Studiens syfte är att studera och förstå lärares roll som normskapare. Studien utgår ifrån den stämplingsteoretiska traditionen och undersökningen genomförs med hjälp av hermeneutisk metod. Genom att använda hermeneutisk metod ges författarna möjlighet att använda sin förförståelse. Materialet är insamlat via intervjuer. Några olika aspekter som på något sätt berör lärarens normskapande roll studeras och dessa aspekter är lagstiftning, diagnoskulturen, informella normer och resurser.

Det primära syftet med detta examensarbete kan sägas vara att skapa en uppfattning hos Skanska Väg & Anläggning Sydost, som är initiativtagare till detta examensarbete, om vad BIM (Building Information Model) är och hur det lättast kan implementeras i deras arbetsprocesser. Det skulle vara omöjligt att täcka in alla aspekter av BIM under den korta tid som funnits till förfogande och inom ramen för detta examensarbete, därför har de aspekter som ansetts vara viktiga för företaget samt författaren lyfts upp för utredning.För att kunna nå dit har examensarbetet till uppgift att kartlägga och synliggöra de skillnader som finns mellan dagens byggprocess och BIM (Building Information Model) och utifrån det föreslå möjliga sätt att implementera denna arbetsmetod hos Skanska Väg & Anläggning Sydost.I examensarbetets första kapitel ges en kort introduktion och bakgrund till hur byggprocessen förändrats under tidens gång. Ett syfte och en frågeställning formuleras och en avgränsning för examensarbetets omfattning görs.I examensarbetets andra kapitel ges den teoretiska bakgrunden till dagens byggprocess. Viktiga aspekter av dagens byggprocess lyfts fram och förklaras. Därefter följer en presentation av begreppet BIM och vad det innebär.

Avsikten med den här studien är att skildra och analysera hur det kommer sig att pedagoger väljer att omorganisera förskolorna de arbetar på, från åldersblandade till åldersindelade barngrupper. Vilka motiv och argument finns det bakom förändringsarbetet till åldershomogena barngrupper? Efter omorganisationen har pedagogerna en eller två åldersgrupper på avdelningen som de arbetar med, hur har deras pedagogiska arbete berörts av det? Men framförallt presenteras hur förskolornas viktigaste kärna påverkas av ålderssammansättningen, nämligen barnen. Datainsamlingarna består av djupintervjuer med fem förskollärare och en barnskötare. Resultatet visar på väldigt nöjda pedagoger som också framhåller barnen som de största vinnarna till åldersindelade barngrupper.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn kan lära om tekniska system, närmare bestämt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förändrats efter en pedagogisk aktivitet.Frågeställning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-årsåldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet?I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten användes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gånger. Efter detta fick de själva försöka lägga ihop bilderna så att det blev ett komplett avloppssystem.

Syftet med studien var att utforska och uppmärksamma vissa aspekter i clownens agerande och uttryck som enligt mig kan bli en tillgång för lärare. Genom en diskursanalytisk ansats studerade jag hur den så kallade relationella pedagogikens sätt att formulera pedagogik som en fråga om mellanmänskliga möten kan kopplas samman med teaterclownens teknik. Genom att identifiera/skapa gemensamma diskurser inom dessa två till synes skilda begreppsområden blev det möjligt att förstå teaterclownens teknik som just ett erbjudande för läraren att möta eleverna på nya sätt. De viktigaste aspekter som jag funnit i detta möte handlar om: det nödvändiga med mötet; det kontrollerbara och ickekontrollerbara;att se den andra; att avvakta, ge tid och att visa sig. Genom vidare resonemang kring dessa kopplingar mellan den relationella pedagogiken och teaterclownens teknik, ges några förslag på hur läraren kan förhålla sig och eventuellt agera i en undervisningssituation.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kliniskt vid bedömning av arbetsförmåga hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För denna studie användes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem arbetsterapeuter som jobbar mot arbetsmarknaden. Frågeområdena inspirerades av clinical reasoning ?three track mind? där procedural, interactive och conditional reasoning utgör de tre olika tankemönstren.Resultatet redovisades i fyra kategorier och ett övergripande tema som beskriver arbetsterapeuternas kliniska resonemang: Att forma en frågeställning, Att välja bedömningsmetod, Att utforma en slutrapport och Yrkeskompetens.

Med denna studie är vår ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmålet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill få syn på tanken bakom omorganisationen och vad det är för resurser som krävs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie är att studera hur det fungerar när ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. Här kommer vi också studera förskolans traditioner närmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgår ifrån följande frågeställningar: Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna? Hur påverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten? Vilka förutsättningar gynnar en framgångsrik implementering och verksamhet med barnen? När vi har analyserat vårt material har vi använt oss av teori om implementering.

Syftet med vår rapport är att forska kring hur pedagoger förstår beteendeproblematik och vilka konsekvenser denna förståelse får för den pedagogiska verksamheten. I första delen av bakgrunden visar vi på hur pedagoger genom tiderna har arbetat med beteendeproblem även hur de förhållit sig till detta begrepp. Andra delen av vår bakgrund beskriver mer hur det ser ut idag gällande barn med beteendemässiga problem. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, för att kunna anknyta slutsatsen till syftet. Diskussionen betonar olika definitioner av begreppet beteendeproblem sett ur pedagogers perspektiv men även hur pedagogerna skall förhålla sig till barn som uppfattas ha beteendemässiga problem.

Strävan efter att undvika subjektivism resulterar ofta i en objektivism där kunskapsbildningen är helt bestämd av objektet och inte av det upplevande subjektet. Subjekt ställs mot objekt - medvetande mot föremål. Detta motsatsförhållande upphävs av studiens val av perspektiv som istället för över fokus på lärandet som sker mellan subjekt och objekt - korrelationen mellan människa och värld.Syftet med studien är att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv undersöka subjektets roll i mötet med objektet. För att uppfylla syftet görs en litteraturstudie, vars teoretiska material bearbetas via den fenomenologiska reduktionen.Sökandet efter ett subjektsbegrepp som kan möta och undersöka objekt utan att hamna i vare sig subjektivism eller objektivism, leder till ett artificiellt subjekt som förlorar de mänskliga elementen i processen. Genom dess avskalning av subjektiva faktorer minskas subjektets korrelation till objektet samtidigt som subjektet alltmer övergår till att bli ett objekt.

Syftet med denna studie är att försöka uppmärksamma några lärares arbete med elever med AD/HD-problematik i en grundskola i Stockholms förort. Ungefär en av åtta elever som börjar skolan i Sverige har dessa symptom (Gillberg, 1996). Vi har valt att undersöka vilka pedagogiska strategier lärarna på skolan använder sig av med barn med dessa svårigheter i sin undervisning och i sitt bemötande. Vi har även valt att undersöka hur dessa lärare utformat klassrumsmiljön för att eleven på bästa sätt ska anpassas till den pedagogiska verksamheten samt tagit reda på vilken hjälp lärarna får från skolan i form av extra resurser. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat klasslärare, rektor och specialpedagog och sedan jämfört informationen från våra informanter med tidigare forskning och litteratur.

Detta examensarbete behandlar ämnet EDI (Electronic Data Interchange) och fokuserar på relationen mellan en grossist och dess leverantörer. EDI är ett sätt att elektroniskt överföra standardiserade dokument på, från ett datasystem till ett annat, utan eller med begränsad mänsklig inblandning.Arbetets syfte är att belysa viktiga aspekter angående EDI-förfarandet hos en stor grossist. Aspekter som behandlas avser det maktförhållande och krav som råder mellan en grossist och dess leverantörer, såsom att införa EDI eller inte, utnyttjandet av EDI, hur makten är fördelad samt hur framtiden påverkar. Undersökningen baseras på intervjuer från sex leverantörer till en grossist och en intervju med grossisten.EDI används i första hand till att hjälpa företagen att rationalisera sin verksamhet. Främst är det administrativ tid som sparas, felfrekvensen som minskas och möjligheter att göra en strategisk satsning som är huvudvinsterna.

Syftet med den här studien är att synliggöra hur BTI-metoden används i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sätta det i relation till förskolans och förskoleklassens läroplan och gällande skollag. Syftet är också att få en förståelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan påverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat på tidigare studier som gjorts kring användandet av BTI men det finns väldigt lite forskning på det här området. De teoretiska utgångspunkterna består av Skinners teori operant betingning som kommer från behaviorismen och den sätter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hälsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan få för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjälp av dessa teorier och vår empiri.

Studien belyser förskolans utveckling över tid i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus från 1970-talet fram tills idag (2009). Syftet med studien är att analysera och diskutera vilka betydelsefulla aspekter av förskolans verksamhet som lärarna uttrycker i sina utsagor samt identifiera om och hur lärare anger några skillnader i verksamheten, i daghemmet förr och i förskolan nu. Studien är gjord efter kvalitativ metod med samtalet som grund. I lärarnas utsagor beskrivs skillnader som också framträder i de teoretiska perspektiven, pedagogiska idéer och i en historisk tillbakablick. Den bild som framträder tydligast är att förskolan idag har en annan syn på barnet.

Syftet med studien är att ta reda på hur buller i förskolan påverkar den pedagogiska verksamheten, med utgångspunkt från pedagogers upplevelser och erfarenheter av ämnet. Studien utgår från intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan och en observation på en förskoleavdelning. Bakgrunden bygger på information samlat från böcker, tidskrifter och webbsidor.Buller i förskolan anses av informanterna vara ett problem eftersom både barn och pedagoger far illa av att varje dag vistas i en miljö med hög ljudnivå. Det leder bland annat till att både barn och vuxna blir stressade, koncentrationsförmågan blir försämrad samt att det kan leda till hörselnedsättningar. Det är pedagogens uppgift att skapa en bra ljudmiljö där man kan bedriva en bra pedagogisk verksamhet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Hälsinge låtverkstad, dess förutsättningar, pedagogiska metoder och på vilket sätt dessa metoder kan bidra till att öka motivationen hos unga att fortsätta spela. Hälsinge låtverkstad har anammat flera olika aspekter som verkar motiverande för spelintresset, och därför ligger tre kvalitativa intervjuer med ledare för denna verksamhet till grund för studien. Den teoretiska utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet. Den sociala gemenskapen är viktig i Hälsinge låtverkstad. Ungdomarna är i olika åldrar och alla slags instrumentalister får vara med på olika tekniska nivåer.