Vår undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat på samtalen som äger rum under den pedagogiska lunchen.

Sekretessbelagd.

Syftet med studien är att undersöka vad som kännetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen när pedagoger från ett kulturhus möter ungdomar i skolår 8 och har frågeställningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? Utifrån en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrån social kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kännetecknas av att självkänslan stärks, inlärningen ökar, koncentrationsförmågan stärks, arbetsformen är lustfylld och demokratisk, samarbetsförmågan utvecklas och relationer fördjupas.